Annons:
Etikettbibeln
Läst 1440 ggr
Woodland
7/6/16, 12:07 PM

Liknelsen #5 - Guldpåsarna

fortsättningen från förra inlägget

Matteusevangeliet 25:14-30 berättar Herren om liknelsen med guldpåsarna. Istället för guld används ordet talenter i bibeln. Egentligen är detta en översättning av det grekiska ordet "talanton" - ett mått,  särskilt när det gäller pengar. En talanton av silver var värd 6000 denari eller ungefär 20 årslöner för en vanlig arbetare. En talanton av guld var värd flera miljoner kronor. 

Slavar inte tjänare

En annan viktig detalj i liknelsen är att ordet tjänare inte betyder tjänare utan slav (det grekiska "doulos" har översatts till tjänare). Liknelsen blir svår att förstå om man inte har detta i åtanke när man läser den. Slavar i den Romerska världen var inte uteslutande av en etnisk gruppering, färg eller utbildning. Det varierade stort. Nya testamentet varken godkänner eller fördömer slaveriet i sig själv utan erkänner endast dess existens.  Liknelsen skall inte anses som ett godkännande av slaveri lika lite som den om tjuven är ett godkännande av rån.  (Här är ett axplock av  flera texter1 där ordet "doulos" står.  Ordet doulos -  slav och inte ordet tjänare!) 

D.A. Carson framhåller att liknelsens poäng är - Vänta på Herren Jesus som slavar med uppdraget att förbättra Mästarens tillgångar.

Mästaren lämnade varierande grader av pengar till tre av sina slavar. Han hade delat ut uppdraget "var och en efter hans förmåga" .Det var Mästaren som bestämde vem som skulle anförtros vad och hur mycket.

Den som hade fått en enorm summa pengar i fem talanton arbetade väldigt hårt. I bilden Jesus målar upp för åhöraren är det införstått att den slaven hade gjort en väldig bedrift. Det fanns inga stora bolag på den tiden  utan denne slav hade köpt upp små affärsrörelser, gårdar med mera och arbetat hårt för att fördubbla det han fick. 

Likaså var det för den som hade fått två påsar guld. Det var också en stor summa och denne fördubblade Mästarens tillgångar. Som slavar hade de ingenting att förvänta sig för Mästaren var inte skyldig dem någonting. Allt de hade tillhörde honom. I Lukasevangeliet återgav Jesus den tidens attityd till slavar.2  För de som hörde Jesus fanns det ingen tvekan om hur ägaren och slavens relation betraktades i samhället.

Med det i tankarna är det häpnadsväckande vad Mästaren sade till slavarna i denna liknelse. Både  fick väldigt med beröm av Mästaren och fick höra någonting som inte var brukligt för en ägare att säga till en slav: "Bra, du gode och trogne slav. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!" (v 21 och 23)  Här är bilden av den eviga glädjen i Guds evighet.3 Vi har många bildfragment av evigheten och det antyds här att vi inte heller blir sysslolösa i Guds rike.

Till sist bemötte den tredje slaven Mästaren med anklagelser om att Mästaren hade för vana att exploatera, vara hård och använda andras arbete för sin egen vinning. Denne slav hade inte insett att han var just det: en slav. Den late slaven levde för sig själv. Han brydde sig inte om sin Mästare, hans intressen eller tillgångar. Slaven trodde att han kunde välja att arbeta som en anställd och kunde vägra arbeta och säga upp sig. Mästaren fick ingen vinning av dennes uppgift. Slaven begravde sin enda penningpåse och gavs senare av Mästaren till slaven som hade tio. Den late slaven slängdes ut.

Carson påpekar att Jesus i denna liknelse förutsätter att slavarna erkänner sina ansvar och förstår sina roller. De förökade sina Mästares tillgångar och visade en stillsam stolthet över deras framgång för sin Mästares räkning. De dåraktiga jungfrurna trodde deras väntan på brudgumman var för lätt så de förberedde sig inte. Den onde slaven här i denna liknelsen ansåg att hans uppgift var för svår, och försökte därför inte och grävde följaktligen ner pengarna.

Lärdomen från denna liknelse är att vi inte skall vänta passivt på Herren. Vi har en förpliktelse att föröka Jesu tillgångar på jorden. Det kan innebära att Gud ger en viss person pengar som skall användas för hans rike. Som John Wesley sade, "Tjäna så mycket du kan. Ge bort så mycket du kan." Men vi ser i resten av Nya testamentet att uppgiften är mycket bredare: att sprida evangelium, visa en förvandlat liv och leva efter bergspredikan, med mera, som Herren visar oss individuellt.

Denna liknelse berättar inte allting om hur vi förbättrar Mästarens tillgångar; den belyser faktumet att det är det Herren väntar sig av oss. Och utifrån vår djupa hängivenhet kommer vi finna ett sätt att betrakta allt Herren har anförtrott oss och vad det betyder att vara en trofast slav till Jesus Kristus och förbättra hans tillgångar medan vi väntar på hans återkomst. Det ultimata målet är att dela Mästarens glädje, och motta hans beröm och mera ansvar i Guds närvaro i det kommande riket. 

När vi lever i evighetens ljus strävar vi efter att en dag få höra "Bra, du goda och trogne slav."     

1 Korinthierbrevet 7:22-23Romarbrevet 1:1Galatierbrevet 1:10Filipperbrevet 1:1, Kolosserbrevet 1:7,  2 Timoteusbrevet 2:24,   Jakobsbrevet 1:12 Petrusbrevet 1:1Uppenbarelseboken 1:17:3

Lukasevangeliet 17:7-10

Lukasevangeliet 12:37

----------------------

Liknelsen #6Fåren och getterna

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Annons:
[Rulander]
8/26/16, 12:38 PM
#1

Mycket bra beskrivning av att vi har ett ansvar att utföra vårt uppdrag, som är olika beroende på vad vi får för förutsättningar. Vi kan inte bara luta oss tillbaka och åka med.

 Vi kommrt att få olika belöning beroende på hur vi förvaltar vårt uppdrag. Den första tjänaren fick ju del av den tredje tjänarens tillgångar.

Woodland
8/26/16, 5:50 PM
#2

Det är glädjande att du uppskattade inlägget.  Det finns flera i denna serie om liknelserna.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Upp till toppen
Annons: