Hur troende ber på ett sätt som är godtagbart för Gud.

av Thomas Boston

Genom den Helige Andens hjälp, Och eftersom ni är söner har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: "Abba! Far!”(Gal 4:6)
Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Vi vet inte vad vi borde be om, men Anden själv vädjar för oss med suckar utan ord. (Rom. 8:26)

Det finns två sorters bön:
Första sorten. En bön som framställs genom en gåva av kunskap eller uttal. Denna gåva ges till många och den gåva kan vara av nytta för andra och kyrkan, men den är endast av den sorten och den varken accepteras eller frambärs av Kristus inför Fadern för mottagande.

Andra sorten. Det finns en bön som framställs i människor genom den Helige Andens förtjänst. ”Men över Davids hus och över Jerusalems invånare ska jag utgjuta nådens och bönens Ande” (Sak 12:10). Denna bön är den enda som Gud accepterar. ”Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan.” Den rätta bönen är att be i Anden. Den är en storm som blåser från himlen, Andens andning in i de heliga som bär fram dem i bön vilket når fram till Guds tron.

Nu hjälper Anden i bönen:
1. Som en lärande och instruerande Ande, delgivande det rätta böneämnet, som får oss att veta vad vi bör be om (Rom. 8:26). som upplyser vårt sinne i kunskapen av våra behov och de behöv som andra har. Han föreslår delar till oss enligt ordet, tillsammans med Guds löften på vilka bön är baserade. ”Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.” (Joh 14:26) Därför är det på det viset att de heliga ibland bär fram i bön saker de inte hade i sina sinnen förut, och några saker som de hade.

2. Som en livgivande, gripande Ande, (Rom 8:26); Anden delger själen bedjande nåd och tillgivenhet, genomförande i den bedjande en förnimmelse av behov, tro, iver, ödmjukhet - ”du styrker deras hjärtan” (Psaltaren 10:17) En människa kan börja be i ett väldigt oförberett sinne för bön men hjälps av Andens vind. Det är för denna orsak Anden vädjar för oss, nämligen, i den mån han lär oss och vederkvicker oss. Han sätter oss i en bedjande sinnesstämning och beskriver våra framställningar på ett sätt, vilka Förbedjaren presenterar.
Detta är bön med Andens hjälp som är särpräglat till de heliga, (Jakob 5:16). Men de har inte alltid denna hjälp, eller inte i samma mått, för ibland provoceras Anden, han lämnar och de lämnas i ett visset tillstånd. Så det är nödvändig att söka efter en andning och längta efter den (Psaltaren 42:2-3) när man skall gå till tjänst. För om inte vinden blåser kommer vi kämpa hjärtlöst med årorna.
Låt ingen människa tror att en beredskap och ordflöde i bön alltid är Andens hjälp. För det kan vara en produkt av en gåva och av Andens vanliga verk, vilket tar bort hindren för att utöva gåvan. och det är klart att någon kan vara ordknapp och sucka istället för att använda ord medan Anden hjälper honom att be. (Rom 8:26) Varken är varje sinnesställning i bön effekten av Anden i bön. Det finns sinnesställningar som gör en människa uppblåst men inte en bit mer helig eller öm i sin vandel. Men Andens inflytande misslyckas aldrig att ödmjuka och helga. För denna skull säger David: ”För vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, allt kommer från dig, och ur din hand har vi gett det åt dig.” Aposteln Paulus säger ”Vi inte förlitar oss på det yttre.” (Fil. 3:3)

Thomas Boston om bön #1 För vad och hur ska vi be

Thomas Boston om bön #2 Vad betyder det att be i Jesu namn

Thomas Boston om bön #4 Den enda regel som Gud har gett för att vägleda sitt folk i deras böner