Så definierar Bibeln ångest ©

av Cory Brock

År 1947, mindre än två år efter Tysklands kapitulation i andra världskriget, publicerade W.H. Auden en episk dikt som i sin titel sammanfattade tillståndet i det västerländska hjärtat under 1900-talet: "Ångestens tidsålder". Även om Auden själv sa att den var "fruktansvärt lång", fångar han redan från början genom vers den mänskliga strävan att hitta en identitet och ett syfte i en mekanisk, ensam värld. Auden hade rätt. Ångest är en ständigt ökande och förhärskande egenskap i den moderna västerländska kulturen. Men även om ångesten har ökat under de senaste sjuttio åren är den faktiskt ett problem som hör till det allmänmänskliga tillståndet. Den goda nyheten är att långt innan personer som Sigmund Freud eller B.F. Skinner skulle utveckla den moderna psykologin, tog Bibeln upp detta monumentala problem i det mänskliga psyket i sitt eget recept för ett liv i visdom.

En av de viktigaste och samtidigt enklaste frågorna vi kan ställa oss när vi försöker ta itu med problemet med ångest är: Vad är ångest? Så fort händerna blir svettiga, man får ont i magen eller stickningar i fingertopparna uppstår vet vi att vi upplever en oro som har blivit skadlig även för våra kroppar. Ångest är, som många vetenskapliga studier visar, skadligt för vår hälsa. I Lukas 12:32 säger Jesus: “Var inte rädd, du lilla hjord", och använder en synonym till det grekiska ordet för ångest. Vi måste höra Gudsmannens milda ton när vi kommer till det berömda ögonblicket i Bergspredikan där Jesus ger oss befallningen: “Bekymra er inte" (Matt. 6:25). Kristus säger till sitt folk att å ena sidan är ångest så allvarlig (därav befallningen) att vi måste kämpa mot den för våra själars liv. Å andra sidan, som Ed Welch har påpekat, säger Jesus det på följande sätt: "Jag har kommit för att hjälpa er, lilla flock." Med andra ord, ångest är inte bra. Det är inte OK. Det är ett psykologiskt tillstånd som beror på att vi lever i en förbannad, fallen verklighet. Ändå vet Jesus att ingen vill vara orolig, och det oftast känns som om ångest drabbar oss mer än att vi aktivt väljer att vara oroliga.

Guds ord hjälper oss först genom att definiera ångest så att vi förstår exakt vad vi har att göra med. I Jeremia 17:8 finns en uppenbarelse som förmänskligar begreppet. Jeremia citerar den välsignade mannen i Psalm 1 och skriver:

“Han är som ett träd planterat vid vatten som sträcker sina rötter till bäcken.
  Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna.
  Det oroas inte under torra år, och det slutar aldrig att bära frukt..”

Detta är ett exempel på hebreisk poesi där två termer används parallellt och därför bör tas som synonymer. Termerna är "fruktan" och "oro". När omständigheterna blir heta eller när världen utanför oss verkar vara som en våg som slår ner över våra huvuden, får den som fruktar Gud möjlighet att flyta. För att använda metaforen i Jeremia 17: den som fruktar Herren har rötter som är så djupa att omständigheterna inte får hjärtats blad att vissna. Alternativt, ju mer våra rötter är planterade i tillfälliga och flyktiga begär, desto mer kommer vi att övervinnas av rädsla eller ångest. Jeremia säger att ångest är en typ av rädsla.

Ångest är inte bara oro. Det är inte den typ av rädsla som hjälper oss att överleva i en farlig situation. Det är inte oron för det ögonblick då vi sätter vår artonåring bakom ratten för första gången eller när vi har oro för vårt sjuka barns hälsa. Snarare är det en pågående, fruktansvärd rastlöshet där vi föreställer oss hypotetiska omständigheter av förlust. Den ängslige leker profet genom att se in i möjliga framtider och föreställa sig hur det skulle kännas att förlora något vi älskar. Därmed utvecklas vanlig ångest när vi fruktar att förlora något som vi verkligen tycker är värdefullt. Den överdrivna oron leder till en ond cirkel av andlig - och ofta fysisk - skada

Jesus utvidgar eller verifierar denna definition i Bergspredikan. Om du tittar noga på strukturen i Matteus 6 där hans befallning förekommer, kan du se att det finns en rad välbekanta befallningar som kommer strax före: när du ger till behövande, låt inte din vänstra hand veta vad din högra gör (Matt. 6:3); när du ber, rabbla inte upp tomma ord (Matt. 6:7); när du fastar, se då inte dystra ut (Matt. 6:16); samla inte skatter för er själva på jorden (Matt. 6:19). Jesus sammanfattar alla dessa kommandon genom att säga att "ingen kan tjäna två herrar" (Matt. 6:24). I nästa vers står det sedan: “Bekymra er inte" (Matt. 6:25). Med andra ord används ordet ängslan i samband med frågan om att frukta, ära eller förhärliga sig i någon temporär, skapad verklighet mer än i Herren. Här antyder han att dessa felaktiga metoder har sin grund i en typ av avgudadyrkan av rykte och rikedom, men att det kan vara vilken annan timlig önskan som helst. Ångest som en rastlös, kroppslig rädsla för hypotetisk förlust är, enligt Jesus, en fråga om att vilja härska över våra omständigheter, att älska den här världens ting, inklusive vår självbild, mer än vi borde, och att inte "först söka Guds rike och hans rättfärdighet" (Matt. 6:33).

Om vi vill finna något som vi är alltför rädda för att förlora, den dyrbara skatt som kan få oss att i hjärtat säga: "Om Gud tar bort detta, eller om detta händer mig, då är jag färdig med honom", då måste vi spåra vår ångest till dess djupaste rötter. Vad är det vi älskar mer än Gud själv?

I 1 Petrusbrevet 5:7 uppmanar Gud oss att "kasta våra bekymmer på honom, för han har omsorg om er". Vi uppmanas att be för våra rädslor och vår oro så snart de dyker upp. Be att Gud ska etablera våra hjärtan i sin absoluta allmakt så att vi kan vila även när vi kastas fram och tillbaka av svåra omständigheter. Hans löfte i Filipperbrevet 4:7 är att den helige Ande verkligen kan ge en "frid … som övergår allt förstånd". Det betyder att Gud lovar att en kristen kan växa till en balanserad person även om allt på utsidan, alla omständigheter, drar ner denne under vattenytan; i hjärtat förblir de över ytan. Detta är en process av tillväxt och helgelse, och det finns ingen snabb lösning. Men till att börja med, kasta dina bekymmer på Honom som bryr sig om dig.
 



Dr. Cory Brock är pastor för unga vuxna vid First Presbyterian Church i Jackson, Missouri. Han är gästföreläsare vid Belhaven University och Reformed Theological Seminary i Jackson. Han är författare till “Orthodox yet Modern: Herman Bavinck's Use of Friedrich Schleiermacher” och medredaktör och översättare av Herman Bavinck's “Christian Worldview.”

© Tabletalk Magazine Ligonier Ministries august 2023 men först publicerad i februari 2021. Använt med tillstånd. Alla rättigheter förbehållna.