”"Jag vill. Bli ren!"”

Markusevangeliet 1:41

Ur mörkret hördes den Allsmäktiges befallning: ”Varde ljus”, och genast blev det ljus, och Herren Jesus ord är lika majestätiskt som detta uråldriga kraftord. Återlösningen liksom skapelsen har sitt maktord. Jesus talar och det är gjort. Lepra gav inte efter för några mänskliga botemedel, men den flydde genast vid Herrens ”Jag vill”. Sjukdomen uppvisade inga hoppfulla tecken eller tecken på tillfrisknande, naturen bidrog inte med något till sitt eget helande, men det obundna ordet utförde hela verket på platsen och för alltid.

Syndaren befinner sig i en mer eländig belägenhet än den spetälske; låt honom efterlikna hans exempel och gå till Jesus, ”bönfalla honom och knäböja inför honom”. Låt honom utöva den lilla tro han har, även om den inte går längre än till ”Herre, om du vill kan du göra mig ren”, och det behöver inte råda något tvivel om resultatet av hans vädjan. Jesus helar alla som kommer och kastar inte ut någon. När man läser den berättelsen, är det värt att lägga märke till att Jesus rörde vid den spetälske. Denna orena person hade brutit igenom den ceremoniella lagens föreskrifter och trängt sig in i huset, men Jesus, som inte skällde ut honom, bröt själv mot lagen genom att möta honom. Han gjorde ett utbyte med den spetälske, ty samtidigt som han renade honom fick han genom denna beröring en levitisk besmittelse. På samma sätt har Kristus som inte visste av synd, blev av Gud gjord till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud.

O, att fattiga syndare skulle gå till Jesus och tro på kraften i hans välsignade ställföreträdande verk, och att de snart skulle lära sig kraften i hans nådiga beröring. Den hand som förökade bröden, som räddade den sjunkande Petrus, som håller upp bedrövade helgon, som kröner de troende, samma hand kommer att röra vid varje sökande syndare och på ett ögonblick göra honom ren. Jesu kärlek är källan till frälsning. Han älskar, han ser, han rör vid oss, vi lever.

av C.H. Spurgeon