Kyrkan

Pepsi

2008-04-29 15:01 #0 av: Conrad

Det käns tungt, men det går väl över. Vår älskade Norfolkterrier Pepsi fick vi låna knappt 8 år. Vi har sett att han hade lite svårt att gå men tänkte att det är väl åldern. Men så i söndags eftermiddag blev det värre. Vi har fått bära honom vissa tider. I dag var vi till djursjukhuset i Strömsholm och dom konstaterade att det var diskbrock. Vad gör man? blev frågan. Jo vi kan göra skicktröntgen och sedan operera det kan tänkas att han blir bra efter rehabilitering(ca 6 väckor i bur) troligtvis inte. Vi valde att låta honom somna in lungt och stilla. Han är begravd på våt tomt. Det hindrar inte att tårarna kommer, han var mycket kärleksfull och vänlig. Men en fråga kvarstår, skapar Gud djuren och när dom är döda så är det slut? Mitt liv tar också slut en dag men jag är frälst och har evigt liv. Hur är det med dom andra liven som vi älskar är det bara slut? Jag vill inte det. Conrad

Anmäl
2008-04-29 16:29 #1 av: Skadlig

Jag beklagar sorgen Conrad.

Jag har svårt att tänka mig att Gud inte har en plan även för djuren. En fundering som har stutsat i mitt huvud ibland är det att Bibeln är en bok för människor. Vad Gud har sagt till djuren vet vi inte. Men om Gud kan älska oss med vår stora förmåga till att göra ondskefulla saker så älskar han säkert djuren lika mycket.

Anmäl
2008-04-29 19:42 #2 av: krasivis

Skadlig! Tack för de fina orden! Jag tror också som min man att Gud även har en plan för våra älskade djur. Det är så ledsamt och sorgligt så det är inte sant att vår vän och familjemedlem inte längre finns här med oss.....

Anmäl
2008-04-29 22:58 #3 av: Margareta

Jag vill också vara med och dela er sorg - det är så tomt när djuren lämnar en och det hör till livets gång eftersom de flesta av våra husdjur lever jordelivet kortare tid än vi.

Man kan inte ersätta en hund men man kan trösta sig med en annan.... har ni orkat tänka så långt?

/Margareta, sajtvärd för http://kolhydrater.iFokus.se
Bloggar om LCHF för oss som har svårt att gå ner i vikt på
Vägen till 65

Ger tillsammans med Bo Zackrisson och Sten Sture Skaldeman
ut LCHF-magasinet.
http://www.lchfmagasinet.se

Anmäl
2008-04-29 23:51 #4 av: kajsa56

känner med er.. vår lille vovve är snart 13 år och vi tror att detta blir sista sommaren med honom.. vi har förberett oss ett bra tag på det men det kommer naturligtvis att bli tomt och tungt den dagen det sker.. och visst har Gud en plan med våra husdjur! det är jag helt övertygad om, hur den nu än ser ut..

Anmäl
2008-04-30 00:05 #5 av: tinaoskarsson

Vet faktiskt precis hur det känns. För 7 år sen gick vår första hund bort, bara två o ett halvt år gammal i samband med valpning. Det gör fortfarande lite ont i mig när jag tänker på henne.

Vet att sorgen finns där, men samtidigt får du trösta dig med alla de glada och bra år som Pepsi fick! Trots allt så gjorde ni ju det enda rätta och avslutade hans liv medan det fortfarande var drägligt, istället för att han skulle behöva genomlida sex veckor i bur innan ni kanske ändå skulle vara tvugna att ta samma smärtsamma beslut.

Vi är satta på jorden delvis för att ansvara för djuren. Den uppgiften har ni skött väl! Att ansvara betyder ibland att ta jobbiga och smärtsamma beslut och det har ni i sanning behövt göra. Önskar er all Guds välsignelse och frid i ert hem.

Anmäl
2008-04-30 09:09 #6 av: Frualbertsson

Beklagar sorgen. Ett djur blir en vän på ett annat sätt än en människa, ibland till och med en närmre vän. Förstår att det är tungt nu. Men jag tror precis som er att Gud har en plan för både människor och djur.

Anmäl
2008-05-01 00:21 #7 av: Conrad

Tack : VÄNNER!

Jo vi har en hund till av samma ras men Pepsi var första hunden. När man var borta och längtade hem var det till hundarna. Det är så tyst han fans alltid där, hans klor som trippade mot golvet och hans underbara ögon. Det är mera men jag har inte ord. Jag har varit "barnslig" och tillverkat ett kors av teak (det ruttnar inte). I själva korset är det ihopsatt med 3 st båtspik i koppar nitat, påminner om träbåten som vi har och han älskade att åka i på sommrarna.

Än en gång TACK, era böner bär oss just nu. Jesus vi förstår din plan när vi möter dig ansikte mot ansikte.  

Anmäl
2008-05-01 09:36 #8 av: tinaoskarsson

Det är minsann inget barnsligt att sörja ett husdjur! Hundar blir en del av familjen och särskilt när det är den första. Tycker det var en jättefin gest att göra ett kors som påminner om en av hans favoritgrejer. När vi förlorade vår första hund tände vi ljus på hennes grav i ett par år. Antagligen hade vi fortsatt göra det om vi inte hade flyttat från hennes grav.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.