”Ahimaas rusade i väg över Jordanslätten och hann förbi nubiern.-”

2 Samuel 18:23.

Att springa är inte allt; det handlar i hög grad om vilken väg vi väljer: en snabb fot över kullar och dalar kan inte hålla jämna steg med en långsammare vandrare på plan mark. Hur ser det ut med min andliga resa? Kämpar jag mig uppför backen av mina egna gärningar och ner i ravinerna av mina egna förödmjukelser och föresatser, eller springer jag längs den släta vägen som lyder: ”Tro och leva”?

Hur välsignat är det inte att i tro vänta på Herren! Själen springer utan trötthet och vandrar utan att svimma på trons väg. Kristus Jesus är livets väg, och han är en rak väg, en behaglig väg, en väg som passar de vacklande fötterna och de svaga knäna hos darrande syndare: befinner jag mig på denna väg, eller jagar jag efter en annan stig så som ritualer eller metafysik kanske lovar mig? Jag läser om helighetens väg, att den som vandrar där, även om denne är en dåre, inte skall vila sig på den: har jag befriats från det högmodiga förnuftet och förts som ett litet barn till vila i Jesu kärlek och blod? Om så är fallet, skall jag genom Guds nåd springa ifrån den starkaste löparen som väljer någon annan väg. Denna sanning kan jag komma ihåg till min nytta i mina dagliga bekymmer och behov. Det kommer att vara min klokaste väg att genast vända mig till min Gud och inte vandra i cirklar till den ene eller den andre vännen. Han känner till mina behov och kan tillgodose dem; till vem skulle jag vända mig om inte till honom själv genom bönens direkta vädjan och löftets tydliga argument? ”Den som springer rakt fram är den bästa löparen.” Jag tänker inte förhandla med tjänarna, utan skyndar mig till deras herre.

När jag läser denna bibelvers slår det mig att om människor tävlar med varandra i vardagliga angelägenheter och den ene överträffar den andre, så borde jag med allvar och uppriktighet sträva efter att vinna. Herre, hjälp mig att spänna fast mitt sinnes livrem och låt mig sträva framåt mot målet för att vinna priset för min höga kallelse från Gud i Kristus Jesus.

Av C. H. Spurgeon