”Var stark och mycket frimodig. . .” Josua 1:7

Vår Guds ömma kärlek till hans tjänare gör honom intresserad av tillståndet av deras känslor. Han vill att de skall vara mycket frimodiga. Somliga räknar det som en liten sak att en troende är plågad med tvivel och fruktan, men Gud anser inte det. Av denna text är det tydligt att vår Mästare inte skulle ha oss insnärjda av rädslor. Han vill att vi skall vara utan bekymmer, utan tvekan och utan feghet.

Vår Mästare tar inte så lätt på vår otro som vi gör. När vi misströstar utsätts vi för ett allvarligt tillstånd som vi inte ska leka med, men som man bör genast ta till den älskade Läkaren. Vår Herre tycker inte om att se våra ansikten sorgsna. Lagen vid Ahasveros hov var att inga fick komma in i kungens hov sorgklädda: detta är inte konungarnas Kungs lag för vi må komma sörjande som vi är; men ändå vill han att vi lägger åtsidan en modfälld ande och i stället tar på oss lovsångsdräkten, för det finns mycket att glädje sig åt.

De kristna bör ha en modig ande för att förhärliga Herren genom att utstå prövningar på ett heroiskt sätt. Om de är rädda och saknar mod, vanhedrar de sin Gud; dessutom är de ett dåligt exempel. Tvivlets och missmodets sjukdom är en epidemi som snart sprider sig bland Herrens hjord. En nedstämd troende gör tjugo själar ledsna. Om inte modet dessutom bibehålls blir Satan för stark för dem.

Låt din ande vara glad i Gud din frälsare, glädje i Herren är din styrka och ingen demon från helvete skall göra framsteg hos dig, men feghet lägger ner fanan. Dessutom är arbetet lätt för en person med en glad ande; och framgång bidrar till gladlynthet. Människan som arbetar, glädjer sig i sin Gud och tror med hela sitt hjärta har garanterad framgång. Den som bär sitt utsäde med tårar ska skörda med jubel. Därför, kära läsare, “Var stark och mycket frimodig!”

av C.H. Spurgeon