”han ska ta av det som är mitt och förkunna för er.”

Johannesevangeliet 16:15

Det finns tillfällen då alla bibelns löften och läror är till ingen nytta såvida inte en nådig hand tillämpar dem på oss. Vi är törstiga, men för svaga för att krypa fram till vattenbäcken. När en soldat blir sårad i strid är det till föga nytta för honom att veta att det finns människor på sjukhuset som kan förbinda hans sår och att det finns mediciner där som kan lindra alla de smärtor som han nu lider av. Vad han behöver är att bli buren dit och att få läkemedlen applicerade. Så är det med våra själar, och för att tillgodose detta behov finns det någon, till och med sanningens Ande, som tar till sig Jesu ord och tillämpar dem på oss.

Tro inte att Kristus har placerat sina glädjeämnen på himmelska hyllor för att vi själva skall kunna klättra upp till dem, utan han kommer nära och sprider sin frid i våra hjärtan. O kristne, om du i kväll kämpar under djup nöd ger din Fader dig inte löften endast för att lämna dig att hämta upp dem ur Ordet som hinkar ur en brunn, utan de löften han har skrivit i Ordet kommer han att skriva på nytt i ditt hjärta.

Han kommer att uppenbara sin kärlek till dig och genom sin välsignade Ande skingra dina bekymmer och sorger. Låt det bli känt för dig, o sörjande, att det är Guds privilegium att torka varje tår från sitt folks öga. Den barmhärtige samariten sade inte: ”Här är vinet och här är oljan åt dig”, utan han hällde faktiskt i oljan och vinet. Jesus ger dig alltså inte bara löftets söta vin, utan han håller den gyllene kalken mot dina läppar och häller livsblodet i din mun. Den fattige, sjuke, trötte pilgrimen blir inte bara stärkt att fortsätta gå, utan han bärs på örnvingar.

Härligt evangelium! som ger allt för den hjälplöse, som närmar sig oss när vi inte kan nå det - ger oss nåd innan vi söker efter nåd! Här finns lika mycket ära i givandet som i gåvan. Lyckliga människor som har den Helige Ande att föra Jesus till dem.
av C.H. Spurgeon