Guldkorn från John Owen om Jesus lydnad

Härligheten av Kristi lydnad härrör främst från övervägandet av den person som därmed gav den lydnaden åt Gud. Detta var ingen annan än Guds Son som blev människa, - Gud och människan i en person.

Han som var i himlen, över allt, Herre över alla, levde samtidigt i världen i en position utan berömmelse och med en strikt lydnad för hela Guds lag. Han som var tillbedd bad själv natt och dag.

Han som alla himmelens änglar och alla varelser dyrkade, var oavbrutet kunnig i alla plikterna för tillbedjan av Gud.

Han som var över Guds hus tjänade flitigt i den lägsta ställningen i huset.

Han som skapade alla människor, i vars hand de alla är så som lera i krukmakarnas hand, uppfyllde bland dem de striktaste reglerna för rättvisa, genom att ge var och en sin del; och av välgörenhet, genom att ge goda saker som inte var förtjänade.

Detta är det som gör Kristi lydnad vid fullgörandet av hans ämbete både mystisk och härlig.

John Owen (1616-1683)

En passsande bibeltext till det ovanstående:

Var så till sinnes som Kristus Jesus var:
 
Han var till i Guds gestalt
    men räknade inte jämlikheten
        med Gud som segerbyte,

utan utgav sig själv
    och tog en tjänares gestalt
        och blev människan lik.
    När han till det yttre
        hade blivit som en människa,

ödmjukade han sig
    och blev lydig ända till döden –
        döden på korset.

Därför har Gud också
        upphöjt honom över allting
    och gett honom namnet
        över alla namn,
 
för att i Jesu namn
        alla knän ska böjas,
    i himlen och på jorden
        och under jorden,
 
och alla tungor bekänna
    att Jesus Kristus är Herren,
        Gud Fadern till ära.

Filipperbrevet 2: 5-11