”Sov lite till, slumra lite till, ligg lite till med armarna i kors, så kommer fattigdomen över dig som en rövare och nöden som en beväpnad man.”

Ordspråksboken 24:33-34

De värsta slöfockarna ber bara om lite sömn; de skulle bli indignerade om de anklagades för att vara helt sysslolösa. Att lägga armarna i kors för att sova är allt de begär, och de har en mängd skäl för att visa att denna njutning är en mycket lämplig sådan. Men slutligen ebbar dagen ut, och tiden för arbete är förbi och åkern är bevuxen med törnen.

Det är genom små förhalningar som människor förstör sina själar. De har ingen avsikt att dröja i åratal - inom några månader kommer det ett mer lämpligt tillfälle - i morgon om de vill, kommer de att ta itu med allvarliga saker; men den nuvarande timmen är så upptagen och helt och hållet så olämplig att de ber om ursäkt. Som sand i ett timglas går tiden, livet slösas bort likt droppar och nådens årstider förloras av små tupplurar. Åh, att vara vis, att fånga den flyende timmen, att ta tillfället i akt! Må Herren lära oss denna heliga visdom, ty annars väntar oss en fattigdom av värsta slag, en evig fattigdom som vill ha en droppe vatten och förgäves ber om det. Liksom en resenär som stadigt fortsätter sin resa, överraskar fattigdomen de lata och de obeslutsamma ruineras: varje timme kommer den fruktade förföljaren närmare; han stannar inte upp på vägen, för han är på sin herres uppdrag och får inte dröja.

Liksom en beväpnad man går in med auktoritet och makt, så skall nöden komma till de overksamma och döden till de obotfärdiga, och det kommer inte att finnas någon utväg. Ack, om människorna vore kloka i dessa tider och flitigt sökte sig till Herren Jesus, innan den högtidliga dagen gryr, då det är för sent att plöja och så, för sent att ångra sig och tro. Under skörden är det fåfängt att beklaga sig över att tiden för sådden försummades. Än så länge är tro och heligt beslut i rättan tid. Må vi få dem innan denna natt.

av C.H. Spurgeon