Hugh Ross om den nya skapelsen
I sin bok “Varför universum är som det är” (Why the universe is the Way it is) skriver Hugh Ross (astrofysiker och pastor) om bibelns beskrivning av den nya skapelsen som de troende har sett framemot. Här är några korta inlägg om det som han tar upp i sin bok.
Aposteln Johannes skrev om den nya skapelsen i Uppenbarelsebokens slut. En ny himmel och jord. Hur skall man uppfatta detta? I sin bok “Varför universum är som det är” undersöker Hugh Ross bibelns beskrivning och ger några intressanta observationer om hur den nya skapelsen kan jämföras med tillvaron vi har nu.
Vid Jesus återkomst kommer tiden som vi känner till den att ta slut. Ross drar slutsatsen att någon tidsform måste existera i den nya skapelsen, kanske flerfaldiga tids dimensioner (multiple time dimensions) eller över-tidsmässiga dimensioner (supra temporal dimensionality) eller motsvarande. Hugh Ross använder uttrycket “tidfylld.” Det är ett fint uttryck för en tillvaron med ett fullvärdigt liv av relationer, känslor, samspel och kommunikationer mellan varelserna i den nya tillvaron.
Vår fysiska tillvaro styrs av termodynamik, tyngdkraft eller gravitation och elektromagnetism. I Uppenbarelseboken 21:5 säger Gud “Se, jag gör allting nytt.” I den nya skapelsen som beskrivs i bibeln kan man dra slutsatsen att fysikens lagar, som vi känner till dem, kommer att upphävas och inte längre gälla i den nya skapelsen. Bibelns uppgifter om den kommande tillvaron är knapphändiga. Fastän vi får en skymt av skapelsen kan orsaken vara att bibeln samtidigt fastställer att en full förståelse av den nya skapelsen är bortom vårt förstånd.
Salomo skrev: Allt har han (Gud) gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk, från begynnelsen till änden. Predikaren 3:11
Paulus skrev: Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom.
Många kan inte uppfatta skönheten i naturen som vi har nu, långt mindre uppskatta den som kommer. Gud har i bibeln ändå gett oss lite information som antyder det som är förberett för oss.
Bibeln berättar att kosmos som vi känner det skall förgås. Jesaja skrev: himlarna rullas ihop som en bokrulle. Petrus berättar att på Guds dag kommer himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men himlen och helvete kommer att bestå efter detta.
Vi har rätt svårt att ta till oss beskrivningarna i bibeln därför att vi förståligt nog bedömer allt efter vår egen tillvaro. Våra föreställningar är begränsade av våra dimensioner. Till exempel, det sägs att himlen är “upp” och helvetet är “ner”. Och på grund av begränsningen i vår dimension tolkar vi det bäst vi kan. Somliga tolkar helvetets placering som i jordens centrum och himlen är ute i rymden. Ross förklarar att “upp” och “ner” i vår spatiala förmåga gör det svårt för oss att ta till oss andra dimensioner. Han illustrerar detta med exemplet av en streckgubbe ritad på ett papper. Streckgubben, platt på pappret, i sina två dimensioner skulle “uppfatta” vår tredimensionella värld som “upp” eller “ner”.
Med vänlig hälsning,
Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.
- Redigerat 2020-09-12 16:20 av Woodland
Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer.
(Uppenbarelseboken 21:1)
Havet finns inte i Guds fullkomliga nya jord. Michael Heiser berättar att i antiken ansågs havet farligt, mörkt, nyckfullt, otryggt. Det fanns hemska monster under ytan som dödade, tsunamier som spolade bort människor och kuststäder och orsakade att deras bästa båtar försvann. Och om man läser versen med det i sinnet förstår man att den nya jorden är trygg och fridfull.
Det står i Uppenbarelseboken 21:10 att när Johannes i sin syn stod på den nya jorden fördes han upp på ett stort berg och fick se det nya Jerusalem komma ner till jorden. (Uppenbarelseboken 21:10-27)
vers 16 - Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier. Dess längd, bredd och höjd var lika.
Den staden som benämns som det nya Jerusalem mättes av en ängel i Uppenbarelseboken 21:15-17. Bibelordet ger oss mått som är förbryllande. Stadsmuren är 66 meter tjock. Stadens längd, bred och höjd är 2,200 kilometer vardera. Staden har hörn och beskrevs som en fyrkant. Ett sådant objekt med de måtten kan inte existera i vår dimension: den skulle bli till en sfär på grund av tyngdkraften (gravitationen) eftersom dess diameter är större än 500 kilometer. Om den nya staden skall finnas i en ny värld måste denna nya värld vara enormt mycket större än jorden vi bor på.
Befriade från vår tillvarons fysiska lagar med dess egenskaper är den nya skapelsen utan begränsningar av tyngdkraft eller massa.
Vårt universum är mörkt. Hela universum består av 72% mörk energi (enligt en femårig mätning av Wilkinsons mikrovågs rymdsond.) Av de återstående 28% av hela universum är huvuddelen (23%) exotisk mörk materia. Denna materia absorberar och reflekterar inte ljust. Vår jords solsystem finns i den mörkaste delen av vintergatans beboeliga region.
vers 23 - Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet.
Varken sol, stjärnor, måne, eller elektromagnetiska ljus kommer att existera.
I den nya skapelsen kommer allt att badas i ljuset av Guds närvaron: ingen mörker, skuggor eller natt. Allt kommer att utstrålar ljus. De som bor där behöver aldrig sova. När synd och ondskan är borta behövs inte längre fysikens lagar för att begränsa dem. Det blir inga mer sorg, skada, förfall eller död.
Med vänlig hälsning,
Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.
Jesus sade “I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er?” (Johannesevangeliet 14:2)
Om man läser Jesus beskrivning kan uttrycket “många rum” betyda någonting annat än de dimensioner vi är vana vid. Man kan dra parallellen med beskrivningen av staden i Uppenbarelseboken. Vi lever på ytan och mår inte bra av att leva för högt över jordens yta eller långt ner under dess yta. Baserat på bibelverserna i det föregående inlägget blir rymd någonting annat i det nya Jerusalem. I superdimensioner blir levnadsytan helt annorlunda.
Avståndet mellan de troende kommer inte vara såsom här på jorden. De saliga i Kristus kommer att leva i en väldigt stor tillvaro men ändå inte vara långt ifrån varandra. Det växlar mellan pluralis och singularis i Uppenbarelseboken 21-22. I texten står det folken, de, själarna men också inbjudan till individen som den, han, min son. Livet i staden är till för alla de heliga men likväl för individerna.
Jesus bad till sin Fader in sin överste präst bön i Johannes 17: Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. .… Och den härlighet som du gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett.
I detta stycke talar Herren om ett annat tillstånd i relationen. De troende i härligheten skulle uppleva enheten emellan sig som något liknande den som finns i treenigheten. (OBS! Jag menar inte de heliga skulle bli Guds jämnlikar!) Detta enhetstillstånd i relationen mellan de heliga måste bli flerdimensionell eller dess motsvarighet. Alla kan kommunicerar med varandra utan tidsbegränsning eller behöva invänta någon annan.
Ross stöder en sådan uppfattning på att upplevelserna blir i två eller mera tidsdimensioner samtidigt (geometriskt) i motsats till vår linjära tidsupplevelse.
Med vänlig hälsning,
Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.
Den karikatyrartade uppfattningen att alla sitter på ett moln och spelar harpa i himlen är inte biblisk. Vi förbereds på ett eller annat vis för eviga uppgifter under vårt liv här på jorden. Ingen aktivitet blir meningslös i den nya skapelsen. Alla kommer att ha en uppgift med djup mening.
Det är noterbart att enligt flera bibellärares resonemang den högsta andliga varelsen* näst intill Gud själv motiverade sitt hat mot mänskligheten bland annat för att Gud satte människor över änglarna genom att Herren själv blev människa i inkarnationen. Vi är ämnen för Guds kärlek.
* (kallad Satan det vill säga motståndaren).
Paulus skrev att de troende i framtiden skulle “döma” världen och änglarna. (1 Korinthierbrevet 6:2-3) Enligt Strongs ordbok betyder “döma” (Gr. κρίνω) i sitt sammanhang att skilja på, välja, godkänna, regera med rättsliga beslut så att på något vis kommer vi att leda och undervisa änglarna i den andliga sfären om Guds nåd som vi har upplevt.
Paulus skrev i 1 Korinthierbrevet 13 -
Nu (på jorden) ser vi en gåtfull spegelbild (antikens polerade bronsspeglar gav en diffus reflektion),
men då (i himlen) ska vi se
ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag bara till en del,
men då ska jag
känna fullkomligt,
så som jag själv blivit
fullkomligt känd.
Vår kunskap kommer att öka. Det blir klarhet och en fullkomlighet i kunskap och kännande. Vi kommer att se Kristus ansikte mot ansikte såsom han är.
Vi kommer inte längre att begränsas i vårt förstånd, i fysisk styrka, i relationer. Allt kommer att bli renare, ljuvligare, och fullkomlig perfekt i den sfären Gud har förberett för sina barn.
Boningar i det nya Jerusalem är förberedda för var och en som vänder sig till Jesus i sann ånger och ber om förlåtelse.
Framtiden är ljus för vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud och som är kallade efter hans beslut.
Och kom ihåg -
ingen människa har någonsin sett, hört eller ens kunnat föreställa sig vilka underbara saker Gud har förberett åt dem som älskar Herren. 1 Korinthierbrevet 2:9
Med vänlig hälsning,
Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.
Starta ny diskussion