”Ve mig som bor i Mesheks land, [och] som lever bland Kedars hyddor!”

Psaltaren 120:5

Som kristen måste du leva mitt i en ogudaktig värld, och det tjänar dig föga att du ropar: ”Ve mig!” Jesus bad inte att du skulle tas bort från världen, och det han inte bad om behöver du inte önska dig. Det är långt bättre att i Herrens styrka möta svårigheterna och förhärliga honom i dem. Fienden ligger alltid på lur för att upptäcka inkonsekvens i ditt uppförande; var därför mycket helig. Kom ihåg att allas ögon är riktade mot dig, och att man förväntar sig mer av dig än av andra människor. Sträva efter att inte ge anledning till kritik. Låt din godhet vara det enda fel de kan upptäcka hos dig. Liksom Daniel, tvingas de säga om dig: ”Vi lär inte hitta något att anklaga den där Daniel för, ifall det inte gäller hans gudsdyrkan.”

Sträva efter att vara både till nytta och konsekvent. Kanske tänker du: ”Om jag befann mig i en mer gynnsam ställning skulle jag kunna tjäna Herrens sak, men där jag är nu kan jag inte göra någon nytta.” Men ju sämre de människor är som du lever bland, desto större behov har de av dina ansträngningar; om de är vilseledda, desto större är behovet av att du leder dem på rätt väg; och om de är envisa, desto större är behovet av att du vänder deras stolta hjärtan mot sanningen. Var skulle läkaren annars befinna sig än där det finns många sjuka? Var kan soldaten vinna ära om inte i stridens hetaste eld? Och när du tröttnar på den strid och synd som möter dig på alla håll, tänk då på att alla de heliga har uthärdat samma prövning. De fördes inte på dunbäddar till himlen, och du får inte förvänta dig att din väg ska bli lättare än deras. De var tvungna att riskera sina liv till döds på slagfältets höjder, och du kommer inte att krönas förrän även du har uthärdat svårigheter som en god soldat för Jesus Kristus. Därför: ”Vaka, stå fasta i tron, var modiga och starka!”.

av C.H. Spurgeon