Nåd för en kvinna som behandlats orättvist©
Johannesevangeliet 7:53-8:11

Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!” (8:11)

Vår studie av de personliga mötena mellan Jesus och enskilda människor leder oss idag till den välkända berättelsen i Johannes 7:53-8:11 om kvinnan som ertappats med äktenskapsbrott. Som vi kommer att se, i detta möte, visade Jesus barmhärtighet mot en kvinna som behandlats orättvist samtidigt som han vägrade att godkänna hennes synd.

För att förstå denna berättelse måste vi ta hänsyn till den historiska bakgrunden till mötet. Det första århundradets judar levde under det romerska imperiet, som kontrollerade Medelhavets värld under det första århundradet. Även om romarna tillät judarna ett stort mått av självbestämmande i religiösa frågor och till och med lät dem leva i enlighet med sina lagar och traditioner, gav imperiet inte judarna rätt att utmäta och verkställa dödsstraff. Endast den romerska regeringen kunde verkställa en dödsdom. Dessutom föreskrev den mosaiska lagen det maximala straffet - döden- för dem som var skyldiga till äktenskapsbrott (2 Moseboken 20:10; 5 Moseboken 22:22). Under romerskt styre kunde judarna naturligtvis inte ensidigt utdöma detta straff, men alla judar visste att Guds lag tillät judiska domare att döma dem som gjort sig skyldiga till äktenskapsbrott till döden under de rätta omständigheterna.

Mot bakgrund av detta var det tydligt att de judiska myndigheterna försökte lura Jesus i en fälla när de förde en kvinna som begått äktenskapsbrott till honom och frågade om de skulle stena henne (8:3-6). Om han skulle uppmana till hennes avrättning skulle myndigheterna kunna ställa honom inför rätta inför romarna för att ha förespråkat ett straff som judarna inte hade rätt att verkställa under den romerska ockupationen. Å andra sidan, om Jesus skulle motsätta sig stening av henne, skulle de kunna anklaga honom för att bryta mot lagen i det judiska folkets ögon.

Jesus lät sig inte fångas av deras fråga, för att myndigheterna genomförde allt detta på ett orättvist sätt. Ledarna hade ingen verklig omsorg om rättvisan i omständigheten, eftersom de bara förde fram kvinnan trots att den mosaiska lagen krävde att både mannen och kvinnan i en äktenskapsbrottslig relation skulle avrättas. Eftersom de inte genomförde det rättsliga förfarandet på ett rättvist sätt, så hade de ingen rätt att kräva kvinnans död. Jesus vände på steken genom att uppmana de syndfria bland dem att vara de första att kasta en sten (vv. 7-8). Dessa män förvrängde rättvisan, men de var åtminstone ärliga nog att veta att de var syndare, eftersom de gick därifrån utan att kasta någon sten. Jesus förlät kvinnan och uppmanade henne att inte synda mer (vv. 9-11).

CORAM DEO Att leva inför Guds ansikte
Som Guds syndfria Son skulle Jesus ha varit i sin fulla rätt att fördöma den äktenskapsbrytande kvinnan. Ändå visade han henne barmhärtighet och lämnade ett exempel för sitt folk att följa. Låt oss på samma sätt vara snabba att visa barmhärtighet mot de ångerfulla.

© Tabletalk Magazine Ligonier Ministries september 2023. Använt med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna.