Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Jesus

JESUS- HERRE ÖVER DEN ANDLIGA VÄRLDEN

2018-10-21 08:25 #0 av: Woodland

Mycket av det som presenteras i artikeln är välkänt hos de akademiker som studerar Gamla testamentet och det är min förhoppning att artikeln leder till en fördjupad uppskattning och förundran över Jesus gärning.

När Jesus gick här på jorden var demonutdrivning eller exorcism en del av hans kraftgärning. Detta orsakade delade meningar om honom. Å en sidan fick han beröm av folket (och bland dem de som befriades) som en sänd av Gud. Å andra sidan fanns det vissa i den religiösa överklassen som ratade honom och även anklagade honom för att driva ut demonerna med Satans kraft. Två motpoler minsann.  Men det som var orsaken till det underliggande motståndet var idéer som flätades in i judarnas tankesätt  från olika håll.

Judarnas syn på andliga saker under den andra tempelperioden formades av olika påverkan.  Den Mesopotamiska kulturen omringade dem och judarna tolkade saker och ting som förmedlades i möten med denna kultur på sitt eget sätt.  Det finns inga fall av exorcism i Gamla testamentet. Men deras världssyn var att konflikten mellan Israels (YHWH) Gud och Baal tillsammans med de andra gudarna, Israel mot nationerna, och judarna mot hedningarna, satte dem i en unik position. 

Michael Heiser förklarar att det finns mängder av litteratur i de uråldriga Mesopotamiska kulturerna om andeutdrivning. Olika ritualer eller trolldomar (positiva och negativa) är nedtecknade på bland annat det Akkadiska språket. Folket rådgjorde med "skriftlärde" för att försöka lista ut orsakerna till de sjukdomar och onda saker som de råkade ut för. Dessa skriftlärde påstådde sig ha ärvt visdomen av sju halvgudar (kallade apkallu på Akkadiska) som förmedlade  instruktioner genom besvärjelser och ritualer. 

För en Toratroende Israelit hade dessa apkulla allt annat än en positiv påverkan och de ägde inte heller någon visdom som borde värdesättas över Guds ord. Grund för denna uppfattning fann de genom att läsa Henoksboken.1, 2 Däri läste de en detaljerad förklaring till apkullornas härkomst och knöt an dem med olika passager i 1 Moseboken 6:1-11.  

 Olika översättningar presenteras i denna länk och hela boken på engelska här.

2   Henoksboken tillhörde de böcker som för judarna inte var lika heliga som de böcker som ingår i Gamla testamentet.

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2018-10-21 08:26 #1 av: Woodland

Regenter som ville utöva auktoritet över folken åberopade härkomst från apkullorna. Berättelserna om dessa halvgudar utvecklades, spreds och införlivades i de olika antika gudarnas panteon eller samlingar. I Jesu tid hade Romarna till exempel anammat de Grekiska gudarna och givit dem olika namn, precis som de gjorde i alla de olika territorium de erövrade. De införlivade varje gud de kom i kontakt med och detta var för dem en härskningsteknik. 

Men medan andra antika kulturer högt värderade visdomen som förmedlades av  gudar eller demi-gudar var reaktionen den motsatta hos den sant troende israeliten.  De höll fast vid att dessa ursprungliga gudavarelser var av ondo och helt fast i hat och uppror mot Israels Gud. 

För en israelit fanns berättelsen om Apkullornas härkomst i 1 Moseboken 6:1-4. Denna grupp upproriska änglar (guds söner)  som namngavs i 1 Henoksbok,  i hat mot Gud förenade sig med kvinnor och förorenade mänskligheten. De försökte hindra Guds plan för sin skapelse och detta var orsaken till mycket ont. Avkomman av denna oheliga sammansvärjning mellan änglar och människokvinnor kallades Nefilim i den hebreiska grundtexten och de nämns bland annat i Hesekiel 32:27, fast det framkommer inte i de svenska översättningarna.  

Det är värt att notera att i Nya testamentet hänvisar Judas till denna händelse i sitt brev. Dessa fallna änglar som inte bevarade sin höga ställning (Judasbrevet v. 6) är fastkedjade i en abyss kallad Tartarus (det grekiska ordet för "abyss").  Deras avkomma beskrevs i sin tur som att vara jättar eller mäktiga krigsmän (grekerna kallade dem till exempel för Titaner) och enligt 1 Henokboken förorenade dessa fallna änglar människorna i sin sammansvärjning genom att förleda dem in i olika sorters kunskap och moraliskt förfall till den stora översvämningen under Noas tid. 

Petrus skriver Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden  och överlämnade dem åt mörker och kedjor,  för att de skulle hållas i förvar till domen.   Han skonade inte heller den gamla världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, tillsammans med sju andra, när han lät floden stiga över de ogudaktigas värld. 2 Petrusbrevet 2:4-5

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2018-10-21 08:26 #2 av: Woodland

Utöver att söka råd och hjälp från Apkullorna genom besvärjelser och ritualer bedrev även folken runtomkring Israel exorcismer. Befrielsen från andemakter var också en angelägen för judarna.  Företeelsen var välkänd bland dem och de använde sig av amuletter och litteratur för att driva ut andar. Detta kan man läsa om i Josefus Antiquities bok 8.2.5. 

Men hur knyter man ihop detta med Jesu gärning och den reaktion som den framkallade i hans tid? För det måste man gå tillbaka till Kung Davids tid.   

Judarna kände till att David och Solomo, arvingen till Davids tron, hade fått kraft att driva ut demoner genom yttranden (visdomsord eller sånger) på grund av de Masoretiska och Septuaginta texterna. Dessa är de äldsta hebreiska och grekiska översättningarna av det Gamla testamentet.  

1 Kungaboken 4:29-33 kan man läsa om den visdom som Salomo fick av Gud. I vers 32 av den Masoretiska (hebreiska) texten står det -  Salomo skrev 3000 visdomsord och 1005 sånger. I den Septuaginta (grekiska översättningen) står det - Och Solomon talade 3000 visdomsord och skrev 5000 sånger.  Så även om endast en bråkdel av dessa sånger finns att hitta i Gamla testamentet visste folket att det fanns många flera skrivna.

I Dödahavsrullen i Psalmrullen 11QPs(a) kan man läsa om David och hur Gud gav David 446 sånger, bland dem fyra sånger att sjunga över de besatta och Davids totala katalog av sånger var 4050 stycken. Med ordet “besatt” menas här enligt Heiser inte vad vi idag skulle uppfatta som demonisk besittning utan snarare någon som är angripen av någon extern kraft. I den underbara Psaltaren 91 finns flera namn och betäckningar på demoner i grundtexterna (men detta är utanför denna artikels omfång)! Lägg märke till Psalm 91: 1 - Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga. Den Högste är en titel för den överlägsne Elohim, Israels Gud. Så judarna såg upp till Gud själv som den som kunde befria dem från dessa fruktansvärda krafter.      

Och med detta i folkets tankar stiger Jesus av Nasaret in på scenen. Han använde inga amuletter eller besvärjelser. Det fanns ingen överman. Och folket kände igen hans auktoritet på grund av deras tradition och den lärdom de hade från alla de skrifter som de läste. Reaktionen var därefter.

Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade: »Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut» Lukasevangeliet 4:36

Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade: »Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han.» Mattteus 8:16-17

Detta var anledningen till att folket kallade honom Davids Son (Messias) när de såg hans tecken.

Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»  Matteus 15:22 

Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»   Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.» Matteus 20:30-31  

Kraften som Jesus hade delade folket. Hans fiender ville inte erkänna att de verkligen var kraftgärningar baserade på det de visste kännetecknade Messias. Bortförklaringar var nödvändiga för att vifta bort alla de  övernaturliga saker de fick bevittna.

Men varifrån kom demonerna enligt judarna? 

De änglar som ursprungligen begick otukt är fastkedjade i Tartarus. Deras avkomma, halvt mänskliga och halvt änglar, kallades Nefilim. Demonerna är andarna av de döda Nefilim som Messias, Guds Son, Davids Son i evangelierna rådde över med bara ett ord.

Varför är artikeln låst? Läs om vår policy här

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.