Som jag har påpekat förut finns det omkring fyra huvudinriktningar gällande tolkningen av Uppenbarelseboken. Inlägg #2. Mer generella är breven till kyrkorna i kapitel 2-3 någonting som de flesta kan i stort sett vara överens om. Här finns en serie betraktelser från Ligoniers Tabletalk oktober 2020.

"för församlingen i Pergamus"©

Uppenbarelseboken 2:12-17

 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge av det dolda mannat. Och en vit sten skall jag ge honom, och på den är skrivet ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det. v. 17

Pergamus är nästa stad som Jesus vänder sig till i Uppenbarelseboken. Den tjänade som ett centrum för tillbedjan av Asklepios, läkekonstens gud vars symbol var en orm. Där stod också ett stort altare till Zeus med bilder av ormar. Pergamus var en av de första städerna som allierade sig med Rom mot andra östliga makter, och det blev en viktig plats för kejsardyrkan när romarna tog över. Andra former av hedendom var också talrika i Pergamus. Av några eller av alla dessa skäl lokaliserar Jesus ”Satans tron” i Pergamus Upp. 2:13.

I denna stad där falsk tillbedjan var utbredd frestades de kristna i Pergamus att kompromissa med tron. Ändå berömmer Jesus kyrkan där för att stå fast mot yttre tryck, även när det trogna vittnet Antipas dog för Kristus (v 13). Men som Uppenbarelseboken 2: 14–15 avslöjar, gav åtminstone några i kyrkan i Pergamus efter för frestelserna av subtilare former av avgudadyrkan. De följde ” Bileams lära”, och åt mat som offrades till avgudarna och ägnade sig åt sexuell omoral. Här har vi en hänvisning till 4 Moseboken 25 och 31:16, där Bileam lockade de forntida israeliterna att begå avgudadyrkan och sexuell synd med de midjanitiska kvinnorna. Något liknande pågick i Pergamuskyrkan under det första århundradet. Möjligtvis kanske många troende böjde sig för trycket från skråväsendet för att behålla sina jobb och deltog i de offermåltider som ägnades gudarna se 1 Kor. 10: 1–21 . Kanske besökte några kristna prostituerade i Pergamus. Otukt i Uppenbarelseboken 2:14–15 kan också anspela på avgudadyrkan, som det gör i många av Gamla testamentets texter, som i Hoseas bok. Vad problemet än var, var åtminstone några av de kristna i Pergamus inte helt trogna Kristus.

Jesus varnar de kristna i Pergamus att han kommer att strida mot dem om de inte omvänder sig (v. 16). Men de som övervinner genom att utöva ångerfull tro kommer att få “det dolda mannat" (v. 17). Kristus lovar att livnära sitt folk precis som han försåg Israel med manna i öknen 2 Mos. 16. De kristna i Pergamus lovas också en vit sten med ett namn graverat på den v. 17. Vita stenar uppskattades högt av flera anledningar i den antika världen, så Jesus lovar något av stort värde till trogna kristna. På denna sten står ett ”nytt namn”, kanske en hänvisning till en ny status tilldelad av Jesus precis som en ny status följde med ett nytt namn för människor som Abraham 1 Mos 17: 1–8 . De som håller ut erkänns alltid som Guds barn.

CORAM DEO Vara inför Guds ansikte
Vi kan vara högljudda i vårt försvar av den kristna tron och ändå rätta oss efter denna världens avgudar. Ofta är de största farorna för de kristna de mest subtila, så vi måste vara på vår vakt så att vi inte börjar värdera sakerna här i världen högre än Kristus Jesus.
Finns det några idoler i ditt liv som du behöver erkänna och vända om från i dag?

© Copyright Tabletalk Oktober 2020 Ligonier Ministries. Används med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna. 

Fortsättning följer i nytt inlägg. Inlägg #1och #2 i serien.

Vilka var Nikolaiterna? I Uppenbarelseboken 2:6 och vers 15 nämner Herren nikolaiternas lära. Enligt kyrkofadern Irenaeus och tidiga kyrkliga skrifter var denna fördömda lära uppkallad efter sin upphovsman Nikolas. Han omnämns i Apg. 6:5 link som en av flera vald till diakon. Nikolas var en hedning som omvände sig till judaismen och sedan till kristendomen. Han förespråkade så småningom ett levnadssätt av kompromisser. Han hade inga problem med att blanda ockultism, hednisk avgudadyrkan och den kristna läran. Han och hans anhängare levde enligt Irenaeus i ohämmad njutningslystnad. Jesus hatade detta.) Woodland