”så mycket salt som behövs”

Esra 7:22

Salt användes i varje eldsoffer till Herren, och på grund av dess konserverande och renande egenskaper var det en tacksam symbol för den gudomliga nåden i själen. Det är värt vår uppmärksamhet att Artashasta, när han gav salt till prästen Esra, inte satte någon gräns för mängden, och vi kan vara helt säkra på att när Konungarnas Konung delar ut nåd bland sitt kungliga prästerskap, är det inte han som begränsar tillgången.

Ofta är vi trängda i oss själva, men aldrig i Herren. Den som väljer att samla mycket manna kommer att finna att han kan få så mycket som han önskar. Det finns ingen sådan hungersnöd i Jerusalem att invånarna skulle äta sitt bröd efter vikt och dricka sitt vatten efter mått. Vissa saker i nådens ekonomi mäts; till exempel vår ättika och galla ges oss med sådan exakthet att vi aldrig har en enda droppe för mycket, men av nådens salt görs ingen begränsning, "Be vad du vill och det skall ges dig.” Be, och ni ska få. Föräldrar behöver låsa in fruktskåpet och de godisburkarna, men det finns ingen anledning att hålla saltkaret under lås och bom, för få barn kommer att äta alltför ivrigt från det. En man kan ha för mycket pengar eller för mycket ära, men han kan inte ha för mycket nåd.

När Jeshurun blev fet i köttet sparkade han mot Gud, men det finns ingen rädsla för att en människa skall bli för full av nåd: ett överflöd av nåd är omöjligt. Mer rikedom ger mer omsorg, men mer nåd ger mer glädje. Ökad visdom är ökad sorg, men Andens överflöd är glädjens fullhet. Troende, gå till tronen för att få ett stort förråd av himmelskt salt. Det kommer att krydda dina lidanden, som är osmakliga utan salt; det kommer att bevara ditt hjärta som fördärvas om saltet saknas, och det kommer att döda dina synder på samma sätt som salt dödar reptiler. Du behöver mycket; sök mycket och få mycket.

av C.H. Spurgeon