Tack för tipset :)

Något jag tyckte var intressant var att de nämnde juden Jesus, son av Ananias som från 62 e.Kr. började profetera att det skulle gå illa för Israel och för templet (krig med romarna startade år 67 och templet förstördes år 70). Då han började profetera hade Israel en tid av välgång. De styrande i Israel tyckte inte om hans verop och pryglade honom. Då han inte upphörde efter detta tog de honom till den romerska ståthållaren som också lät prygla honom så att benen blottades. Han upphörde inte att säga "Ve, ve över Jerusalem." Så den romerska ståthållaren trodde han var sinnessjuk och släppte honom. Han gick runt på Jerusalems alla gator och profeterade i drygt sju år sammanlagt.

Läste lite mer om honom här: http://www.josephus.org/causeofDestruct.htm#voice

Det första avsnittet skildrade väl Israels situation fram till tempelrivningen. Mitt hjärta brister lite grann när jag tänker på deras situation. En halv miljon judar dödades i kriget med romarna, och sedan hela deras identitet krossades med templet.

Men Gud varnade sitt folk då Jesus profeterade om templets förstörelse (Matt 24:2), och sedan även genom Jesus av Ananias. 

Efter förstörelsen blev minnet av Jesus av Ananias viktigare för judarna, då hans varningar gav dem ett sätt att förhålla sig till det fruktansvärda som hänt, att Gud hade varnat dem och själv tillåtit att templet förstördes. Det var Guds plan, och inte romarnas.

Men jag tänker också på likheterna med Jesus Kristus (som de nämner i länken) och att Gud säkert ville använda Jesus av Ananias för att peka på Kristus. Kunde den ene ge judarna insikt borde de också kunna titta tillbaka på de förutsägelser som Jesus Kristus gjorde, och ta till sig att också han var sänd av Gud. Kanske blev vissa av judarna kristna pga Jesus av Ananias. Det kan vi bara spekulera i.

Nu har jag sett klart på serien. Något annat jag tycker var intressant är ju detta med det utbredda offrandet till gudarna inom romarriket. Anledningen till att de kristna blev förföljda låg i att de (ibland) vägrade att ge offer till de hedniska gudarna. Inom romarriket hade man stor acceptans för olika religioner, så länge som man OCKSÅ kunde ge ett offer till de romerska gudarna då och då. Kejsaren ansåg att det var av yttersta vikt att gudarna tillfredsställdes så att de var nöjda med honom som kejsare och upprätthöll ordningen i riket. Därför uppfattades de kristnas ovillighet att offra som ett hot.

Jag tycker det är intressant, för när man har funderat över Jesus ultimata offer på korset, ja hela innebörden i döden på korset, så har man mest gått tillbaka till GT för att få ett sätt att förstå symboliken i detta. Blodsoffer är ju så långt borta från vår begreppsvärld, så man behöver ju hjälp att förstå detta. Men då har jag också tänkt att symboliken kring detta är ganska avgränsad just till judarna och deras historia, och att det är genom deras ögon som detta blir begripligt.

Men den här miniserien visar verkligen hur relevant Jesu korsfästelse blev för de första kristna under de första århundradena. Det var verkligen något ytterst relevant i deras vardag. Romarna ville få dem att offra för att tillfredsställa någon avgud, men de kristna såg Jesu offer som det ultimata offret och att något ytterligare offer inte mer skulle behövas. Engagemang i dessa offerriter skulle vara som att håna det Jesus gjorde på korset för dem.

Dock verkar det som att de kristna gjorde på en hel del olika sätt. De kunde delta i offrandet för att undgå förföljelse. De kunde muta någon annan att utföra offret för deras räkning. Det är ju intressant det som Paulus skriver om avgudaköttet (1 Kor 8), för miniserien gör denna företeelse som är så främmande för oss så levande, så man fattar vad det var Paulus skrev om. Antagligen gjorde de kristna på olika sätt, och det var säkert en debatt och många frågor kring hur man skulle tänka kring detta. Paulus säger att det finns ju ingen avgud så att äta av köttet kan inte göra oss orena, så ingen ska dömas för att man ätit, men däremot kan det vara farligt för vissa av bröderna att äta detta då de nyligen lämnat avgudadyrkan bakom sig. För dem kan det bli svårt att äta sådant kött och inte känna att det blir en inre konflikt och en strid mot deras kristna tro. Paulus avslutar: Alltså: om maten blir till fall för min broder tänker jag aldrig mer äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.
 

Det skapades många kristna martyrer till följd av de kristnas ovillighet att offra, något som romarriket egentligen inte ville då de värnade om lugn och ro och enhet i riket, men offrandet var viktigt. Något jag tänker på är att dessa martyrer verkligen måste ha satt de kristna på kartan. Jag menar, tänk när de kristna plågades och dödades på stora arenor och många människor tittade på. "De kristna" måste verkligen ha blivit en snackis. Allt som hamnar på agendan brukar bli gynnat av just det.

En annan sak som också var intressant, som flera av er säkert känner till, var att när Romarriket kristnades och man ersatte hedniska högtider med kristna och på flera olika sätt "kristnade" olika hedniska företeelser, så "ersatte" man modergudinnan Artemis, som vördades speciellt i Efesos, med dyrkan av Jesu moder Maria. Efesos blev Marias stad istället för Artemis. Det var ju intressant att höra hur Mariadyrkan uppstod. Det låter lite som att man ersatte en avgud med en annan. Människorna i Efesos kan inte riktigt ha förstått skillnaden, när man går från att vörda och offra till en avgud, till att bara ersätta denna med Maria. Det blev nog lite mer lyckat att ersätta romarnas ljushögtid med jul, eftersom Jesus faktiskt förtjänar tillbedjan.

# 3

Det är ju intressant det som Paulus skriver om avgudaköttet (1 Kor 8), för miniserien gör denna företeelse som är så främmande för oss så levande, så man fattar vad det var Paulus skrev om.

Så tänkte jag också, att denna företeelse var främmande. Jag liksom tidsbegränsade det men när jag var med i en Filippinsk församling fann jag till min stora förvåning att de ännu brottades med mat "offrade" till avgudar. 

# 4

Det blev nog lite mer lyckat att ersätta romarnas ljushögtid med jul, eftersom Jesus faktiskt förtjänar tillbedjan.

De kristna var först! Vi diskuterade detta förut.

#5 Ja, offrandet är ju otroligt utbrett även idag, även om det är främmande för en själv. Det är intressant att Jesu offerdöd på korset är så relevant, i detta avseende, över hela jorden.

"De kristna var först!"

Coolt! Läste texten i länken. Ja, det innebär ju att de kristna återtog sin högtid.

Idag ska vi frambära oss själva som levande heliga offer.