En kväll när han hade stigit upp från sin bädd, gick han ut på palatsets tak.
2 Samuelsboken 11:2

Då fick David se Batseba. Vi är aldrig utom räckhåll för frestelser. Både hemma och ute är vi benägna att dras till det onda; morgonen börjar med fara och kvällens skuggor finner oss i risk. De som Gud bevarar är välbevarade, men ve den som går ut i världen eller är i sitt hus värnlös. De som anser sig själva som trygga är mer exponerade för fara än andra. Syndens vapendragare är självsäkerhet.

David borde ha varit engagerad på slagfältet i Herrens strider, istället dröjde han sig kvar i Jerusalem och ägnade sig åt lyxig vila för texten säger att han reste sig från sin bädd på kvällen. Lättja och lyx är djävulens schakaler, och de finner åt honom ett rikt byte. I stillastående vatten, svärmar skadliga varelser och försummad jord ger snart ett tätt snår av ogräs och törne. Åh, för Jesus hindrande kärlek för att hålla oss aktiva och användbara! När jag ser Israels kung långsamt lämna sin soffa på slutet av dagen och falla för frestelsen, låt mig ta varning och ha helig vaksamhet för att vakta dörren.

Är det möjligt att kungen hade begett sig upp till sitt hustak för tillbakadragande och andakt? Om så är fallet, skall vi ändå vara försiktiga att inte räkna någon plats, oavsett hur hemlig den är, en fristad för synd! Medan våra hjärtan är som ett elddon och gnistrar så rikligt bör vi använda all försiktighet på alla platser för att förhindra en eldsvåda. Satan kan klättra på hustoppar och gå in i garderober och även om vi kunde stänga ute en sådan ful djävul, är vår egen korruption tillräcklig för att leda till vårt fördärv om inte nåden förhindrar det. Läsare, akta dig för kvällens frestelser. Var inte för övermodig. Solen är nere men synden är uppe. Vi behöver en väktare på natten likväl som en vakt på dagen. Åh! välsignade Ande, bevara oss från allt ont i natt. Amen

av C.H. Spurgeon