"Du ska inte gå med förtal bland ditt folk. … men du ska tillrättavisa din nästa så att du inte bär på synd för hans skull."
3 Moseboken 19:16-17

Skvaller utgjuter ett trefaldigt gift: det skadar berättaren, åhöraren och den som är ämne för berättelsen. Oavsett om rapporten är sann eller falsk är vi enligt Guds ord förbjudna att sprida den. Guds folks rykte borde vara mycket värdefullt i våra ögon och vi borde betrakta det som en skam att hjälpa djävulen att vanhedra kyrkan och Herrens namn.

Vissa tungor behöver ett betsel snarare än en sporre. Många berömmer sig då de dra ner sina bröder som om de därigenom förhöjer sig själva. Noas visa söner täckte sin far med en mantel, och han som exponerade honom fick en fruktansvärt förbannelse över sig. Vi kanske själva, i en av våra mörka dagar, kan vara den som behöver överseende och tystnad från våra bröder. Låt oss med glädje ge det mot den som kräver det nu. Gör det till vår familjeregel och vårt personliga band— FÖROLÄMPA INTE NÅGON.

Den Helige Ande tillåter emellertid oss att fördöma synden och anger sättet på hur vi skall göra det. Det måste göras genom att vi kritiserar vår broder till hans ansikte och inte genom att raljera bakom ryggen på honom. Detta agerande är hederligt, broderligt, kristuslikt och, under Gud’s välsignelse, det kommer att vara till nytta. Ryggar köttet inför det? Då måste vi lägga en större betoning på vårt samvete och ägna oss själva till helgelsearbetet, genom att tillåta synd hos vår vän blir vi själva delaktiga i den.

I hans varning till Petrus, har vår Herre Jesus gett oss ett vänligt example av hur man skall handskas med felande vänner, bönen som föregick varningen och det mjuka sättet på vilket Herren tog emot Petrus häftiga förnekelse av att han behövde en sådan varning.

av C.H. Spurgeon