”Även andra båtar följde med.”

Markusevangeliet 4:36

Jesus var den natten havets största amiral, och hans närvaro räddade hela konvojen. Det är gott att segla med Jesus, även om det är i en liten båt. När vi seglar i Kristi sällskap kan vi inte räkna med vackert väder, ty stora stormar kan skaka om det fartyg som bär Herren själv, och vi får inte förvänta oss att havet ska vara mindre stormigt runt vår lilla båt. Om vi följer med Jesus måste vi nöja oss med att ha det som han har det; och när vågorna är hårda mot honom, kommer de att vara hårda mot oss. Det är genom storm och vågor som vi ska nå land, precis som han gjorde före oss.

När stormen svepte över Galileens mörka sjö, blev alla ansikten oroliga, och alla hjärtan fruktade skeppsbrott. När all mänsklig hjälp var förgäves, reste sig den slumrande Frälsaren och förvandlade med ett enda ord stormens raseri till en djup stillhet; då kom både de små båtarna och även den som bar Herren till ro. Jesus är havets stjärna; och även om det finns sorg på havet, finns det också glädje när Jesus är där. Må våra hjärtan göra Jesus till vårt ankare, vårt roder, vår fyr, vår livbåt och vår hamn. Hans kyrka är amiralens flaggskepp, låt oss följa hennes rörelser och uppmuntra hennes officerare med vår närvaro. Han själv är den stora attraktionen; låt oss alltid följa i hans kölvatten, lägga märke till hans signaler, styra efter hans sjökort och aldrig frukta så länge han är inom hörhåll. Inte ett enda skepp i konvojen ska gå under; den store kommendören kommer att styra varje farkost i säkerhet till den önskade hamnen.

Genom tron kastar vi loss för ännu en dags seglats och ger oss ut med Jesus på ett hav av prövningar. Vindar och vågor kommer inte att skona oss, men de lyder alla honom; och därför, oavsett vilka stormbyar som må uppstå där ute, skall tron känna en välsignad stillhet inombords. Han är alltid i centrum av det väderbitna sällskapet: låt oss glädja oss i honom. Hans skepp har nått hamnen, och det skall även vårt göra.

av C.H. Spurgeon