Kyrkan

Spöken o andra osaliga saker

2008-05-06 01:53 #0 av: tinaoskarsson

Hej alla! Vet att detta inte är ett ok samtalsämne i alla kristna kretsar men känner att jag nog trots allt vill ventilera detta. Tycker du att det är för magstarkt hoppas jag att du tar bort tråden, Margareta.

Jag har sedan barnsben trott att spöken existerat. Vad exakt det är för varelser har varierat, det enda jag varit säker på är att det inte är döda människors andar. Nu undrar jag helt enkelt hur snurrig jag är. Är det fel av mig att ens tro att spöken existerar, eller är det fler kristna som tror på samma sätt?

Har inte varit mörkrädd sen jag var liten, men nu börjar det bli jobbigt. Tycker mig känna hur den mörka makten trycker otäckt nära mig på nattliga promenader och liknande. Funderar på om det har roten i att de onda makterna vet att jag vet att de finns omkring mig o vill manifestera sig ännu tydligare. Om någon har en idé så är den välkommen. (Och, ja, jag vet att Jesus är större än allt detta larv, men det hjälper mig om jag får en förståelse för vad som händer mig.)

Anmäl
2008-05-06 02:36 #1 av: Daydreams

Jag tror det finns onda andar, precis som goda andar även om dom oftast kallas änglar. Jag tror inte att döda människors andar kan vandra omkring på jorden och visa sig.

Jag tror att man kan känna av ondskan starkast när man är i perioder av mycket bön och närhet till Gud. Men jag är övertygad om att du som kristen har fullt beskydd och  att du verkligen inte behöver oroa dig. Försök att kontrollera dina känslor och inte låta dom ta kontroll över dig och få dig att känna dig rädd.

Anmäl
2008-05-06 11:45 #2 av: kajsa56

en vän till mig sa en gång att fruktan är en illusion! och jag kan ju hålla med om det när solen skiner :o) men det är sant egentligen, för med Jesus i hjärtat så kan inte ondskan göra mig nåt! men den kan skrämmas.. och lura mig att tro att den kan skada mig. .. 
självklart finns det onda andar runtomkring oss! lika väl som det finns änglar - och dom är fler!!  Det står ju skrivet att en tredjedel av änglarna föll med satan, så det finns alltså dubbelt så många änglar i funktion idag än demoner. Sen måste vi också komma ihåg att satan är en fallen ängel och inget annat, och han är inte på nåt sätt jämställd med Gud i makt o myndighet!

Anmäl
2008-05-06 18:20 #3 av: Skadlig

Jag vet en mor som varnade sina barn för quiji-bräden (stavning?) eftersom det är extra farligt för kristna.

Vi är förmodligen ofta mer mottagliga för den andliga världen än de som är agnostiker eller ateister. Det gör att så länge vi litar på Gud och Jesus och håller oss till dem så är vi säkra men så snart vi börjar fibbla med tex quiji så öppnar vi dörren och pga vår mottaglighet så är vi som en fyrbåk för det onda.

Vet man vad man sysslar med och förbereder sig och skyddar sig så kan man kanske använda sådant med mindre risk men för de utan skydd...

Hm, mer deprimerande än vad jag hade tänkt det :)
Men summan är iaf. att jag håller med Daydreams. Du är beskyddad även om mörkret försöker skrämma dig.

Anmäl
2008-05-06 19:32 #4 av: tinaoskarsson

#3 precis så känns det. Som om att ifall jag tittar det minsta för mycket åt fel håll så sugs jag ner i eländet. (Svårt att sätta ord på det.) Kan det helt enkelt vara att jag är mer mottaglig än "normalt" folk är?

Anmäl
2008-05-06 20:09 #5 av: Frualbertsson

Jag tror Tina att det du upplever nu är mycket pga att du har varit under stor stress. Du har gjort en massa för skolan. Och Den Fule vet precis när han ska lägga in stöten. Inte kommer han och snor runt hörnen när man sitter och fikar i syrenbersån med farmor, utan när man är stressad, trött, sjuk, ledsen osv.

Han har full koll på om vi har Guds rustning på eller inte. Och när vi är stressade så är det lättare för honom att få in en puff. För mycket mer är det inte han kan göra.

Det står i Ordet. Stå emot djävulen och han ska fly! =)

Anmäl
2008-05-06 20:28 #6 av: Frualbertsson

En sak till slog mig nu. Djävulen brukar ju vara extra aktiv innan Herren ska göra något fantastiskt i ens liv. Det har förekommit många gånger för mig. Kanske därför som du känner av detta mer nu =)

Anmäl
2008-05-07 00:56 #7 av: Conrad

tinaoskarsson. Jag har varit med om liknande saker och vet vad det handlar om. I din bostad har kanske en med "fel ande" bott, därför skall du städa där. Kasta ut motståndarn och hans kompisar i Jesu namn. Du har kanske haft besök av en med fel ande, även då får du städa. Ute i mörkret tala om för djävulen att han skall ge vika och sluta med sina trakaserier i Jesu namn. Sedan tacka Jesus för att du får använda hans namn och be om blodets beskydd över dig. Be i tungor där du går fram på promenaden. Men se till att du har ett helt rent samvete, annars städa även där. Det fungerar.Glad Conrad 

Anmäl
2008-06-05 00:54 #8 av: Rauija
Conrad - Be i tungor?
Är inte det en gåva som inte alla har?
 
 
Anmäl
2008-06-05 17:30 #9 av: Skadlig

#8 Jo det är en gåva som inte alla har fått men kan man så finns det inte någon anledning att inte göra det. Tror visserligen att Paulus skrev något i Korintie brevet om vissa tillfällen då det kan vara olämpligt.

Anmäl
2008-06-05 22:46 #10 av: Rauija

Så du tror på att tala i tungor?
Att det är gud som ger dig ord?

Anmäl
2008-06-08 10:33 #11 av: Skadlig

#10 Jag tror snarare att det är ett sätt att tala med Gud. När Gud har något som Gud vill att vi ska föra vidare så kallas det istället att profetera.

Att profetera behöver i övrigt inte ha något med att berätta om framtiden. Det kan vara om ens nutid man talar om också.

Anmäl
2008-06-08 14:19 #12 av: Rauija

#11

Så du tror att gud kan prata med dig?

Får jag fråga vem du är utanför internet?
Vad jobbar du med?
Är du gift?
Har du barn?

SÄg bara till om frågorna är för personliga. 

Anmäl
2008-06-08 20:14 #13 av: Skadlig

#12 Ja jag tror att Gud kan prata med mig. Det har inte hänt så många gånger dock. Eller så har jag inte insett att han har pratat med mig. Det är lätt att prata men svårt att lyssna ;)

Jag som konsult innom telekombranschen. Mobiltelefoner typ...
Ja jag är gift.
Nej jag har inte barn än.

Anmäl
2008-06-08 20:26 #14 av: Rauija

#13

Ok...

Tack för att du svarade. 

Anmäl
2008-06-09 18:36 #15 av: Skadlig

#14 Varför undrade du? Jag förstår inte helt vad din fråga hade med tråden i övrigt att göra.

Anmäl
2008-06-09 18:42 #16 av: Conrad

#15 Jo det fins även i vårt land mäniskor som utövar okultism och en bit i det hela är att dom ber till Djävulen att äktenskap skall spricka.

Anmäl
2008-06-09 18:53 #17 av: tinaoskarsson

#16 Taskigt för dom, som inte begriper bättre.... Satan har inte en suck mot de krafter som bistår den som tror på Jesu underbara namn och på befrielsen genom blodet!

Anmäl
2008-06-10 00:16 #18 av: Rauija

#15

Ingen anledning eg.

Men tanke på dina åsikter och din "starka" tro ville jag mest bara veta hur du levde.

Jag hade svårt att se hur du fungerade i samhället.

(det lät säkert inte snällt, men det är inte illa menat) 

Anmäl
2008-06-10 00:17 #19 av: Rauija

#17

OM man ska tro att gud och satan finns så ser det ut som att satan leder faktiskt. 

Anmäl
2008-06-10 00:18 #20 av: Rauija

#16

Varför skulle man behöva be om det?
Att ta död på sina äktenskap löser ju alla så fint ändå

När det gäller äktenskap mellan troende så är det inte så många skilsmässor iof
Tyvärr är det för att det är så fult att skilja sig och inte för att man är så himla lycklig.


Anmäl
2008-06-10 00:21 #21 av: Frualbertsson

#20 statistiken säger faktiskt tvärtom. Det är fler skilsmässor bland kristna än andra. Sorgligt nog.

Anmäl
2008-06-10 00:27 #22 av: tinaoskarsson

#19 Jo, men nu opererar gott och ont främst i den osynliga världen.

Anmäl
2008-06-10 00:33 #23 av: Rauija

#21

Vad beror det på tror du?

*jag har mina teorier* 

Anmäl
2008-06-10 00:37 #24 av: Frualbertsson

#23 Jag har inga teorier om detta.

Anmäl
2008-06-10 00:41 #25 av: Rauija

#24

OK.

Jag tror att tvånget om äktenskap har en stor del i det.

Och givetvis att många avstår från sex innan äktenskapet.
Även om få kristna erkänner det öppet, så är sex en enormt stor del av ett parförhållande.



 

Anmäl
2008-06-10 01:08 #26 av: Tur-Budda

Frågan och diskussionen ovan är ställd respektive förd i en världsbild som jag inte delar. Om jag har förstått det hela rätt så står det nämnt på flera ställen i bibeln att ingen skall samtala med de döda (andar, eller vad man nu vill kalla fenomenet). Jag har vänner som är medium som gör detta och det verkar fungera bra om man vet vad man gör och att man tar den information som kommer den vägen för vad den är, dvs inget facit utan möjligen förslag som man måste ta ställning till som vilka förslag som helst. Vi är alla ansvariga för våra handlingar, det är oförsvarligt att skylla på något "spöke" lika lite som på Jesus, Göran Persson eller den militäre befälhanvaren som gav ordern etc. Den som inte är stark i sig själv nog att vara helt säker på att man kan känna i hjärtat vilka råd som är i samklang med sin inre vägledande röst och vilka råd som inte är det, då skall man absolut avhålla sig från att exprimentera inom området. Jag håller som sagt inte på själv, men jag har fått intrycket att det finns fler fallgropar och att man absolut skall ha en erfaren person som hjälper till om man trots allt vill ge sig på något dyligt. 

Nu till vår fria vilja ur andligt perspektiv. Vi kan när som helst välja annorlunda och inget kan hindra oss om vårat beslut att göra detta är fundamentalt och inget kan hindra detta för då har vi inte längre en fri vilja, vilket vi har i nuet, när vi inte är styrda av våra känslor så som vi människor ofta tillåter oss vara. Så visst, det kan finnas ett pris att betala, men det finns alltid en väg vidare åt det håll man väljer att åka.

Nuet är alltså viktigt för att kunna behålla fokus och vår fria vilja. Vägen till nuet är som jag antydde ovan att bli fri från att vara styrd av känslor. I fallet ovan nämns rädslor för det man upplever. Rädslorna rycker i det här fallet bort personen från nuet och gör personen sårbar i samma utsträckning. Därför är det en fördel att bli fri från dessa rädlor samt andra känslor som lura iväg oss från en ren upplevelse av vad vi upplever. Det finns många vägar och metoder att lösa upp dessa känslor oavsett om det är rädslor, ångest, fobier, stress, sorg eller något annat som upplevs "negativt". Den jag tänkte nämna här är inspirerad från yogakurser jag har gått.

De ("negativa") känslor vi upplever är våra egna, de kommer från oss och upplevs av oss. Därför kan vi säga att det är ett budskap från oss själva till oss själva. Om vi nyfiket "lyssnar" till- och utforskar känslorna och accepterar att de känns precis som de känns, så kommer de att upphöra i exakt samma takt som vi är framgångsrika att göra detta. Vi har ingen anledning att säga detta (som känslan har att förmedla) till oss själva längre när vi väl har lyssnat på hela budskapet (i känslan).

Så, nej, det är inte snurrigt att påstå att dessa fenomen existerar, även om jag själv föredrar formuleringen att dessa fenomen på alla sätt upplevs verkliga av de som upplever detta.

Det enda du behöver vara rädd för är rädslan, och den behöver du inte vara rädd för, den räcker det att uppleva. Upplever du att du har Jesus med dig, så "ta honom i handen" som stöd i promenaden rakt genom de jobbiga känslorna och nu menar jag ALLA känslor du upplever som jobbiga på något sätt. "Den enda vägen ut är rakt igenom" brukar en del säga i sammanhanget. det är inte helt sant för mig, men den andlige krigarens väg är rakt igenom.

Hoppas att detta svar ger någonting. =)

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.