Annons:
Etikettjesus
Läst 1892 ggr
Linn
2007-12-27 21:58

Dop

Jag var på mitt första kyrkodop i dag. Det var Daniels barndoms kompis som döpte sin son Isidor. Det var mysigt! Vi hade lite problem att hitta dit, det var i Öckeröds gamla kyrka. Vi hade skrivit ut vägbeskrivning från eniro men den var konstig så vi körde fel tre gånger och kom precis i tid till dopet. Jag hade lite svårt att sjunga med i psalmerna eftersom att det var så höga toner, vilket var synd för det var väldigt fina psalmer, bla 745 och  901 (om någon har en psalmbok liggandes).

Det jag tyckte var lite tråkigt var att man inte alls kände någon närvaro från Gud, som jag brukar känna i kyrkorna som tillhör Svenska kyrkan. Jag har visserligen inte varit i så många, så jag kan ju inte säga att det är så över allt, men det är så jag känner i Svenska kyrkan. Och så är jag lite emot att döpa barn när dom inte har en aning om vad Gud handlar om, jag tycker att det ska få vara sitt eget val att döpa sig när man bestämt sig för att man vill leva med Gud. Jag är döpt två gånger, när jag var liten och i sommras efter att jag tagit emot Gud.

Hur som helst tyckte jag att det var lite mysigt med dop.

(flytta gärna tråden om den ligger fel)

____________________________________________________

Linn

Sajtvädinna Florist.ifokus
Medarbetare GodaNyheter.ifokus och Barnlöshet.ifokus

Annons:
billyboy
2007-12-27 22:09
#1

Inom Svenska kyrkan är det nog faktiskt från kyrka till kyrka hur det är med Guds närvaro, men det är det ju faktiskt även i Pingst- och Trosförsamlingar. Jag har varit i Svenska kyrkor där Gudsnärvaron känns (och i andra inte). Jag har även varit i Pingstförsamlingar och Trosrörelsesamfund där jag känt det som om det saknas lite… att det bara är ett "sken utåt" om du förstår vad jag menar.

Det är olika helt enkelt.

Vad gäller dopet. Alla mina barn är faktiskt barndöpta trots att jag själv personligen tror att Bibeln säger troendedop. Från början döptes de av tradition, för att min f.d. man ville det. Sedan valde vi att göra samma med de två sista som Melkisedek och jag är föräldrar till, men vi kommer att uppmuntra dem om de vill ta steget till troendedop. Men jag respekterar och accepterar de som döper barn och senare kristna som bejakar sitt barndop. Men som sagt, personligen ser jag mer troendedopet som bibliskt. (Därom tvistar också de lärde).

Psalmer är onödigt höga i tonen, jag brukar sänka en oktav ned alternativ om jag kan hitta ett par notrader längre ned när jag sjunger med. :)

Linn
2007-12-27 23:21
#2

Jo, det är helt sant att det varierar från kyrka till kryka. Men jag har hitills bara känns så i svenska kyrkor, och jag förstår absolut vad du menar.

Jo, det är väl så att många döper barnen av tradition. Jag har en lillebror hemma som fyllde 1år igår. Och jag och mamma pratade en del om dop när han var "tillräckligt gammal" för det. Jag sa att jag tycker att det är fel med barndop. Hon hade väl egentligen ingen åsikt. Anledningen till att det inte blev något var att Peter (sebastians pappa) inte engagerade sig över huvudtaget.

____________________________________________________

Linn

Sajtvädinna Florist.ifokus
Medarbetare GodaNyheter.ifokus och Barnlöshet.ifokus

mumsan
2007-12-28 23:44
#3

 Jag har inget emot barndop. Mit barnbarn är döpt. Men när mina barn var små döptes de ej utna fick välja senare och de är troendedöpta. Själv är jag både barn -och troendedöpt. Det kändes helt rätt att lämna sitt gamla liv i dopgraven. Det kan ju vara en sjö eller havet med, vilket som passar bäst.

Om man uppfostrar sitt barn med kristna värderingar efter ett barndop och barnet konfirmeras senare inte av dradition utan av tro så måste det ju vara rätt, fast jag skulle vilja ha troendedop med konfirmationen som ett alternativ. En tanke jag fick nu.

Daydreams
2007-12-28 23:53
#4

jag är för vuxendop, sk troende dop, däremot är jag anti att man låter 9 åringar få döpa sig. Skulle gärna se en gräns på minst 16 år.

billyboy
2007-12-29 00:12
#5

Jag tycker att det är ok vid 12 års ålder, då det faktiskt är så att de har viss del att säga till om vad gäller var de skall bo från 12 års ålder. Men före det.. njaee.. det är bättre om de väntar…

Daydreams
2007-12-29 00:16
#6

Fast tycker du att en 12 åring är vuxen nog att ta ett sånt stort beslut. Ofta i frikyrkorna handlar det mycket om grupptryck, kompisarna döper sig, då vill "jag" med. Dopet för mig är ett stort beslut som jag tyckder det är synd om man gör det som barn. Man förstår inte vidden av beslutet som 12, eller iförsig kanske man aldrig riktigt förstår det. Men det känns fel att låta en 12 åring bestämma att den vill följa Jesus resten av sitt liv.

Annons:
billyboy
2007-12-29 00:38
#7

Tror det är individuellt. Jag döptes som 13½ åring och jag ångrar inte det.

Tror på den punkten att föräldrarna känner sina barn bäst. Om föräldrarna anser att barnet är moget för beslutet så tycker jag det är ok.

I så fall bör ju även Svenska kyrkans konfirmation senareläggas. :)

Sedan beror det tycker jag också på om båda föräldrarna är villiga att låta barnet genomföra dopet, annars bör de vänta tills inte föräldrarna kan säga nej längre pga ålder…

billyboy
2007-12-29 00:48
#8

Förresten, går frikyrkorna med på att troendedöpa barn o ungdom under 18 utan att prata med föräldrarna. I vår församling (en pingstförsamling) har vi en barngrupp som heter Inside som går mellan 6 och 11 år och 10-åringarna brukar bli erbjudna en Bibel, vilket föräldrarna blir tillfrågade skriftligen om de har något emot. Om en ungdom då vill bli döpt tror jag att man frågar föräldrarna om de är med på det eller inte.

När jag döptes var mamma och pappa (pappa var icke troende) tillfrågade och de godkände.

Upp till toppen
Annons: