”"Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"”

Lukasevangeliet 22:48

“Ovännens kyssar bedrar” Låt mig vara på min vakt när världen visar upp ett kärleksfullt ansikte, för den kommer, om möjligt, att förråda mig som den förrådde min Mästare, med en kyss. När en människa är på väg att hugga religionen i ryggen, brukar hon vanligtvis visa stor vördnad för den. Låt mig akta mig för det slickade hyckleriet som är rustningbärare för kätteri och otro. Medveten om orättfärdighetens bedräglighet, låt mig vara listig som en orm för att upptäcka och undvika fiendens planer. Den unge mannen, utan förståelse, leddes vilse av den främmande kvinnans kyss: må min själ bli så nådigt undervisad hela denna dag, att världens ”vackra tal” inte får någon inverkan på mig. Helige Ande, låt mig, en fattig och svag människoson, inte bli förrådd med en kyss!

Men tänk om jag skulle vara skyldig till samma fördömda synd som Judas, den fördömde sonen? Jag har döpts i Herrens Jesu namn; jag är medlem i hans synliga kyrka; jag sitter vid nattvardsbordet: allt detta är som kyssar från mina läppar. Är jag uppriktig i dem? Om inte, är jag en usel förrädare. Lever jag i världen lika sorglöst som andra, och ändå bekänner jag mig vara en efterföljare av Jesus? Då utsätter jag religionen för förlöjligande och får människor att tala illa om det heliga namn som jag bär. Om jag agerar så inkonsekvent är jag sannerligen en Judas, och det vore bättre för mig att jag aldrig hade fötts.

Vågar jag hoppas att jag är tydlig i denna fråga? Då, o Herre, behåll mig så. O Herre, gör mig uppriktig och sann. Bevara mig från alla falska vägar. Låt mig aldrig förråda min Frälsare. Jag älskar dig, Jesus, och även om jag ofta bedrövar dig, så önskar jag att förbli trogen ända till döden . O Gud, förhindra att jag blir en högtflygande bekännare och sedan till slut faller i eldsjön, för att jag förrådde min Mästare med en kyss.

av C.H. Spurgeon