””Människobarn, hur är vinstockens trä bättre än allt annat trä, grenarna på träden i skogen?-”

Hesekiel 15:2

Dessa ord är till för att göra Guds folk ödmjuka; de kallas Guds vinstock, men är de egentligen mer än andra? Genom Guds godhet har de blivit fruktbara, eftersom de har planterats i god jord; Herren har fostrat dem på helgedomens murar, och de bär frukt till hans ära; men vad är de utan deras Gud? Vad är de utan den ständiga påverkan av Anden, som får dem att bära frukt? O troende, lär dig att avvisa stolthet, eftersom du inte har någon grund för den. Vad du än är, har du ingenting att vara stolt över. Ju mer du har, desto mer är du skyldig Gud; och du bör inte vara stolt över det som gör dig till en gäldenär.

Tänk på ditt ursprung; se tillbaka på vad du var. Tänk på vad du skulle ha varit utan Guds nåd. Se på dig själv som du är nu. Klandrar inte ditt samvete dig? Står inte dina tusen avvikelser framför dig och säger dig att du är ovärdig att kallas hans barn? Och om han har gjort dig till något, har du då inte lärt dig att det är nåden som har gjort dig annorlunda? Store troende, du skulle ha varit en stor syndare om Gud inte hade gjort dig annorlunda. O du som strider för sanningen, du skulle ha varit lika stridbar för villfarelsen om nåden inte hade gripit tag i dig. Var därför inte stolt, även om du har en stor egendom – ett vidsträckt område av nåd, hade du inte en enda gång något att kalla ditt eget utom din synd och ditt elände.

Åh, underliga inbillning, att du, som har lånat allt, skulle tänka på att upphöja dig själv; en fattig, beroende bidragsmottagare som är beroende av din Frälsares nåd, en som har ett liv som dör utan nya livskraftiga strömmar från Jesus, och ändå är stolt! Skäms på dig, åh dumma hjärta!

av C.H. Spurgeon