”Den ene tränger inte den andre,
var och en går sitt givna spår.”

Joel 2:8

Gräshopporna håller alltid sin plats, och fastän de är tusentals tränger de sig inte på varandra så att deras kolonner blir förvirrade. Detta anmärkningsvärda faktum i naturhistorien visar hur grundligt Herren har ingjutit ordningens ande i sitt universum, eftersom de minsta levande varelserna styrs av den i lika hög grad som de kretsande planeterna eller de serafiska budbärarna.

Det vore klokt av de troende att låta sig styras av samma inflytande i hela sitt andliga liv. Ingen av de kristna gåvorna får ta över en annans sfär eller tar över de andras vitala delar för sin egen skull. Tillgivenhet får inte kväva ärlighet, mod får inte knuffa bort svaghet från fältet, blygsamhet får inte tränga undan energi och tålamod får inte slakta beslutsamhet.

Så är det också med våra plikter, den ena får inte inkräkta på den andra; samhällsnyttan får inte skada den privata fromheten; kyrkans arbete får inte tränga undan familjeandakten i ett hörn. Det är illa att erbjuda Gud en plikt som är fläckad med en annans blod. Allt har han gjort skönt i sin tid, men inte utanför den. Det var till fariséen som Jesus sade: ”Ni borde göra det ena utan att försumma det andra.” Samma regel gäller för vår personliga ställning, vi måste vara noga med att veta vår plats, ta den och hålla fast vid den. Vi måste tjäna så som Anden har gett oss förmåga och inte inkräkta på vår medtjänares domän.

Vår Herre Jesus lärde oss att inte åtrå de höga platserna, utan att vara villiga att vara de minsta bland bröderna. Låt oss vara långt ifrån att vara avundsjuka och ambitiösa, låt oss känna kraften i Mästarens befallning och göra som han säger och hålla vår plats med resten av ledet. Låt oss i natt se om vi bevarar Andens enhet i fredens band, och låt vår bön vara att frid och ordning får råda i alla Herren Jesu kyrkor.

av C.H. Spurgeon