När kristna gråter©

Av Thomas Brewer

När jag var liten brukade jag bli förvånad när jag såg min pappa gråta under en film. Jag tänkte: ”Varför gråter han? Det är ju bara en film.” Men när jag blev äldre började jag också gråta under vissa filmer. Jag minns att det förvånade mig och jag var tvungen att fråga mig själv: Vad har förändrats? Jo, jag har blivit äldre. Sorg ligger ofta närmare ytan när vi blir äldre, eftersom vi har upplevt verkligheten av hjärtesorg och gamla sår kvarstår. Vi har gått igenom prövningar och lidande och vi vet hur skört och flyktigt livet kan vara.

Ibland vägrar vi dock att gråta överhuvudtaget – vare sig det är under filmer eller i verkliga livet. Vissa kristna tror att när Bibeln säger: ”Var inte bedrövade, för Herrens glädje är er styrka” (Nehemja 8:10), betyder det att vi alltid ska le, säga ”Allt kommer att bli bra” och aldrig dröja kvar i sorg. Vissa troende kanske verkligen har större glädje än andra, men den som läser Bibeln noggrant inser att den aldrig antyder att Guds efterföljare är glada och ler hela tiden. Den lär oss faktiskt motsatsen: att de som ”sörjer” är välsignade (Matteusevangeliet 5:4). Den uppmanar oss att följa den som var ”en smärtornas man och förtrogen med lidande.” (Jesaja 53:3). Så även om Herrens glädje är vår styrka, betyder det inte att vi ständigt ler. Det betyder snarare att vi är bekanta med denna världs sorg och bedrövelse och vet var vi kan finna sann styrka – i Gud. Vi är kallade att kasta våra bördor på honom (Psalm 55:23) och till och med beklaga denna fallna världs fruktansvärda tillstånd (Romarbrevet 8:22–23).

Det finns också ett djupare problem när vi förnekar sorg. Det är inte bara att vi ignorerar Bibelns uppmaning till helgad sorg, utan också att vi förvränger vår förståelse av livet självt. Om allt alltid är lyckligt, var finns då utrymmet för hopp om ett liv efter detta (v. 23–25)? Om allt bara är ”bra”, hur kan vi då gråta med dem som gråter (12:15)? Om vi vägrar att se det negativa, hur kan vi då någonsin se på korset – ett romerskt tortyrredskap och ändå vårt frälsningsmedel (1 Korintierbrevet 1:18)? Att leva fullt ut inför Gud – att ära honom i allt vi tänker, säger och gör – betyder inte att vi alltid måste vara glada. Ibland betyder det att vi måste vara ledsna. Men det är inte den sorg som världen känner till. Världen ser inget hopp i sorg, eftersom världen inte har någon frälsning. Kristen sorg är annorlunda. Det är en sorg som lutar åt hopp. Det är en sann gråt över fallet, synden och döden, men ändå sipprar ljus in runt kanterna eftersom vi vet vad framtiden har i sitt sköte. En dag – även om det förblir ett mysterium hur detta kan vara möjligt – kommer Gud att göra allt rätt. ”Han ska torka bort varje tår från [våra] ögon, och döden ska inte finnas mer” (Uppenbarelseboken 21:4). Och i Herrens närvaro kommer vår glädje att vara fullkomlig (Psalm 16:11).

Pastor Thomas Brewer är vice redaktionschef för Ligonier Ministries, redaktör för tidskriften Tabletalk, adjungerad professor vid Reformation Bible College i Sanford, Florida, och lärande äldste i Presbyterian Church in America.


© Ligonier Ministries TableTalk
tidskrift februari 2026 Använt med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna.