1:a advent närmar sig och vis av tidigare års diskussioner skriver Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo på DN Debatt om vad skollagen säger i frågan. De poängterar att den svenska skolan är icke-konfessionell - bortsett från fristående skolor med konfessionell inriktning som delvis undantas från regeln.

"Att elever i grundskolan har skolplikt och är skyldiga att delta i skolans verksamheter, som till exempel avslutningar och samlingar i advent, ger ytterligare en dimension till frågan", skriver de.

På frågan om det ens är möjligt att ha adventssamlingar utan konfessionella inslag i kyrkan svarar de att det går - men att en sådan samling inte får innehålla religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.

"Det kan förstås uppfattas som motsägelsefullt – en religiös högtid utan religiösa inslag. Men med dagens lagstiftning så är det den enda lösningen för att kunna förena skolors vilja att samlas i kyrkan med lagstiftningens krav", skriver de samtidigt som de också tillbakavisar kritiken om att Skolverket skulle ha en för strikt tolkning av lagstiftningen. De menar i stället att lagstiftningen inte ger utrymme för en friare tolkning.

Anna Ekström och Claes-Göran Aggebo skriver också att de har förståelse för om en präst inte kan accep­tera att skolan dikterar vad han eller hon får säga och göra i sitt ämbete. Men i slutändan är det ändå rektorn som har ansvaret för innehållet även när skolan har en samling i kyrkan.

Det borde ju gå att ha avslutningen någon annanstans, tycker jag.

Ja, vore väl bättre om alla elever fick välja själva. Tex att en del av klassen går på vanlig gudstjänst.

Fast iofs, om de flesta vill gå till kyrkan, av någon anledning, då kanske det inte blir så många kvar.

Det hade varit bättre om de hade avslutningen någon annanstans, och inte i kyrkan. Man ska inte separera barnen och få en del att känna sig utanför.

Jag tycker det är väldigt tråkigt. Jag har svårt att förstå varför vi inte ska få följa traditioner som varit en stor del av svensk kultur, jag tror inte ett kyrkobesök kommer att ha ngn större påverkan på barnen religiöst.

Iofs hade vi aldrig adventssamlingar i kyrkan men vi hade alltid avslutningen innan sommarlovet i kyrkan.

Att låta alla barn ta del av svensk tradition och kultur, tycker jag är bra.

Jag blev tvingad att sjunga psalmer när jag inte ville. Det som något är ju en bra anledning. Sen tycker jag inte att religon ska vara inblandat i skolgången.

Min vän skrev så här på FB - tyckte det var så himla bra sagt:

"En tanke till de som inte vill att barnen ska få sjunga "kristna" julsånger i skolan: som kristen kanske jag inte vill att mina barn ska sjunga om tomten eftersom vi inte tror på honom så då kan vi väl strunta i våra svenska traditioner och leva varje dag som en vanlig måndag istället?! Jag tänker i alla fall fira jul till minne av att Gud valde att kliva ner på jorden i form av en människa."

Så bra perspektiv. Kristna julsånger är helt enkelt tradition. Ska vi skippa det vill jag inte heller ha kvar tomten. Om man börjar skära bort våra traditioner kan man inte bara ta bort religiösa saker.

#7 Julen är ju långt i från en kristen tradition, så:p

Jag tycker om julen som den är, faktiskt. Det är inte speciellt mycket religösa inslag i det, det är mer tradition än religon.

Jesus föddes då. Christ-mas

#9 Det heter inte Christmas i sverige, det heter Jul:)

Jul = Jesus Uppenbarar Livet

#11 =)

Vi firade midvinterblot vid denna tid långt innan nån jesus, så jo det är mer tradition än religion (kristen iaf).

#13 Innan Jesus var född? Före år 0? Det finns nog en hel del mix i julfirandet. Jultomten hör ju iallafall inte till firandet av Jesu födelse.

Midvinterblot

Räknas som en obsolet sed i och med att den övergått andra traditioner så somdisting och torrablot, termen är omstrid och baserar sig på påstående från icke namngivna externa vittnen under forntid.
Midvinterblotet var en högtid som inföll vart åttonde år under en skottmånad ungefär i februari. Benämndes även Riksblot eftersom detta var en samlande evenemang för det dåtida Sveariket. Kallas sedemera Distinget.
Motsvaras som högtid numera av högtiderna torrablot och disblot.
Vinterhalvårets mitt infaller vid denna tid. Blandas ofta samman med Jul på grund av namlikhet med vintersolstånd. Ibland säger man av misstag "midvintersolståndet" - en sammanblandning av vintersolståndet och midvinter - två kalendariska händelser som ligger mer än en månad isär.

Fast dom hade ju inte vår kalender på den tiden heller..

Nej, men det är lite skillnad på en högtid som firades vart 8:de år i en annan månad och jul. Jag tycker det är lite långsökt att anse att det är den traditionen julen bygger på.

Sen ser jag också jul mer som en kulturell tradition än en kristen tilldragelse.

Det är riktigt att jul (Yule på engelskan) hör inte ursprungligen den kristna tron till. Det gör inte Christmas 25 Dec. eller. Men att dessa två högtider, fast skilda geografiskt sett, tillägnades Jesus födelse har varit en triumf för kristendomen historiskt sett. Sedan kan det tilläggas att vissa grupper inom kristendomen inte heller firar jul, och jag menar inte Jehovahs Vittnen.

Jag själv anser inte något speciellt alls hur julen "kom till". Jag bara firar för att det är tradition.

Jättebra artikel i Aftonbladet

#16 Uh, jo, det hade man. Kalendern är babylonisk, om jag kommer ihåg rätt. Precis som sättet vi mäter tid.

Naturreligoner firade ofta midvintern. Det är inget ovanligt.

Presentdelen av julafton, den del många ser fram emot mest, är inte kristen. Jultomten är definitivt inte kristen, även om kyrkan anpassade sig där med "Sankt Klaus".

Inte så konstigt alls tycker jag.

#9 Den påstådda Jesus föddes inte den 24-25 december!

Det ska isåfall vara oktober/november och inte ens år 0 utan, 4 eller 5.

Julen + många andra "högtider" är dessutom stulna av dom kristna…

September är troligare men runt år 4-5 stämmer troligtvis:)