2019-09-25 09:00 #0 av: Woodland

Det Herren har avslöjat om sig själv i skriften ger oss inte tillåtelse att välja och vraka.  Å andra sidan befaller det oss att tolka det han har avslöjat inom de begränsningar han själv pålägger--det vill säga med fullt erkännande av händelselinjens utveckling  i skriften och dess mycket mångfaldiga litterära stilarter. Att ignorera det förstnämnda är en typisk liberal villfarelse och att bortse från det sistnämnda är en typisk fundamentalistisk villfarelse. Donald Arthur Carson 1

I föregående inlägg redogjorde jag för bland annat D.A. Carsons förklaringar av Jesu bruk av liknelser. Skriftställen som var i fokus var en kommentar Jesus insköt mellan en liknelse om såningsmannen och de fyra sädesslagen och förklaringen av den. Jesus själv ger tolkningen och upplyser oss att människor kommer att reagera olika inför evangelium. 

Denna liknelse riktade Jesus naturligtvis åt sina lärjungar som var uteslutande av hans eget folk, judarna.  Hans använde ordet "säd" för att ge en bild av sin egen vittnesbörd om Guds rike, sitt ursprung och uppdrag, med mera. Vi bör hålla i tankarna att åhörarna tillhörde förbundsfolket. Liknelsen bör först och främst läsas med det i minnet men som med allt i skriften bör vi inte utesluta att den har stor betydelse även för oss.  Jesus sade i Lukasevangeliet 8:10 "Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter." En troende kan i allra högsta grad räkna sig in i denna Kristi förtrolighet. 

Liknelsen om de fyra jordmånerna för säden (Guds ord) finns i tre av de fyra evangelierna.  Matteusevangeliet 13:1-9 och förklaringen i verserna 18-23Markusevangeliet 4:1-9 och förtydligandet i verserna  13-20 och i  Lukasevangeliet 8.    

Herren delar upp sina judiska åhörarna i fyra grupperingar:

1. Vägkanten: De som totalt förkastar undervisningen och upplever att djävulen plockar allt ur deras minne. De glömmer orden lika fort som de hör dem, lägger inget vikt på dem och förblir blinda

2. Stengrunden:  De tillfälliga bekännarna som snart vänder sig bort  och dukar under till frestelser eller under förföljelsetider.  Jesus säger att när de får höra ordet tar de emot det med glädje, men det har inte någon rot; de tror bara till en tid, och i frestelsens stund avfaller de. Jesus upplevde detta under sin vandring på jorden därför att folket, fastän de hade sett så många mirakler, fann det svårare och svårare att förlika sig med hans undervisning. Till slut lämnades han nästan ensam. 

3. Törnena: De upptagna som har inte tid för Gud, som jagar andra bekymmer och lockelser och tappar sitt skenbara intresse. Aposteln Johannes varnar för detta.  Paulus upplevde detta med sina medarbetare.

4. Den goda jorden: Sist har vi de som tar emot av Guds nåd och upplever andlig "frukt" i sina liv. Men där Guds ord får fäste växer det och bär frukt i ståndaktighet (Luk 8:15) 30, 60 eller 100 gånger sådden. Det finns grader i en troende människas livsfrukt men inte i frälsningen.  Paulus skrev i Efesierbrevet 2: 8 -9 "Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det,  inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig." Men han fortsätter i vers 10 - "Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem." Varje troende har en livsuppgift med varierande verksamhetsgrad, inflytande och frukt. Men Gud själv har förberett allting. Orsaken att det är så är för att ingen skall berömma sig i sig själv eller efter den egna förmågan utan "Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren!" 2 Korintierbrevet 10:12-18

1 "What God has disclosed of Himself in Scripture does not permit us to pick and choose. On the other hand, it mandates that we interpret what he has disclosed within the constraints that he has himself imposed--i.e., with full recognition of the developing plot line in Scripture, and of Scriptures highly diverse literary genres. Ignoring the former is typically the liberal fallacy; ignoring the later is typically the fundamentalist fallacy." Donald Arthur Carson