”Tjäna Herren med glädje”

Psaltaren 100:2

Glädjen i gudstjänsten är ett tecken på acceptans. De som tjänar Gud med sorgsen min, detta för att de gör något som är obehagligt för dem, tjänar honom inte alls; de visar visserligen yttre tecken på vördnad, men själva livskraften saknas.

Vår Gud behöver inga slavar för att pryda sin tron; han är Herren över kärlekens rike och vill att hans tjänare ska vara klädda i glädjens dräkt. Guds änglar tjänar honom med sånger, inte med stönanden; ett mummel eller en suck skulle vara ett uppror i deras led. Den lydnad som inte är frivillig är olydnad, ty Herren ser till hjärtat, och om han ser att vi tjänar honom under tvång och inte därför att vi älskar honom, kommer han att avvisa vårt offer. Tjänst förenad med glädje är hjärtats tjänst och därför sann. Ta bort den glada villigheten från den kristne, och du har tagit bort beviset på hans uppriktighet. Om en man drivs ut i strid är han ingen patriot; men den som marscherar in i striden med klara ögon och strålande ansikte, sjungande: ”Det är ljuvt att dö för sitt fosterland”, bevisar att han är uppriktig i sin patriotism.

Glädje är källan till vår styrka; i Herrens glädje är vi starka. Den fungerar som ett medel för att undanröja svårigheter. Den är för vår tjänst vad olja är för hjulen på en järnvägsvagn. Utan olja blir axeln snart het, och olyckor inträffar; och om det inte finns en helig glädje som smörjer våra hjul, kommer våra sinnen att tyngas av trötthet. Den som är glad i sin tjänst för Gud visar att lydnad är hans element; han kan sjunga:

”Låt mig vandra i dina bud,
det är en härlig väg.”

Kära läsare, låt oss ställa oss denna fråga: tjänar du Herren med glädje? Låt oss visa världens folk, som anser att vår religion är slaveri, att för oss är den en fröjd och en glädje! Låt vår glädje vittna om att vi tjänar en god Herre.

av C.H. Spurgeon