Annons:
Etikettjesus
Läst 1245 ggr
[SonjaG]
2016-12-16 21:44

Svar på bön?

Det har hänt att jag bett för  personer som varit sjuka, bett att de ska bli friska. Framför allt ett barn som var svårt sjukt, jag bad länge och intensivt. Sen fick jag höra att hen blev sämre och sjukare och slutligen dog.

Samt även en annan person som var svårt sjuk och blev sämre och sämre.

Hur ska man  tänka och tro om sådana svåra saker?

Annons:
Aleya
2016-12-16 21:46
#1

Att det inte alltid funkar och att det är livets gång. Man kan inte rädda alla tyärr

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Woodland
2016-12-16 22:58
#2

#0

Med "sådana svåra saker" menar du obesvarad bön eller sjukdom och döden?

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

OlgaMaria
2016-12-17 10:23
#3

Det är en erfarenhet väldigt många troende har. Att vi lever i en trasig värld är ett faktum. Jag brottades också mycket med den typen av frågor och kunde bli väldigt illa berörd och få mycket tvivel pga obesvarade böner när jag var yngre. Men jag har hittat en väldigt stark grund av tillit till Gud genom livets alla omständigheter. Han är alltid god, alltid kärleksfull och inget mörker finns i honom. Hans omsorg går bortom vad vi kan se och förstå, och bortom döden. Mitt enda råd är att fortsätta be och läsa Bibeln. I 1 Pet 2:25 står det att Jesus är vår själs herde och vårdare. DIN själs herde och vårdare. Kom ihåg det när du vänder dig till honom. Han vill ge dig svar och frid, ett sätt för dig att förhålla dig till allt det svåra i livet.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

[SonjaG]
2016-12-17 10:41
#4

Att " få mycket tvivel pga obesvarade böner" känner jag också. Jag tänker att varför be om det är livets gång som Aleya skriver? Bara låta det gå som det går, då slipper man få det där tvivlet. Inte engagera sej i det enskilda fallet?

Det är ju extra svårt med små barn, så otroligt orättvist. Men livet är orättvist.

Jag menar både och, Woodland.

OlgaMaria
2016-12-17 11:20
#5

_Fil 4:4-9 Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. 
 Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.
 För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. Det ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens Gud vara med er.
_

Joh 14:1 Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Aleya
2016-12-17 11:30
#6

#4 jag menade snarare att vi alla skall den vägen vandra med döden. Och den är jobbig att acceptera och särskilt då det kommer till barn. Men måste du förlora din tro för det? Du har försökt hjälpa. Du har gjort vad du kunnat, men tyvärr var tiden inne för personerna.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Annons:
Woodland
2016-12-17 14:35
#7

Jag håller med om vad både Olga och Aleya skrev här ovan. Lidandet är ett ämne man brottas med som människa. När det kommer nära in på är det ännu svårare. Döden är ständigt närvarande fastän vi moderna människor inte vill låtsas om det.

Vår föreställning av Gud påverkar många gånger hur vi reagerar  (men naturligtvis inte alla gånger). Om vi tror att Gud vill svepa bort allt lidande i detta livet och är på något sätt förpliktad att svara som vi vill läggs börda på börda. Våra böner är egentligen mycket själviska. Han svarar på bön enligt hans plan. Han har beordrat oss att be - därför skall vi göra det. Vi behöver ingen annan orsak.

När ett barn går hem till Jesus är det svårt för de som är kvar i livet och känner sorgen, smärtan och tomheten- men inte för barnet som är i evig salighet. För en troende är detta en enorm tröst. Min svägerska som arbetade på en cancerklinik för barn berättar om de mest fantastiska saker som dessa små upplever inför slutet. De ser änglar och andra barn stå runt sängen.  Det hjälpte henne med det svåra arbetet med dessa som led av sin sjukdom och inte överlevde den.

En dag kommer vi att förstå men nu måste vi vandra i tro och lita på att Gud som älskade de sina hela vägen in i döden vet bäst.  Gå  till Herren med din sorg och dina tvivel - han känner till allt han själv är förtrogen med lidande.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

[SonjaG]
2016-12-17 15:15
#8

När det gäller barnet jag skrev om i början, så var det en bekant vars barn var sjukt. Jag nämnde att jag ville ta med barnet i mina böner. Det tyckte han var bra och positivt. 

När jag hörde att barnet hade  dött, kändes det oerhört svårt att träffa honom igen. Visst, jag är säkert svag och allt det där, men det kändes så fel att jag kanske ingett honom ngt slags hopp. Han var alltså inte alls troende

Aleya
2016-12-17 16:01
#9

#8 ingen har sagt att du är svag. Så tro inte ens det. Hoppet är det sista som lämnar människor i svåra stunder. Och det är inte ditt fel att barnet dog. Men alla har vi våra ok att bära genom livet. Och vissa får det svåra att ens barn dör. Du kanske inte ser det än, men detta kanske är i framtiden nått som gör att denna personen hjälper andra på ett vis som inte varit möjligt om inte detta skett. Döden är hemsk. Men den kan öppna nya möjligheter också. Jag ser det ofta i sörjande anhöriga som tar ett sista farväl. Det kanske inte är en tröst nu för dig. Men du försökte men livet och ödet ville annat.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

[SonjaG]
2016-12-17 16:43
#10

Nej, jag är inte svag i tron. Men i det här fallet kände jag att det var omöjligt att träffa honom efteråt. Jag har inte gjort det sen dess. Och det är väl svagt kanske. Vi har ingen naturlig kontakt som gör att jag måste träffa honom.

Men det är väl  klart, Aleya att det inte är mitt fel att barnet dog, det fattar jag ju. Det har jag aldrig trott.

Woodland
2016-12-17 18:21
#11

Det är inte ovanligt att man har svårt för att finna ord när någon har mist en anhörig. Men har du tänkt på att du kan skicka ett vackert kort med tröstande ord? Då kan den som mottar kortet läsa det om och om igen. Det blir mer än bara ord.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

setfree
2016-12-19 08:30
#12

Vi lever i en fallen värld som inte är rättvis. Ibland förstår vi inte varför. Sedan jag fick egna barn berör detta mig väldigt starkt.

När vi möter människor som inte är kristna så vill man ju vara en representant för Guds rike. Då kan det ju kännas som att vi inte lever upp till det när vi ber för någon och inte får bönesvar.  Sedan kan man vara säker på att satan påminner oss om detta och anklagar oss och får oss att känna oss otillräckliga.

Du har ändå gjort rätt som bad om helande, vi ska göra det enligt Guds ord.

Det finns ibland andliga orsaker som blockerar bönesvar men här handlade det om ett barn och då blir situationen lite annorlunda.

Blockeringar i andevälden kan bli en egen tråd kanske.

Hoppas du kan fortsätta att be om helande även framöver utan att tappa din frimodighet.

Denna kommentar har tagits bort.
Annons:
Woodland
2016-12-20 15:08
#14

# 13 finns här.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Upp till toppen
Annons: