”han själv har fått lida och blivit frestad”

Hebreerbrevet 2:18

Det är en vanlig tanke, och ändå smakar den som nektar för det trötta hjärtat – Jesus var frestad som jag. Du har hört den sanningen många gånger: har du förstått den? Han frestades till just de synder som vi faller i.

Koppla inte Jesus från vår vanliga mänsklighet. Det är ett mörkt rum som vi går igenom, men Jesus har gått igenom det förut. Det är en hård kamp vi för, men Jesus har stått öga mot öga mot samma fiende. Låt oss vara glada, Kristus har burit bördan före oss, och härlighetens konungs blodfläckade fotsteg kan ses längs den väg vi färdas på i denna stund. Det finns något ännu ljuvligare – Jesus blev frestad, men Jesus syndade aldrig.

Då, min själ, behöver du inte synda, ty Jesus var en människa, och om en man uthärdade dessa frestelser och inte syndade, då kan hans följare i hans makt också upphöra att synda. Vissa nybörjare i det gudomliga livet tror att de inte kan frestas utan att de syndar, men de misstar sig; Det finns ingen synd i att bli frestad, men det finns synd i att ge efter för frestelsen. Här finns tröst för de som är mycket frestade. Det finns ännu mer som uppmuntrar dem om de reflekterar över att Herren Jesus, trots frestelsen, segrade härligt, och som han segrade, så ska hans efterföljare också göra det, ty Jesus är den representativa mannen för sitt folk; ledaren har segrat, och medlemmarna delar på segern.

Rädslor är onödiga, för Kristus är med oss, beväpnad för vårt försvar. Vår trygga plats är Frälsarens hjärta. Kanske är vi frestade just nu, detta för att föra oss närmare honom. Välsignad vare vilken vind som helst som blåser oss in i vår Frälsares kärleks hamn! Välsignade sår, som får oss att söka den älskade läkaren. Ni frestade, kom till er frestade Frälsare, ty han kan beröras av känslan av era svagheter och ska hjälpa varje prövad och frestad.

av C.H. Spurgeon