3. Ödmjukt “Du hör de förtrycktas längtan,         Herre,du styrker deras hjärtan, du vänder ditt öra till dem” (Psaltaren 10:17) Vi bör ha en djup känsla av vår ovärdighet och syndfullhet i vår ande. I bön tigger vi, vi köpslår inte eller kräver vår rätt och därför bör vi vara medvetna om vår ovärdighet. “jag är ovärdig all den nåd och trofasthet som du har visat mig, din tjänare. När jag gick över Jordan ägde jag ju inget annat än min vandringsstav, och nu har jag dessa två läger.” (1 Mos 32:10). Ju mer man fattar vad nåden är desto mer ovärdig kommer man att vara i sina egna ögon. “”Eftersom jag redan har börjat tala till dig, Herre, kan jag lika gärna fortsätta, även om jag bara är stoft och aska.” (1 Mos.18:27) Och när vi går till Gud måste vi vända våra ögon inåt och se våra egna brister i vårt hjärta och vårt liv såsom tullindrivaren i Lukas 18.

4. Känlosamt Genom att vara djupt berörda med en uppfattning av våra behov. “Då insåg han sin situation och sa till sig själv: ’Hemma hos min far har de anställda mat i överflöd, och här håller jag på att svälta ihjäl! Jag går hem till min far och säger: Far, jag har syndat mot både himlen och dig. Jag är inte värd att kallas din son längre, men låt mig åtminstone få arbeta som en av dina tjänare.’” (Lukas 15:18-19). Men ack, vad gagnar det oss att gå till Gud med ett likgiltigt hjärta; att sitta vid hans bord utan andlig hunger; att komma till hans dörr rik och förmögen i vår egen självbelåtenhet? Sådana driver han tomhänta bort.

5. Troende “ Ni kan få vad som helst som ni ber om i era böner, om ni bara tror.” (Matteus 21:22) Den som vill be acceptabelt måste be i frälsande tro (Heb 11:6). En otroendes bön kan inte accepteras. “Men hur ska de kunna åkalla honom som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på någon som de inte har hört om? Hur ska de höra om ingen förkunnar?” (Rom. 10:14) Därför är bönen från en människa som inte är född på nytt av ingen nytta. Dessutom måste den troende utöva tro i sin bön.
   Man måste ha en tro av särskild övertygelse för sakerna man ber om. “Jag säger er därför att vad ni än ber om i er bön i tron att ni får det, så ska ni få det.” (Markus11:24) Finns inte detta kan bönen inte bli accepterad. Jakob skrev “han ska be i tro och inte tvivla” Det måste vara högst vanärande mot Gud att komma till honom och be utan någon förväntan från honom eller någon tillit till honom gällande det man ber om.

Fråga - Hur kan man ha tro?
Svar - Genom att tillämpa löften och tro på dem. Om böneämnen är absolut nödvändiga, såsom frid, förlåtelse och så vidare, försäkrar Guds löften svar för dem som kommer till Gud genom Kristus. Om det inte ligger till på det viset försäkrar löftena Guds bästa svar oavsett om han ger det som begärs eller det som är lika gott. Och vi skall tro därefter.

6. Uppriktigt “Herren är nära alla som ropar, som ärligt ropar till honom.”(Psaltaren 145:18) Hyckleri och förställning i bön, när hjärtat inte följer läpparna, fördärvar bönens acceptans. Det finns oärliga läppar (Psaltaren 17:1) när tillgivenheten inte håller takten med bönens ord; när synd bekännes men hjärtat inte ödmjukas; när begäran framläggs men det finns ingen allvarlig önskan om de sakerna man ber om. “Ni ska söka mig och finna mig, om ni helhjärtat söker mig.” (Jer. 29:13)

7. Brinnande “Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra, så att ni kan bli botade. Den rättfärdiges bön har stor verkan.” (Jakob 5:16) Kalla, livlösa och stela böner är inte äkta vara. Det är viktigt att vi är passionerade gällande dessa viktiga saker. “Var inte slöa utan brinnande i anden när det gäller att tjäna Herren.” (Rom. 12:11) Enträgenhet i bön är mycket tillfredsställande för Gud. Det innebär inte en mängd ord utan ett hjärtas allvar för att bönhöras “Rabbla inte upp tomma ord, som hedningarna gör. De tror att bönen har större chans att bli besvarad om de använder många ord.” (Matteus 6:7) “Skynda dig, Herre, och svara mig, för jag blir alltmer deprimerad. Vänd dig inte bort från mig, ör då blir jag som de som ligger i sina gravar.” (Psaltaren 143:7) och såsom en som är djupt allvarlig bönfaller Herren med alla tillåtna argument “Då skulle jag lägga fram min sak och fylla min mun med argument.” (Job 23:4). Ett hjärta värmt av ett brinnande kol från Guds altare producerar detta. (Jesaja 6:6).

8. VakenhetTänk därför klart och var nyktra, så att ni kan be. (1 Pet.4:7) vakande över våra sinnen så att de inte splittras. Vandrande tankar kan fördärva många böner. De landar som fåglar på kadavret för att sluka det. Ett köttsligt sinnestillstånd är deras ursprung och de hjälps på traven genom ett obetänksamt förhastat närmande till Gud.
   I det fallet bör man vara som de som byggde på muren med vapen i en hand och mursleven i den andra (Nehemja 4:17). Och målmedvetet motstå och vägra hysa fåfängliga tankar. Nej, vänd artilleriet mot fienden, betrakta dem som ett nytt tillfälle för att ödmjuka sig och ett angeläget tillfälle att forcera sig fram till nådastolen. Om man bekämpar dem kommer de inte att skada bönens mottagande, men om inte kommer de att göra det.

9. Ihärdigt “Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga.” (Ef. 6:18) När vi har lagt fram vår sak inför Guds tron bör vi inte släppa intresset utan insistera. “Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna” (Lukas 18:1) Håll ut med en ansökan, bed om och om igen tills den beviljas. “För Sions skull vill jag inte tiga, för Jerusalems skull vill jag inte unna mig någon ro förrän dess rättfärdighet går upp som solens sken och dess frälsning som ett brinnande bloss.” (Jes. 62:1)

Slutligen Beroende Väntande på Herren i ödmjuk underkastelse för hans heliga vilja och söka efter bönesvar. ”Men jag ska skåda efter Herren, jag ska hoppas på min frälsnings Gud. Min Gud ska höra mig.” (Mika 7:7) Det är inte konstigt att de böner vars svar inte söks efter inte besvaras.

Men är alla sådana böner accepterade, hörda och besvarade?
En icke omvänd människa kan inte be så, inte hellre är deras böner accepterade. “De gudlösas offer är avskyvärda för Herren.” (Ords. 15:8) “Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare” (Joh. 9:31)
Guds eget folk ber inte alltid så här och alla deras böner blir inte accepterade. För psalmisten skrev: “Hade jag haft ondska i mitt hjärta, hade Herren inte hört mig.” (Psaltaren 66:18)
Men alla sådana böner som produceras av Gud’s Ande i de troende presenteras av Medlaren och accepteras, hörs och besvaras av Fadern även om de inte besvaras med en gång “Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig? Jag ropar och klagar, men min frälsning är fjärran.”
(Psaltaren 22:2) De kommer att besvaras i sinom tid antingen genom att saken som bes om beviljas eller någonting likvärdigt gott. “Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, då vet vi också att vi redan har det vi bett honom om.” (1 Joh. 5:15). “Och Abraham sade till Gud: ”Låt bara Ismael få leva inför dig!” Men Gud sade: ”Nej, din hustru Sara ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Isak. Jag ska upprätta mitt förbund med honom, som ett evigt förbund med hans avkomma efter honom.”(1 Mos. 17:18-19). “Tre gånger har jag bett Herren att den ska lämna mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet.”(2 Kor. 12:8-9)