Off Topic

Konfirmation

2008-04-08 23:31 #0 av: Stormviskaren

Är du konfirmerad? du som är det. kan inte du berätta om hur det var att konfirmera sig.

Jag ska själv konfirmera mig den 10/5 :D ska bli väldigt kul. jag är jätte nervös.   

Anmäl
2008-04-08 23:47 #1 av: Ijin

Konfirmations läger eller vad ska du göra...=)?

Anmäl
2008-04-08 23:52 #2 av: Stormviskaren

Har varit på läger nu i helgen. Jag menar då i kyrkan när vi står där framme och gör vår redovisning. Nu efter alla träffar :)

Anmäl
2008-04-09 00:14 #3 av: kajsa56

det är nästan 40 år sen jag konfirmerades så jag är nog inte så uppdaterad på vad som sker nuförtiden! jag förstod heller inte VARFÖR man konfirmerar sig förrns jag blev kristen vid 26 års ålder, numera vet jag att tanken med konfirmation är att just konfirmera sitt barndop - att man bekräftar att man vill vara kristen och leva i sin tro. Men det var det ingen som berättade för mig då.. önskar dig stor välsignelse i din konfirmationsupplevelse!

Anmäl
2008-04-09 01:32 #4 av: Stormviskaren

Jag har lärt mig massor under denna tiden och nu är jag verkligen positiv mot detta. De flesta i gruppen gör de pga. gåvorna eller tvång av föräldrar. Men just jag gör det pga egen vilja. Egentligen tycker jag det är tråkigt att gå i kyrkan men ja tycker biblen är jätte intressant och böner och sägner är också av intresse. Sen är jag med i församlingens Gospel kör. Vilket har gjort de roligare :).

De sa till oss att konfirmation var för att våra gudföräldrar skulle lämna över ansvaret mer på oss. De har haft ett anvar att ta hand och skydda oss mot fara men nu ska vi tar med ansvar själv men självklart har gud varit med oss hela tiden och kommer fortsätta med det.   

Det ska bli jätte roligt. jag ska sjunga solo på en sång och sen så ska våra gud föräldrar överlämna oss :)  

Anmäl
2008-04-10 11:54 #5 av: Skadlig

#4 Låter som om du gör det av helt rätt anledningar. :)

Folk som gör det för presenter eller tvång tycker jag är lite deprimerande. Men vem vet, några kanske finner tro på vägen iaf.

Anmäl
2008-04-10 21:46 #6 av: mumsan

#5 Jag är en av dem som konfirmerades pga. att man skulle göra det, alla gjorde det och det tillhörde dopet. Men jag förstod inte så mycket och absolut inte om frälsningen. Det roligaste var att få presenter. så det var ju inte rätt anledning. Men jag fann Jesus som vuxen för 26 år sedan.

Att konfirmera sig är ju en bekräftelse på sin tro till Jesus.

Konfirmera betyder ju bekräfta. 

Anmäl
2008-04-10 21:52 #7 av: Margareta

Även jag konfirmerades för att "man skulle det", kanske inte så mkt för presenter för det fick jag nog inte så många.

Jag hade roligt med mina kompisar på ett läger, men jag minns det inte som något möte med Jesus överhuvudtaget. Det kom långt senare - när jag fyllt 20år.

Så här efteråt vet jag att mina lärare/ledare var varmt troende människor och en del av dem har jag kontakt med än, det är i alla fall roligt. Något frö jag glömt nu kanske såddes och fick gro.

/Margareta, sajtvärd för http://kolhydrater.iFokus.se
Bloggar om LCHF för oss som har svårt att gå ner i vikt på
Vägen till 65

Ger tillsammans med Bo Zackrisson och Sten Sture Skaldeman
ut LCHF-magasinet.
http://www.lchfmagasinet.se

Anmäl
2008-04-10 22:33 #8 av: HolyFool

Jag är av den där sorten som inte är döpt som barn vilket ju innebar att det inte fanns något att konfirmera. De baptistiska rörelserna förkunnar ju troendedop, alltså att dopet är en bekräftelse på tron och det stämmer bättre med mitt sätt att se saken.

Dock har jag svårt att se att det skulle vara avgörande för Gud om man är döpt med lite eller mycket vatten. Det är försoningen som är det viktiga och att man öppnat för Jesus i sitt liv.

Må Gud vara nära dig vid din konfirmation.

Anmäl
2008-04-11 18:04 #9 av: mumsan

Som vuxen döptes jag troendedop 82 då jg hade tagit emot Jesus i mitt hjärta några månader innan. Det kändes helt rätt då. Det var som att lämna mitt gamla liv i dopgraven. Som man säger: att kaste allt det gamla i glömskans hav, för det gör Jesus när vi har bett honom om förlåtelse.

Anmäl
2009-02-23 21:15 #10 av: Jojaton

Konfades på läger i somras, de fyra bästa veckorna i mitt liv!

Anmäl
2009-02-23 23:18 #11 av: Lidan

Oj jag konfimerades 1970 så det är ett tag sen.

Då i Västerhaninge kyrka(Haninge utanför stockholm)

Det är nog andorlunda idag

Då träffades man i kyrkan  dels på lördagen för undervisning,sen ett x antal Gudtjjänster som man var tvungen att gå på.

Många gjorde det för att få presenter,

I dom flesta falla hade det inte med Tro att göra

Jag var nog sökt.Det var inte för att få presenter jag gjorde det.

Kyrkoherden vi hade som konfa ledare var prästa av den gamla stammen. Behöver ju inte vara fel.

Pojkar o flickor fick inte sitta tillsammans i kyrkan.

I kyrkan skulle vi killa sitta iden högra bänkraden,tjejerna i den vänstra.

Var vi var ca 10-15 st.Mer parten var tjejer.

Konfa lägret var en helg

Prästen fick man inte i fråga sättet.

Man hade respekt.

Upplevde konfermationshelgen som något stort.2 termines läsning.

Konfirmatiion  1 lördag + följande söndag om jag minns rätt

Jösses detta vad 1979. oj jag känner mig gammal

 

Anmäl
2009-02-24 12:24 #12 av: Santhe

Jag har inte konfirmerat mig.

Anmäl
2009-02-24 20:32 #13 av: Maria

Jag konfimerades 1977. Vi hade en ung präst och livliga samtal. Vi var en stor grupp och hade jätteroligt. Konfirmationslägret på Åh Stiftsgård var hur kul som helst.

/Maria

 

Anmäl
2009-02-24 22:51 #14 av: Sukram

Jag konfirmerades runt 1993-94. Prästen var av de lokala talibanerna dvs "svartrock", kvinnoprästmotståndare och motståndare mot det mesta. Vi fick redan på första träffen höra att vi inte var där för att diskutera utan för att lära oss kristendomen. Diskussion var inget inslag utan läsning och förståelse/ lär sig utantill. Det skar sig riktigt rejält mellan mig och prästen när jag ville diskutera bibelord som jag hade svårt för men han vägrade svara mig.

Konfirmerade mig för sakens skull eftersom man förväntade sig det men sen gick jag ur kyrkan så fort jag fyllde 18 år.

Anmäl
2009-02-25 14:46 #15 av: Margareta

Jag konfirmerades i Sv kyrkan efter ett sommarläger 1969.

Lägret är inget som jag minns som andligt även om jag efteråt förstått att det var säkert det ändå.

Jag känner en del av ledarna nu som vuxen - men de lyckades inte fömedla något om Jesus som den levande då.

Det var mer torra historieberättelser, med bibeln som lärobok - inget levande alls.

Jag mötte inte Jesus förrän många år senare

/Margareta, sajtvärd för http://kolhydrater.iFokus.se
Bloggar om LCHF för oss som har svårt att gå ner i vikt på
Vägen till 65

Ger tillsammans med Bo Zackrisson och Sten Sture Skaldeman
ut LCHF-magasinet.
http://www.lchfmagasinet.se

Anmäl
2009-02-25 20:20 #16 av: Mads

Jag är konfirmerad, är väl 16 år sedan nu eller nåt och jag var på läger och tyckte det var superkul. Även själva konfirmationen var jättekul, så jag blev själv konfirmationsledare efter det Glad

Amor Vincit Omnia

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.