Varför är denna tråd låst? För enkelhetens skull. Jag skall lägga upp visdomspärlor från R. C. Sproul en tid framöver. Ni är välkomna att kommentera men skapa då en ny tråd så att de som följer denna kan utan avbrott läsa citaten allt eftersom de läggs till.
Det naturliga mönstret för människan är att fly från Gud för att gömma sig från honom. Jesus kom för att uppsöka och frälsa de förlorade. Han är den som söker, vi är de som flyr.
Det finns en hemlighet, en noggrant bevarad hemlighet för människors lycka. Den är ett uttryck i en katekes från 1600-talet där det står "Människans främsta ändamål är att förhärliga Gud och åtnjuta honom för alltid."
Glädjens hemlighet finns i lydnad till Gud. Hur kan vi vara glada om vi inte är lydiga? Hur kan vi vara lydiga om vi inte vet vad det är vi ska lyda? Så ursprunget och slutändan på allt är att lycka inte helt kan upptäckas så länge vi förblir okunniga om Guds ord.
Det är på modet i vissa akademiska kretsar att utöva skolastisk (vetenskaplig) kritik av bibeln. Därvid ställer forskare sig över bibeln och eftersträvar att rätta den. Om bibeln verkligen är Guds ord kan ingenting vara mer arrogant. Det är Gud som rättar oss; vi korrigerar inte honom.
Här är då det verkliga problemet med vår försumlighet. Vi misslyckas i vår plikt att studera Guds ord inte så mycket därför att det är så svårt att förstå, inte så mycket därför att det är trist och tråkigt, utan eftersom det är arbete. Vårt problem är inte brist på intelligens eller passion. Vårt problem är att vi är lata.
Gud kastar inte en livboj till en som håller på att drunkna. Han går till havsbottnen och drar upp ett lik, tar denne upp på strandkanten, blåser livsande i honom och gör honom levande.
Varför skulle lärjungarna hitta på en Gud vars helighet var mer skrämmande än de naturkrafter som i första hand framprovocerade människan att uppfinna gudar?
Satan delar kyrkan genom att skapa två myter, två felaktiga uppfattningar om sin egna identitet: Den första är att han är en myt. Den andra är att han är lika kraftfull som Gud.
Om vi är övertygade om att Satan inte existerar, kommer vi knappast slösa tid i förberedelse för att föra krig mot honom eller hitta sätt att stå emot honom.
Satan älskar den moderna bilden av honom själv. Vem ger tilltro till en ful liten smådjävul, klädd i röd flanellunderställ, med horn och kluvna hovar, bärandes på en treudd och ett lysande diaboliskt flin?
Cynism och skepticism är de grövsta formen av kvasi-intellektualism. . .
Låt cyniker bli cynisk av sin cynism och skeptikern skeptiska till hans
skepsis och gå med i striden.
Och jag säger till den humanistiske med all cynism, om jag kommer från ingenting, om jag skall bli till ingenting, varför bör jag då bry mig om vem som sitter längst fram eller längst bak i bussen? Vad bryr jag mig om det är vita bakterier eller svarta bakterier som har rättigheter i denna värld?
Om jag hoppas i något eller någon mindre än den som har makt över lidande och slutligen döden är jag dömd till slutlig besvikelse. Lidandet kommer att driva mig till hopplöshet. Vilken karaktär jag har kommer att upplösas. Det är hoppet om Kristus som gör det möjligt för oss att framhärda i tider av nöd och ångest. Vi har en ankare för våra själar som vilar i den som har gått före oss och erövrat.
Det är farligt att anta att någon är en helig man för att han dras till helighet i sina studier. Det finns ironi här. Jag är säker på att anledningen till att jag har en djup hunger att lära om Guds helighet är just därför att jag inte är helig.
Jag är en profan människa, en man som tillbringar mer tid utanför templet än i det. Men jag har smakat precis tillräckligt av Guds majestät för att vilja ha mer.
Guds rike är inte av människor, av folket eller för folket*. Det är ett rike styrt av en kung och Gud regerar inte med samtycke av hans undersåtar utan genom hans suveräna myndighet. Hans regeringsmakt sträcker sig över mig huruvida jag röstar på honom eller inte.
*Från USAs författningen: Of the people, by the people and for the people.
Guds nåd är inte oändlig. Gud är oändlig och Gud är nådig. Vi upplever en oändlig Guds nåd men nåd är inte oändlig. Gud sätter gränser för hans tålamod och överseende. Han varnar oss om och om igen om att en dag kommer yxan att falla och hans dom kommer att hällas ut.
Den mest obscena symbolen i mänsklighetens historia är korset; men i sin fulhet är det fortfarande den mest vältaliga vittnesbörden om mänsklig värdighet.
Den mest skamlösa lögnen över alla lögner är när folk säger till sig själva "Jag har ingenting att oroa mig för när det gäller Guds vrede. Min Gud är en kärlekens Gud."
Jag har aldrig sett Gud. Jag har känt hans närvaro och resonerat om hans existens. Jag har läst hans ord och hört talas om bländande visningar av hans härlighet. Men jag har aldrig sett honom. Han är osynlig.
Varför kan vi inte se Gud? Det är inte därför att han är en ande, och inte heller är det för att han inte är närvarande. Vårt problem är inte en svaghet i visuell styrka.
Det är inte synnerven som är bristfällig. Bristen är i våra hjärtan, inte våra ögon. Vi kan inte se Gud eftersom han är helig och vi är inte det. Det är på grund av synd som vi får höra, "Ingen människa kan se Gud och leva."
Hans strålning är så lysande, hans härlighet så bländande, att i vårt nuvarande skadade tillstånd skulle vi inte kunna bära åsynen av honom. Han förblir osynlig både som en förbannelse och som en gärning av skyddande nåd.
Varje kristen längtar i sitt hjärta efter Kristi ansikte. Vi längtar efter att få titta direkt på Gud själv utan rädsla för att förtäras. Den djupa längtan kommer en dag att uppfyllas.
Den framtida Gudsvisionen kallas den "himmelska visionen"* eftersom den i sitt kölvatten kommer bringa den fulländade salighet för vilken vi skapades och förlöstes.
En av välsignelserna som Jesus gav i Bergspredikan var, "Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud" (Matt 5: 8.). I himlen kommer vi att vara renhjärtade. I himlen kommer vi att se Gud.
Positionen vi kommer att ha i framtiden kommer att vara liknande positionen vi innehar nu, men det kommer också finnas skillnader. Den himmelska positionen kommer vara en av uppenbarad härlighet.
Våra kroppar kommer att ha kontinuitet med våra nuvarande kroppar. Det kommer också att finnas diskontinuitet. Våra nya kroppar är höljda i dunkel; vi ser en gåtfull spegelbild.
Paulus ger ytterligare antydningar: efter att ha diskuterat olika typer av kroppar vi upplever på denna planet och olika nivåer av ära i de skapade objekten tillägger han: "Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp." 1 Korinthierbrevet 15
Vi förstår förgänglighet, vanära, svaghet och naturliga kroppar. Endast i kontrast eller ställning begrundar vi en omutlig, förhärligad, kraftfull och andlig kropp.
Att Gud är odödlig gör mig glad. Det betyder helt enkelt att han inte kan och därför aldrig kommer dö. Jag behöver inte oroa mig för att han någonsin kommer att slitas ut eller bli utbytt.
Jag finner tröst i den säkra sanningen att den som styr universums angelägenheter inte ges till misstag eller stunder av inkompetens. Jag gläds i Guds visdom och på hans eviga makt.
Det är hans ihållande osynlighet som gör mig ledsen. Det är svårt för sensuella varelser att njuta av gemenskap med en som inte kan ses, höras, smakas, röras vid, eller luktas. Gud är fortfarande bortom mina sinnen.
Gud är fortfarande bortom mina sinnen. Hur kan jag då någonsin med intimitet relatera till honom? Mitt hjärta längtar efter gemenskap med honom. Jag längtar efter att höra hans röst som om ljudet av många vatten och att fånga en glimt av hans lysande härlighet.
Nyckeln till att förstå Jesu rop från korset återfinns i Paulus brev till galaterna: "Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: 'Förbannad är var och en som är upphängd på ett träd'." (Galaterbrevet. 3:13, 5 Moseboken 21:23.)
Det vill säga, han representerade den judiska nationen av förbundsbrytare som exponerats för förbannelsen och tog det fulla måttet av förbannelsen på sig själv.
Lagen driver oss till evangeliet. Evangeliet räddar oss från lagens förbannelse, men leder i sin tur oss rätt tillbaka till lagen för att söka dess anda.
I
själva verket utan en ordentlig bild av synd, en riktig bild av Guds
helighet och en riktig uppfattning om nödvändigheten av Kristus kommer
vi inte ha ett evangelium alls.
Gud sade till Jesaja:"Gå och säg till detta folk: Ni skall höra och höra, men inte förstå, och ni skall se och se, men inte begripa. "Förhärda detta folks hjärta, gör deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med sina ögon, hör med sina öron eller förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade."
Denna typ av dom är tydligt uttalad av Paulus : "Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen."
Det värsta straffet som kan drabba oss är om Gud överger eller överlåter oss till vår synd. Detta föregriper Guds utslag vid den slutliga domen: "Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig."
För dem som är positiva till Guds Ord, blir det till tillväxt i nåden. För dem som förkastar det eller är likgiltiga inför det, läggs " förhårdnader" på deras själar och "förkalkning" i deras hjärtan. Ögat blir mörkare och mörkare, örat blir tyngre och tyngre, och rikets hemligheter mer och mer oklara. Den som har öron att höra, han höre.
Av nåd erbjuder Gud Kristi rättfärdighet till alla som sätter sin tillit till honom. För alla som tror, alla som tror på honom, räknas Kristi förtjänst till deras räkning.
Fastän ingen förtjänst någonsin utgår från våra arbeten, vare sig de gjorda innan vår omvändelse eller efteråt, är goda gärningar en nödvändig frukt av sann tro.
"Nödvändig frukt?" Ja, nödvändig. Goda gärningar är inte nödvändiga för oss att förtjäna vår rättfärdiggörelse. De är aldrig grund för vår rättfärdiggörelse. De är nödvändiga i en mer begränsad mening. De är nödvändiga konsekvenser av sann tro.
Om saker händer här i världen utanför Guds suveränitet skulle det helt enkelt innebära att Gud är inte suverän. . . Om Gud är inte suverän då är inte Gud Gud, och om den Gud du tror på inte är en suverän Gud då tror du verkligen inte på Gud. Du kan ha en teori om Gud. Du kan ha teoretisk teism men i slutändan för alla praktiska ändamål är det inte annorlunda än ateism eftersom du tror på en Gud som inte är suverän.
Vad är nu konsekvenserna av en icke-suverän Gud? Tänk på det från ett bekännande kristet perspektiv. Jag gillar att använda detta exempel: om det finns en enda molekyl i hela universum som löper amok utanför Guds suveräna kontroll -- den okontrollerade molekylen -- då är de praktiska konsekvenserna för oss som kristna att vi inte har någon som helst garanti för fullbordan av eventuella framtida löften som Gud har överenskommet med sitt folk.
Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.