”Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen.”

Matteusevangeliet 4:1

En helig karaktär avvärjer inte frestelser - Jesus blev frestad. När Satan frestar oss faller hans gnistor på tinder, men i Kristi fall var det som att rikta gnistor på vatten, och ändå fortsatte fienden sitt onda verk. Om nu djävulen fortsätter att angripa när det inte ger något resultat, hur mycket mer kommer han då inte att göra det när han vet vilket lättantändligt material våra hjärtan är gjorda av.

Även om du blir mycket helgad genom den Helige Ande, kan du förvänta dig att den stora hunden från helvetet fortfarande kommer att skälla på dig. I människornas hemvist kan vi förvänta oss att bli frestade, men inte ens avskildhet skyddar oss från samma prövningar. Jesus Kristus fördes bort från det mänskliga samhället och ut i vildmarken, där han frestades av djävulen. Ensamheten har sin charm och sina fördelar och kan vara användbar för att kontrollera ögats lust och livets stolthet; men djävulen kommer att följa oss in i de vackraste reträttplatserna. Tro inte att det bara är de världsligt sinnade som får fruktansvärda tankar och hädiska frestelser, för även andligt sinnade människor uthärdar detsamma; och i den heligaste positionen kan vi drabbas av den mörkaste frestelsen.

Den yttersta andliga invigningen kommer inte att försäkra dig mot sataniska frestelser. Kristus var helgad rakt igenom. Det var hans mat och dryck att göra Gud hans sändares vilja, och ändå blev han frestad! Era hjärtan kan glöda med en serafisk låga av kärlek till Jesus, och ändå kommer djävulen att försöka få ner er till Laodiceas ljumhet. Om du vill tala om för mig när Gud tillåter en kristen att lägga av sig sin rustning, skall jag tala om för dig när Satan har slutat med frestelsen. Liksom de gamla riddarna i krigstid måste vi sova med hjälm och bröstplåt fastspända, ty ärkebedragaren kommer att ta vara på vår första obevakade timme för att göra oss till sitt byte. Herren bevarar oss vaksamma under alla årstider, och ger oss en sista flykt från lejonets käft och björnens tass.

av C.H. Spurgeon