”Saliga är de som skapar frid,
för de ska kallas Guds barn.”

Matt 5:9

Detta är den sjunde av [salighetsprisningarna](Matt 5:1-12), och nummer sju var fullkomlighetens tal hos hebréerna. Det kan vara så att Frälsaren placerade fredsmäklaren på sjunde plats på listan därför att han mest närmar sig den fullkomliga människan i Kristus Jesus. Den som vill ha fullkomlig välsignelse, i den mån den kan åtnjutas på jorden, måste nå fram till denna sjunde välsignelse och bli en fredsmäklare.

Det finns också en betydelse i versens position. Den föregående versen talar om välsignelsen för ”de som har rent hjärta, ty de skall se Gud”. Det är bra att förstå att vi skall vara ”först rena, sedan fridsamma”. Vår fridfullhet får aldrig vara en överenskommelse med synden eller ett tolererande av ondskan. Vi måste stålsätta våra ansikten mot allt som står i strid med Gud och hans helighet: när renheten i våra själar är en avklarad fråga, kan vi gå vidare till fridsamhet. Den vers som följer verkar ha placerats där med avsikt. Hur fridfulla vi än må vara i denna värld, så kommer vi ändå att bli felaktigt framställda och missförstådda, och det är inte så konstigt, för till och med Fredsfursten förde genom sin fridfullhet eld över jorden. Han själv, fastän han älskade människorna och inte gjorde något ont, ”var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande.”

För att de fridfulla i hjärtat inte skall bli förvånade när de möter fiender, tillägger man i följande vers: ”Saliga är de som blir förföljda
för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket..” Matt 5:10 Fredsmäklarna blir alltså inte bara välsignade, utan de omges också av välsignelser. Herre, ge oss nåd att klättra upp till den sjunde salighetsprisningen! Rena våra sinnen, så att vi kan vara ”främst rena, dessutom fredliga”, Jak. 3:17 och stärk våra själar, så att vår fridsamhet inte leder oss till feghet och förtvivlan, när vi för din skull blir förföljda.

av C.H. Spurgeon