”Herren är mitt ljus och min frälsning. Vem skulle jag frukta? Herren försvarar mitt liv. Vem skulle jag vara rädd för?”

Psaltaren 27:1

”Herren är mitt ljus och min frälsning.” Här finns ett personligt engagemang: ”mitt ljus”, ”min frälsning”; själen är övertygad om detta och uttrycker det därför med frimodighet. Vid den nya födelsen strömmar gudomligt ljus in i själen som ett förebud om frälsning; om det inte finns tillräckligt med ljus för att avslöja vårt eget mörker och väcka en längtan efter Herren Jesus, finns det inga tecken på frälsning.

Efter omvändelsen är Gud vår glädje, vår tröst, vår vägledare, vår lärare och i alla avseenden vårt ljus: han är ljuset inom oss, ljuset omkring oss, ljuset som reflekteras från oss och ljuset som ska uppenbaras för oss. Observera att det inte bara sägs att Herren ger ljus, utan att han är ljus; inte heller att han ger frälsning, utan att han är frälsning; den som genom tro har tagit fasta på Gud har alltså alla förbundets välsignelser i sin ägo. Eftersom detta är ett säkert faktum, formuleras det argument som kommer från detta i form av en fråga: ”Vem ska jag frukta?” En fråga som är sitt eget svar.

Mörkrets makter behöver vi inte frukta, för Herren, vårt ljus, förgör dem; och helvetets fördömelse är inte heller något vi behöver frukta, för Herren är vår frälsning. Detta är en helt annan utmaning än den som den skrytsamme Goliat ställde, ty den vilar inte på den högmodiga kraften i en köttslig arm, utan på den verkliga kraften hos den allsmäktige ”Jag är”. ”Herren är mitt livs styrka.” Här är ett tredje glödande epitet, för att visa att författarens hopp var fäst med en tretvinnad tråd som inte brister så lätt. Vi kan gärna samla på oss lovord där Herren överöser oss med nådens gärningar. Vårt liv hämtar all sin styrka från Gud; och om han nedlåter sig att göra oss starka, kan vi inte försvagas av alla motståndarens intriger. ”Vem ska jag frukta?” Den djärva frågan blickar både in i framtiden och in i nuet. ”Om Gud är för oss”, vem kan då vara emot oss, vare sig nu eller i framtiden?

av C.H. Spurgeon