”allt hos honom är ljuvligt”.

Höga Visan 5:16

Jesu överlägsna skönhet är alltigenom tilldragande; den är inte så mycket för att beundra som för att älska. Han är mer än angenäm och skön, han är ljuvlig. Säkerligen kan Guds folk fullt ut rättfärdiga användningen av detta gyllene ord, ty han är föremål för deras varmaste kärlek, en kärlek som grundar sig på den inneboende förträffligheten i hans person, den fullständiga fulländningen av hans charm.

Jesu lärjungar, se på er Mästares läppar och säg: "Är de inte ljuvliga?" Får inte hans ord era hjärtan att brinna inom er när han talar med er längs vägen? Ni Immanuels tillbedjare, se upp till hans dyrbara huvud och säg mig, är inte hans tankar dyrbara för er? Blir inte er tillbedjan sötad av tillgivenhet när ni ödmjukt böjer er inför det ansikte som är som Libanon, förnämligt som cedrarna? Finns det inte en tjusning i alla hans drag, och är inte hela hans person doftande med en sådan doft av hans goda salvor, att jungfrurna därför älskar honom? Finns det någon del av hans härliga person som inte är tilldragande? Finns det någon del av hans person som inte är en ledstjärna för våra själar? Finns det något ämbete som inte är ett starkt band för att binda ditt hjärta? Vår kärlek är inte bara som ett sigill på hans kärlekshjärta, utan den är också fäst på hans kraftiga arm, och det finns inte en enda del av honom som den inte fäster sig vid. Vi smörjer hela hans person med vår brinnande kärleks söta kryddnejlika.

Vi skulle vilja imitera hela hans liv, hela hans karaktär skulle vi vilja skriva ut. Hos alla andra varelser ser vi någon brist, men hos honom finns all fullkomlighet. Till och med de bästa av hans älskade helgon har haft fläckar på sina kläder och rynkor på sina pannor; han är ingenting annat än ljuvlighet. Solen har sina fläckar, den vackra världen själv har sin vildmark, vi kan inte älska allt av den vackraste saken, men Kristus Jesus är guld utan legering - ljus utan mörker - ära utan moln - "Ja, han är helt och hållet underbar.”

av C.H. Spurgeon