Visdom och kunskap©
av  R.C. Sproul (1939-2017)  

På universitetet var mitt huvudämne filosofi. Den första dagen i den första kursen som jag tog i filosofi skrev professorn ordet filosofi på svarta tavlan och bröt sedan ner det för att visa dess etymologiska ursprung. Ordet kommer från två grekiska ord, vilket är lämpligt, för grekerna ses vanligtvis som grundare av västerländsk filosofi. Förstavelsen “filo” kommer från det grekiska ordet fileō, som betyder "att älska." Roten kommer från det grekiska ordet sofia, som betyder "visdom". Så den enkla innebörden av begreppet filosofi är "kärlek till visdom”.

När jag förstod den här innebörden, antog jag att genom att studera filosofi skulle jag lära mig om visdom i praktisk mening. Men jag upptäckte snart att den grekiska filosofin betonade abstrakta frågor om metafysik (studien av den ultimata varelsen eller den ultimata verkligheten) och epistemologin (studien av processen genom vilken människor lär sig). Det är sant att en av underavdelningarna i filosofin är etik, särskilt vetenskapen om normativ etik - principerna för hur vi borde leva. Det var säkert ett bekymmer för de forntida grekerna, särskilt för Sokrates. Men även Sokrates var övertygad om att ett korrekt uppförande, eller ett rätt levande, är nära kopplat till rätt kunskap.

Det finns en del av Gamla testamentet som kallas visdomslitteraturen - Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren och Höga Visan. Här ser vi en helt annan filosofisk betoning, en betoning som bygger på Bibelns ursprungliga antagande. Många människor anser att påståendet att det finns en gud över hela skapelsen som en sen utveckling i grekisk filosofi. På sätt och vis var det avslutningen på deras tankar. Men för judarna var påståendet om Guds suveränitet primärt. Den första raden i Gamla testamentet säger: I början skapade Gud himlen och jord 1 Mos 1: 1. Monoteism finns inte i slutet av spåret; den finns i början.

1 Moseboken ger inget argument eller bevis för Guds existens. En av anledningarna till detta är att judarna var övertygade om att Gud redan hade gjort jobbet själv: himlarna vittnar om Guds härlighet Ps. 19: 2. Judarna var inte bekymrade för om det fanns en Gud, utan för hurdan han var: Vad heter han? Vilka är hans egenskaper? Hur är hans karaktär? Hela Gamla testamentet fokuserar på Guds självutlämnande till sitt förbundsfolk.

Visdomslitteraturen bekräftar ett häpnadsväckande påstående: Att vörda Herren är början till visheten Ps. 111: 10; Ords. 9:10. För judarna innebar visdom en praktisk förståelse för hur man kan leva ett liv som är behagligt för Gud. Strävan efter gudsfruktan var en central fråga för författarna till visdomslitteraturen. De bekräftade att det nödvändiga villkoret för någon att ha sann visdom är vördnad för Herren.

Sådan vördnad är inte rädsla eller skräck. Som Martin Luther skrev, det är en barnslig rädsla, rädslan hos ett barn som är i vördnad för sin far och inte vill göra något som skulle kränka hans far och störa deras kärleksfulla förhållande. Kort sagt har detta koncept att göra med vördnad, bävan och respekt. När författarna till visdomslitteraturen säger att Herrens vördnad är början på visdom, säger de att den absoluta, väsentliga utgångspunkten om man vill erhålla sann visdom är vördnad och tillbedjan av Gud.

Psalmisten visar en kontrast och säger till oss: Dåren säger i sitt hjärta: Det finns ingen Gud. Ps. 14: 1a. Visdom står i kontrast till dårskap. Men i den hebreiska litteraturen beskriver termen dåre inte en person som saknar intelligens. För en jude att vara en dåre var att vara icke religiös och gudlös. Dåren är den person som inte har någon vördnad för Gud, och när du inte har någon vördnad för Gud kommer ditt liv oundvikligen att visa det.

Visdomslitteraturen gör också en skarp skillnad mellan visdom och kunskap. En person kan ha obegränsad kunskap och inte ha visdom. Men det motsatta är inte fallet; ingen kan ha visdom om han inte har kunskap. Den antiintellektuella andan i vår tid förklarar: ”Jag behöver inte studera. Jag behöver inte kunna Bibeln. Allt jag behöver är att ha en personlig relation med Jesus. ” Denna åsikt är på kollisionskurs med vad visdomslitteraturen lär ut. Syftet med att lära oss det som hör Gud till är att förvärva visdom, och vi kan inte ha visdom utan kunskap. Okunnighet föder dårskap, men sann kunskap - kunskapen om Gud - leder till den visdom som är dyrbarare än rubiner och pärlor.

Vi vill vara rika, framgångsrika och bekväma, men vi längtar inte efter visdom. Således läser vi inte Skrifterna, den högsta visdomsboken. Detta är dårskap. Låt oss följa kunskapen om Gud genom Guds ord, för på det sättet kommer vi att hitta visdomen att leva ett liv som behagar honom.

R.C. Sproul grundade Ligonier Ministries, var stiftande pastor av Saint Andrew's Chapel i Sanford, Fla., och första president för Reformation Bible College. Han är författare till mer än hundra böcker, inklusive Guds helighet.

© TABLETALK Maj 2012 Copyright Ligonier Ministries. Används med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna.