Livsfrågor

Gud.

2014-08-04 11:34 #0 av: [JmH.]1

Hej, jag är 16år och jag har alltid älskar Gud.
Jag har haft det väldigt svårt i mitt liv, jag var deprimerad i 4år och fick även reda på att jag har Asperger. Jag skar mig nästan varje dag i 3år och jag har försökt ta mitt liv många gånger och 2 av dom gångerna hamnade jag på sjukhuset. Jag började gilla tjejer också, men det var nog bara en fas. Jag har rakat av mitt hår 3 gånger pågrund av ångest. Jag har även provat på droger (Vilket jag ALDRIG skulle göra om) Jag mår bättre nu men ångesten kommer tillbaka ibland.
Jag känner att jag har syndat väldigt mycket i mitt liv. Jag har jätte svårt att komma över sakerna som jag har gjort fel i mitt liv och ibland får jag så stark ångest att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

En gång så hade jag bråkat med mor och jag låg i min säng och grät och kunde knappt andas pågrund av ångesten, jag gick fram till fönstret och jag bara grät och grät och jag skrek för mig själv till Gud "Hjälp mig, jag orkar inte. HJÄLP MIG. Sedan sa jag "Vart är du?" Och då bara släppte allt, ångesten försvann, tårarna slutade rinna och jag kunde andas igen.

Jag känner att jag vill bli kristen, jag vill stå vid Guds sida. Men hur gör jag? Kommer han att förlåta mig för mina synder?

Kärlek till er alla, Med vänlig hälsning, Jennifer.

Anmäl
2014-08-04 11:51 #1 av: Pysslan

Hej Jennifer.

Tyvärr är det jättevanligt att man mår som du gör när man är tonåring. Det är en enorm press på dagens ungdomar som tvingas bli vuxna alldeles för snabbt.

För att du inte ska hamna i händerna på oseriösa organisationer och rörelser föreslår jag att du söker upp ungdomsmottagningen i din hemkommun och ber att få en tid hos kurator eller psykolog så att du får någon kunnig och insatt att prata med.

Gud älskar dig trots dina fel och brister, låt ingen lura i dig något annat!

Var rädd om dig vännen!

Kram

Anmäl
2014-08-04 11:54 #2 av: [JmH.]1

#1 Jag pratar med en tjej på Habliteringen och det hjälper verkligen. Tack för ditt svar. Kram.:)

Anmäl
2014-08-04 11:55 #3 av: Woodland

Jag känner att jag vill bli kristen, jag vill stå vid Guds sida. Men hur gör jag? Kommer han att förlåta mig för mina synder?

JA han vill förlåta dig! Glad

Vi använder uttrycket "syndare". Det betyder att vi bl.a. missar målet. Gud ger oss medvetenhet om synd.  Då ropar vi på Gud (i bön) och han svarar. 

Jesus är den enda vägen till Gud. All räddning till evigt liv finns i honom och vi får den genom tro på honom. 

Gud Fader "drar" dej till Hans Son - Jesus.  Jesus är vår ende Räddare och vägen till Gud och evigt liv.   Jesus tar dig till Fadern.  Den helige Ande tar sin boning i dig - du blir ett gudsbarn, en medarvinge i Guds rike och ett tempel.  Så Jesus bor i ditt hjärta genom tro och den helige Ande vägleder dig och vakar över dig.  Fadern, Sonen och helige Ande = Gud -  som älskar sina barn.  Glad

 Detta är det största av alla under! Genom frälsning gör Gud oss som är fiender till älskade barn. Han ger oss ett nytt sinne. Han förändrar oss. Vi måste bli förändrade i vårt innersta väsen. Jesus sade själv - Om inte en människa föds  nytt kan hon inte se himmelriket. 

Vi har fått instruktioner av Jesus att be till Fadern i Hans (Jesu) namn.  Du känner till "Fader Vår" kanske?  Så kan du tala till Fadern (ber) när som helst och var som helst.  Han känner till allt om dig: dina tankar och ditt liv. Prata med honom som din bästa vän.

Vi kommer att be för dig som vi gör för alla som skriver och läser här i forumet.  

Var vid gott mod och ställ frågor!


Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2014-08-04 12:01 #4 av: [JmH.]1

#3 Åh tack så jätte mycket för ditt fina svar! Vilka härliga människor det finns:)

Anmäl
2014-08-04 12:16 #5 av: Woodland

# 4

Finns troende kristna i din familj eller släkt som du kan pratar med?  Har du en bibel?

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2014-08-04 12:21 #6 av: [JmH.]1

#5 Min mormor är kristen. Och min gammelmorfar och mormor var kristna. Ja jag har en bibel:)

Anmäl
2014-08-04 12:44 #7 av: [Juel70]

Jag blev kristen när jag var 16 år och jag var ett VRAK kan man säga.  Jag låg i ruiner. (Jag har lätt asberger) Sakta men säkert så har Gud förändrat mig, byggt upp mig, lett mig på rätta vägar.  Men Gud är med dig!  Han är med dig varje steg och varje minut. 

En dag frågade jag Gud varför jag blev som jag blev och varför jag varit tvungen att gå igenom en massa lidande och smärta och synd.  Inom mig hörde jag då:

-Min kära, allt är inräknat, allt är betalt redan. Det enda jag  behöver göra är att tro, söka Gud och be och förtrösta på honom. Om jag faller, så reser jag mig upp igen.

Inte genom en människas kraft ska det ske, utan genom min Ande, säger Herren.

När Gud har påbörjat något fullföljer han det alltid. Precis som bland de troende i Filippi kommer Gud att arbeta i ditt liv och hjälpa dig att växa till i nåd tills du har blivit vad han har tänkt.

Det finns ingen anledning att tappa modet – Gud tänker inte ge upp!

Han har lovat att avsluta det han påbörjat! Låt honom få göra det! Läs:

Fil 1:6  Och jag har den tillförsikten, att han som i eder har begynt ett gott verk, han skall ock fullborda det, intill Kristi Jesu dag.

Anmäl
2014-08-04 12:51 #8 av: [JmH.]1

#7 Det är så härligt att höra att han är med mig. Jag tänker kämpa. Tack för ditt svar.:)

Anmäl
2014-08-04 13:15 #9 av: Woodland

# 6
Då är det dags att ringa mormor och berättar hur det ligger till!

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2014-08-04 13:20 #10 av: [JmH.]1

#9 Det ska jag!:D

Anmäl
2014-08-04 16:49 #11 av: Lilla Stjärna

Jmh! Fy, så eländigt du har det just nu Ledsen! Men du är ju på rätt väg ser jag och du har fått väldigt bra tips!

"....jag skrek för mig själv till Gud "Hjälp mig, jag orkar inte. HJÄLP MIG. Sedan sa jag "Vart är du?" Och då bara släppte allt, ångesten försvann, tårarna slutade rinna och jag kunde andas igen."

Detta har jag själv upplevt, som vuxen. Jag hamnade två gånger i vidriga ångestattacker p g a att jag var så rädd och skakad i en krissituation. Mitt hjärta bankade så hårt, att jag var helt säker på att jag skulle dö. Tillslut gallskrek jag till Gud: "Gud hjälp mig, hjälp mig!"

Sekunden efter började attacken klinga av, mjukt och sakta, och efter bara några minuter kände jag mig helt lugn och trygg. Jag kunde bara inte begripa hur jag precis innan hade kunnat bli så skräckslagen!

Man kan alltså gallskrika till Gud när man är i nöd! Man behöver inte hinna leta efter en färdigskriven bön eller så -och det hinner man ju heller inte! Så du ser, Gud kan du alltid lita på!

Kärlek till dig också! Lycka till! Återkom hit om hur det går! / Stjärnan  StjärnorStjärnorStjärnor

Anmäl
2014-08-04 17:55 #12 av: [JmH.]1

#11 Det är hemskt att få ångest men nu vet jag iallafall att Gud hjälper mig när det behövs. Tack för ditt svar, jag återkommer:)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.