Annons:
Etikettkyrkan
Läst 1032 ggr
Margareta
1/15/08, 10:21 AM

Berg-och-dalbana

Ibland känner jag mig tom inuti och ibland så full att det rinner över. Däremellan blir det en berg-och-dalbana.

Så är mitt kristna liv och så har det alltid varit. Ungefär så är även aktiviteten på det här forumet

Känner någon igen sig? Finns det något samband?

Ibland vill vi dela med oss och vet inte hur vi skall få fram allt och ibland är det liksom bara tomt…

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

Annons:
Linn
1/15/08, 12:08 PM
#1

japp, i know what you are talking about.visserligen inte bara i mitt  liv som just kristen, utan även rent allmänt.

____________________________________________________

Linn

Sajtvädinna Florist.ifokus
Medarbetare GodaNyheter.ifokus och Barnlöshet.ifokus

veka
1/15/08, 1:54 PM
#2

Hej

Så hade jag det i början av mitt "nya liv" som pånyttfödd. Allt gick upp och ner. Men nu har det"planat ut" och jag accepterar min ofullkomlighet och lever i Guds nåd. Jag bestämde mig för att inte fördöma mig själv längre eftersom jag förstod att det var där "djävulen och hans anhang" ville ha mig. Det var då jag fick uppleva en så stor frihet ifrån allt och trots panikångest och annat depp upplever jag en enorm frihet fortfarande. En frihet från andras och mitt eget fördömande, frihet att göra tvärtom, frihet att gå min egen väg fast alla andra tycker något annat.

Jag har "befallt min väg åt Herren" och i det ligger en ofattbar stor frihet…..

Margareta
1/15/08, 3:41 PM
#3

veka - det är väldigt kloka ord Du skriver - vi behöver nog alla påminnas om det ibland.

Det är tryggheten i att få vara "precis som man är" som gör det så befriande att vara kristen. Med både positiva och inte fullt så positiva sidor.

Gör mig ödmjuk - brukar ingå i mina böner.

/Margareta

LCHF-magasinets allra sista nummer 2020/3 gavs ut i juni.
Det finns fortfarande lösnummer och gamla årgångar
http://www.lchfmagasinet.se

mumsan
1/15/08, 5:00 PM
#4

De orden satt mitt i prick. Tack veka. Det är gott att bli påmind emellanåt då blir berg och dalbanaorna inte så djupa!

Egentligen är det så enkelt det är bara vi som krånglar till det och låter bli att prata med vår far i himmelen som med en far här på jorden. Han hör oss alltid.  Så skriver jag som oxå har det toppen iblend och lågt ibland. Men jag kan bara säga att det funkar att be. Ramlade på hal is med opererde knän 2 ggr under samma promenad och andra gången var det allvarligt med vridning. Kunde sätta upp mig och det första jag gjorde var att lägga händerna runt knäet och be. Ringde hem att gubben min skulle hämta mig, vågade inte gå mera. Reste mig upp och det enda men jag fick var ömhet i musklerna. Tack Jesus kan jag bara säga. Inga benbrott eller ny skada i knäet.

arneboy
1/16/08, 9:18 PM
#5

Hm, jag känner igen mig, fast min känsla påminner mer om Fritt Fall eller Flumride.

Upp till toppen
Annons: