Kyrkan

Till alla tvivlare...

2008-12-30 18:51 #0 av: Maria

Har en liten fråga så här i slutet av året.

Varför är det så många på detta forum som ifrågasätter och t.om klandrar Kristen tro?

Varför är ert intresse såpass stort att ni gör er besvär med att argumentera?

Själv missuppfattade jag sajten i början. Detta är ingen sajt för att diskutera Jesus vara eller icke vara. Det finns massor av sidor på nätet om man bara vill prata religion.

Ger ett litet exempel: Jag älskar katter men tycker att Perserkatter har avlats på defekter och tycker väldigt illa om detta. Inte går jag in på Perserkatter i Fokus och klandrar på detta utan på en mer allmän sajt. Förmodligen var det ett dåligt exempel men jag kom inte på något annat.

Politik i fokus däremot är något annat där människor har olika åsikter. Det heter ju inte Moderater i Fokus eller?

Visst har vi Kristna många olika åsikter oss emellan men att alltid behöva försvara sig mot icketroende är jobbigt. Jag högaktar alla som här har förmågan att alltid svara korrekt och vänligt.

Gott Nytt År Alla...

/Maria

 

Anmäl
2008-12-30 20:09 #1 av: Sukram

Även om jag själv är oreligiös så tycker jag religion är intressant. Det är alltid intressant att försöka förstå hur folk ser på olika saker och hur man som i detta fallet som kristen resonerar i olika situationer. För att förstå så måste man ibland fråga de som är troende/ utövare.

Anmäl
2008-12-30 22:43 #2 av: Ijin

Det finns självfallet många som är här bara för att gnälla, som ego boost då...

Anmäl
2008-12-31 00:14 #3 av: Margareta

Tack bumbleboo för att du sätter ord på mina tankar. Precis så känner jag som startat forumet det också.

Jag förstår faktiskt inte varför så många orkar avsätta sin tid på att diskutera och hacka ner på sådant de inte ens tror på. Jag har heller aldrig förstått hur man kan vara ateist. Dvs lägga ner själ och hjärta i att inte tro på något/någon som inte finns. Verker lite "overkill" i min värld.

Jag skulle tycka det vore trevligt med mera samtal mellan kristna om att vara kristen - det är inte så lätt alla dagar. På fredag skall jag på begravning/minnesstund efter en mycket kär vän som dött alldeles för tidigt. Älskad av Herren och hemma i himlen - men våra frågor om varför får inga enkla svar.

/Margareta, sajtvärd för http://kolhydrater.iFokus.se
Bloggar om LCHF för oss som har svårt att gå ner i vikt på
Vägen till 65

Ger tillsammans med Bo Zackrisson och Sten Sture Skaldeman
ut LCHF-magasinet.
http://www.lchfmagasinet.se

Anmäl
2008-12-31 00:57 #4 av: Sukram

#3 jag tror ju på att människor kan mötas genom dialog. Eftersom tro är något som påverkar människor starkt så påverkar det även samhället. Är det inte då intressant att försöka förstå hur troende tänker?

Jag möts ofta av argument att det jag tror på, det jag arbetar för inte kan accepteras av kristna därför att de anser att det går emot deras värderingar. då undrar jag givetvis varför? Jag vill inte diskriminera en grupp i samhället men samtidigt kan inte en grupp få rättigheter på andras bekostnad utan man måste mötas så man kan skapa utrymme för alla att existera sida vid sida.

Visst kan man vara ateist, inte svårt alls. Jag lägger inte ned min själ och hjärta på att inte tro, jag hör till de mjukare ateisterna som helt enkelt tycker det är ointressant att tro på något. Jag vakanr inte på morgonen och tänker att idag ska jag inte tro på gud heller. Jag tänker inte på det för det ger mig inget att fundera på en för mig "ickefråga". Om jag skulle vara absolut tvungen att tro på något (hur det nu skulle gå till?) så skulle jag nog vara taoist.

Anmäl
2008-12-31 11:15 #5 av: Maria

#4

Du verkar i alla fall ha ett genuint intresse och då är samtal om livet jätte intressant. Jag tänkte snarare på de som om och om igen hånar och dumförklarar Kristna (och andra troende också för den delen).

/Maria

 

Anmäl
2008-12-31 23:17 #6 av: Prag

#0

Personligen uppfattade jag första gången jag var här det här forumet som ett skämtforum där folk antog olika religiösa stereotyper, t ex Fundamentalisten (Margareta) och Domedagsprofeten (minns inte vad han heter, men den där killen som mal på om att jordbävningen i Skåne är ett tecken på att sista tiden är här). Därför läste jag då igenom ett par trådar som ren underhållning. Det kändes då som en rätt skön throwback till studenttiden och den typ av practical jokes som då är rätt vanlig.

Efter detta har jag, delvis till min förskräckelse och delvis till min skamlösa förtjusning, förstått att Jesus-forumet är på allvar. Detta har gjort att jag då och då kikar in här för att se vilka tokigheter ni hittat på nu senast, alltså för det rena underhållningsvärdet.

Från en agnostikers/skeptikers point of view tror jag problemet ni har just här och anledningen till att ni rätt ofta möts av ganska plumpa påhopp och onyanserade motargument, är att ni själva förefaller ha gått så upp i er religion att den har förtärt allt annat av er personlighet, i varje fall så som det verkar här i forumet. Allt, precis allt, ska betraktas utifrån ett superkristet perspektiv. Allt är tecken på Kristus existens. Moralen och synen på samhället omkring er, t ex vad gäller homosexualitet, ligger på 1800-talsnivå med lilla katekesen och husförhör vilande runt närmsta knut.

Ni måste förstå att för de flesta icke-frälsta verkar ni som är mest aktiva på det här forumet som fanatiker, knäppgökar i stil med muslimerna som gick i taket över oskyldiga Muhamedteckningar eller Frälsis-sångare med tomt stirrande ögon och dumfromt leende. Jag beklagar om jag här uttrycker mig vanvördigt och förolämpar en och annan. Det är inte i huvudsak min avsikt utan jag vill bara på detta sätt skildra hur jag och många utomstående betraktar er ultrakristna som grupp, inte bara här på iFokus utan i allra högsta grad också i samhället omkring er.

För att anknyta till exemplet i toppinlägget: om någon på forumet för Perserkatter hävdat att just de suttit inne med de viktiga svaren på livets stora gåtor och att det var obegripligt att alla inte insåg att perserkatter i själva verket var inkarnerade gudar som borde dyrkas 24/7, då tror jag nog ni kallt kan räkna med att det kommit lite (hälsosamt?) mothugg därinne också. Så, det är sannolikt anledningen till att ni har lite mer tvivlare än många andra forum.

Sen är det ju i sig extremt komiskt att en av de mer aktiva i det här forumet regelmässigt går in på en annan persons användare och skriver inlägg där under förespeglingen att han för tillfället befinner sig på hennes dator. Problemet? Jo, iFokus är webbaserat, inte POPbaserat, och således kan man gå in på vilken användare som helst från vilken dator som helst bara man har access till lösenordet...he he!

Beklagar att jag lade mig i här. Det skulle jag sannolikt inte ha gjort, men tonen i toppinlägget kändes så inbjudande att jag helt enkelt inte kunde motstå. Må den store Guden bestraffa mig högt och ljudligt under 2009 om jag på detta sätt kränkt hans ord och verk. Cool

Gott Nytt År på er, alla Jesusar!

 

Anmäl
2009-01-01 13:18 #7 av: Maria

#6

Du kunde inte låta bli va?

Det är ju dessutom så att du har fel vad det gäller åsikterna oss Kristna emellan. Du verkar tro att alla är "ultrakristna" som du skriver och har en moral efter 1800-tals modell. Då kan du inte ha läst så många inlägg. Åsikterna/tron har stora skillnader oss emellan på fokuset.

Tråkigt för dig att du inte hade annat att göra en Nyårsafton på kvällen än att skriva ett sarkastiskt inlägg.

/Maria

 

Anmäl
2009-01-01 14:35 #8 av: Prag

#7

Oklart vad du menar med ditt inlägg ovan. Du efterfrågade anledningar till varför folk som inte nödvändigtvis kallar sig kristna tar sig tid att kritisera, diskutera och argumentera i ert forum. Jag gav dig anledningar till detta genom mitt inlägg. Så exakt varför jag skulle låta bli att besvara de frågeställningar som du öppnade tråden med förblir för mig höljt i dunkel.

Det gläder mig naturligtvis att alla ultrakristna inte har en moral enligt äldre modell. Men du har rätt - eftersom jag besöker detta forum främst i underhållningssyfte (vilket jag också skriver ovan) är det klart att jag främst fokuserar min tid på de mer extrema inläggsförfattarna då jag tittar runt.

Sarkasm är en djupt underskattad form av humor men jag tycker inte jag är särskilt sarkastisk ovan. Snarare försöker jag ganska objektivt förklara hur gemene man betraktar ultrakristna rörelser och individer. Huruvida jag lyckas eller misslyckas i detta uppsåt lämnar jag till andra att bedöma.

Anmäl
2009-01-01 14:56 #9 av: Santhe

#6

Tack så hjärtligt för ditt alldeles utomordentligt ärliga inlägg.

Jag förstår mycket väl hur du kan se oss som ultrakristna, fast vi kanske inte riktigt håller med.

Jesus i fokus är definivt ett allvarligt forum men du är välkommen med din skamlösa förtjusning läsa här när du så önskar.Glad

På ett sådant här forum kan man ju inte ha en massa regler om hur man ska vara för att få skriva här. Utan det blir ju allsköns blandning av olika kristna. Endel är något fanatiska andra är mycket liberalare likt KG Hammar-kristna. Vilket jag tycker är bra. Tänk om man bara går till kyrkan som man brukar gå till. Då blir man stöpt i den formen som den har. Så kommer man hem och läser här och träffar andra kristna som tänker lite annorlunda än vad man själv gör. Det kan ju inte vara annat än nyttigt, eller hur? Och då menar jag åt båda hållen.

Jag läste ditt inlägg högt för min man och vi hade väldans roligt åt din beskrivning av de kristna här. Du har en härlig förmåga att se någon form av helhet och kunna beskriva det så bra och skojigt. Själv har jag svårt att se helhet och är dessto bättre på detaljseende.

Tack för din ärlighet och Gott Nytt År

 

(Personen som går in på annans dator, det är hans frus dator.)

Anmäl
2009-01-01 15:06 #10 av: kajsa56

#6 intressant att läsa ditt inlägg..

Ni måste förstå att för de flesta icke-frälsta verkar ni som är mest aktiva på det här forumet som fanatiker, knäppgökar

ja så kanske man ser på oss kristna i överlag här i landet Sverige.. eller va tror ni andra? det är nog ändå så att de som har en personlig relation med oss i verkliga livet ser oss som vanliga människor som har en levande Gudstro och inga knäppgökar alltså! :o)  men sen är det ju en del av det kristna livet - att ibland betraktas som en dåre för Kristus, när vi vägrar att vara mainstreem och göra som alla andra...

Anmäl
2009-01-01 16:39 #11 av: Santhe

#10  Precis, om vi på minsta sätt och vis hörs eller märks så är vi genast sekt och fanatiker.

 

Jag tror att man ibland måste inse att vi tror på olika saker. Att man måste acceptera varandra ändå. Både troende och icke troende. Jag tycker att man ska bemöta alla som kommer in här med vänlighet och förståelse.

Jag tycker att det är roligt och intressant när icketroende kommer in här och ställer frågor. Särskilt de som ärligt undrar. I synnerhet de som har ett öppet sinne.

Om jag är "fanatisk" i mitt tänkande och bibelläsande, varför ska jag då inte kunna få vara det, om jag nu tror att det är rätt. Så länge som jag inte gör någon annan människa eller varelse något ont? Jag tvingar ingen och inte heller är jag påprackande av min tro. Jag accepterar andras tro eller icketro. Varför skulle inte jag kunna bli accepterad på samma grunder. Om jag nu mår bra av att vara snäppet fanatisk varför får jag inte lov att vara det? Så länge kärnan och stjärnan är Jesus så kan det inte gå fel, eller hur?

Anmäl
2009-01-01 16:54 #12 av: Prag

#9

Tack för ditt trevliga och öppensinnade svar, Santhe. Jo, det är klart att min bedömning sker utifrån mina egna premisser och förutfattade meningar och det som kanske är "ultrakristet" för mig och många andra är ju av naturliga skäl ganska normalt för er.

Sedan är det klart att det blir extra intressant att betrakta det ni skriver utifrån det faktum att vi lever i Sverige, ett sekulariserat samhälle. Synen på gudstro och religion i vårt land har ju blivit kraftigt förändrad under de senaste hundra åren. Idag är det ni som kallar er bibeltroende som står som representanter för "den alternativa synen" på världen medan vi som på olika sätt och till olika grad valt att förkasta en traditionell gudssyn är norm.

Utifrån de kulturella ramar som finns i Sverige anno 2009 förefaller ju mycket av det som skrivs i Jesus-formet både extremt och tämligen löjeväckande. Men hade det här forumet varit italienskt eller spanskt skulle det nog snarast tett sig helt naturligt medan min kritik avfärdats som rena löjan. Så det beror sig ju helt på varifrån man betraktar fenomenet.

Trevligt att du uppskattar min ärlighet och tycker att jag i varje fall till viss del greppat någon form av helhet vad gäller Jesus-forumet. Det är nog lättare när man kommer "utifrån" som jag gör. Är det ett ämne eller en gruppering som man själv s a s omfamnar kan det nog vara lätt att fastna i detaljer även för min del.

Det jag ville belysa genom mitt första inlägg var att ni med den  självklara trosvissheten som genomsyrar många inlägg öppnar upp er för diverse andra synsätt och att detta inte är så märkligt med tanke på att ni går mot strömmen. Något som emellertid stört mig något och som jag funnit orättvist när jag tittat igenom forumet är de anti-religiösa som försöker få er att framstå som helt intelligensbefriade bara för att ni är kristna. Det var någon som t ex debatterade med bumbleboo (tror det var han) och som tyckte att han borde lägga sig på en lägre intellektuell nivå för att bumble skulle hänga med...Rynkar på näsan Och det är ju skapligt nedvärderande får man säga.

(Jo, jag har förstått det, men borde det inte vara smidigare om han lät frun skriva utifrån sin användare medan han själv höll sig till sin egen eftersom han lika lätt kan logga in på den...?)

#10

Ett mycket bra, snudd på lysande inlägg, måste jag säga. Sammanfattar i princip det jag skrivit nyss men mycket kortare. Kan väl för övrigt säga att Kajsa56 tillhör en av mina personliga favoriter på Jesus och att jag allt som oftast läser hennes inlägg. Men då kan du ju inte fortsätta skriva såhär redigt och analytiskt, Kajsa, det får du ju förstå...Oskyldig

Kan ni inte skaka fram den där tjejen som tyckte att det var klart mera logiskt med skapelseteorin än evolutionsteorin igen? Vart har hon tagit vägen? Hon var ruskigt underhållande, det måste man säga! Cool

 

Anmäl
2009-01-01 16:58 #13 av: Prag

#11

Hittills har jag bara läst en inläggsförfattare på Jesus utifrån andra kriterier än de rent humoristiska, nämligen Sukram som jag finner genomtänkt, läsvärd och rätt mycket inne på mitt spår. Nu är väl frågan om jag inte också måste lägga till Santhe till denna kategori, för #11 var alldeles utomordentligt underfundigt och skarpt formulerat.

Om jag nu mår bra av att vara snäppet fanatisk varför får jag inte lov att vara det?

Det där är ju fullkomligt briljant. Vittnar om självinsikt och en mycket sympatisk live-and-let-live-attityd. Santhe, you're coming on my friendslist right this minute...Cool

 

Anmäl
2009-01-01 20:51 #14 av: krasivis

Det är fantastiskt vad ord det fins, för rädslan om sin framtid.

Ja faktiskt rädslan för tidens tecken är ett faktum. Tecknen har inte jag skapat eller förutsägelserna.

Angående tro: Alla möjliga sorters tro kan aksepteras,men inte de kristnas. 

Det är också så att om man kastar in en pinne i en flock med hundar så skriker den hunden som blir träffad.

Förblir på Krasivis dator Conrad 

Anmäl
2009-01-02 00:04 #15 av: Prag

#14

Jamen underbart, Conrad! Cool Det här är lite mer det jag snackade om när det gäller underhållningsvärde. Klockrent exempel detta...hi hi!

Som svar på ditt fina och framför allt tydliga inlägg anför jag dessa tänkvärda upplysningar:

Jag är för tillfället hundlös och kan därför inte hänge mig åt spekulationer kring vad som händer om man kastar in en pinne i en flock med hundar. Det troligaste scenariot torde väl dock vara att någon av jyckarna får tag i pinnen och kutar iväg med den. Däremot kan jag kanske imponera på dig med att berätta att jag känner en katt som kan vifta på morrhåren. Han heter Sixten, den katten! Jag kan maila över bilder om du vill.Skrattande

Och låt nu ingen få dig att begripa att det inte spelar någon roll vilken dator du använder när det gäller vilken eller vilka användare du kan gå in på. Det är viktigt, sånt där.

 

Anmäl
2009-01-02 11:13 #16 av: Kvasar

Då känner jag att de är dags att ge min förklaring på varför jag sitter här och ger mothugg på både ena och det andra.

Jo, de är nämligen så att jag har ett jobb där jag blivit placerad framför en dator, jobbar 9h om dagen, men om man ska räkna hur många timmar jag jobbar effektivt blir nog inte mer än 2h. Det betyder att jag har en hel del tid över till annat. Började faktiskt på "utomjordiskt" här på ifokus, men då de forumet blev mer eller mindre dött, efter att ett gigantiskt möte med aliens blivit inställt av okänd anledning så, "hittade jag jesus" ;)

Har alltid gillat att diskutera religion, har några vänner som är kristna, brukar prata och diskutera med dom också, det är dock inte alls lika roligt, eftersom dom varken är bokstavtroende eller påstår att skepelseberättelsen är mer logisk än evolutionsteorin, inte heller att Gud själv är logisk. Vilket för mig är väldigt underhållande, man skulle säga att jag roar mig på er bekostnad.

Därför sitter jag här och skriver. Har aldrig menat att förolämpa någon, så om jag är en av dom bumbeboo syftar på ber jag om ursäkt.

MEN...

Har inte ett forum utan diskution tappat sin mening?

Anmäl
2009-01-02 11:33 #17 av: Maria

#16

Självklart ska vi diskutera. Det är så givande men jag menar dessa som orkar att håna och dumförklara oss Kristna om och om igen. Det tycker jag är tröttsamt. Därför undrar jag stilla vad det är som driver dessa "skrivare"?

Är det ett visst intresse i alla fall eller rentav att man njuter av att kunna vara elak anonymt.

/Maria

 

Anmäl
2009-01-02 11:58 #18 av: Prag

#17

Kan inte svara för andra men för mig är det helt klart att det finns ett intresse för religion och livsåskådningsfrågor i grunden.

Anmäl
2009-01-02 13:02 #19 av: Kvasar

#18

ORD! :)

Anmäl
2009-01-03 17:34 #20 av: JanLindgren

Hej!

Det är väl ganska naturligt att även ateister är intresserade av vad andra människor tror på. De flesta människor tycks tro på något övernaturligt. Personligen så tycker jag det är lätt att diskutera men lågkyrkligt kristna. Jag har däremot en hel del att invända mot bokstavstroende och "newageare". Läser man den här siten så tycker jag att det är lätt att i stort hålla med ex Bumbleboo.

Jesus är en ovanligt sympatisk person att dyrka. Jag förstår dock inte hur man kan tro bara på bibelns evangelier när det finns Thomasevangeliet som är lika gammalt. Jesus  kvinnosyn i thomasevangeliet sammanfaller mer med min syn än vad Paulus syn på kvinnor gör. Jag begriper inte heller att man bryr sig om vad Paulus skrev. Han träffade aldrig Jesus. En mig närstående kvinna uttryckte att Paulus var den förste förvanskaren av Jesu ord.

I GT så är Guden ond men i NT så beter sig väl Guden illa bara vid ett tillfälle. Jag gillar inte dödsstraff för ekonomiska oegentligheter.

MVH

Jan Lindgren

Anmäl
2009-01-03 19:32 #21 av: Maria

#20

Jag gillar inte dödsstraff överhuvudtagetGlad

/Maria

 

Anmäl
2009-01-04 00:14 #22 av: JanLindgren

Hej!

Det måste ibland vara knepigt att vara kristen om man inte gillar dödsstraff. Den kristna Guden dödade ju en som inte skänkte hela sin förmögenhet till församlingen. Jag skulle aldrig kunna dyrka en sådan Gud. Det är nog lättare att vara ateist och ha ett bra samvete.

MVH

Jan Lindgren

Anmäl
2009-01-04 10:44 #23 av: Maria

#22

Precis som jag skrivit tidigare så ser jag GT som en historiebok och NT som en vägledning.

Visst har du rätt. Det är knepigt att vara Kristen.

/Maria

 

Anmäl
2009-01-04 12:25 #24 av: Maria

#22

Att det skulle vara lättare att vara ateist har jag däremot svårt att förstå. Att inte tro på någonting. Jag skulle inte orka leva då.

Sedan skriver du "dyrka" Gud. Nu kanske jag bara märker ord men för mig så är ordet "dyrka" väldigt nära fanatism.

Jag tillber min Gud med en slags ödmjukhet. Vi har en dialog. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara denna känsla, det är så personligt.

/Maria

 

Anmäl
2009-01-04 23:38 #25 av: Ijin

#24 Ateist och inte tro på någonting går väl inte ihop? Man tror på sig själv istället...

Du skulle nog orka leva, men det skulle vara ett helt annat syn sätt...

Anmäl
2009-01-05 00:34 #26 av: Sukram

#24 nog finns det mer saker att tro på än gudar och religioner. Som ateist kan man tro på sig själv eller som jag tro på andra mäniskor och deras egna förmåga att skapa och lösa problem.

Att vara "religiös" är för mig att köpa ett helt koncept eller delar av det, man tror att gud skapade världen (eller åtminstone bidrog till det), att människan är guds avbild, att det finns en "rätt väg" som man ska följa, att guds lag och samhället ibland kommer i konflikt då biblen som är 2000 år inte är anpassad till ett modernt samhälle. Som ateist finns det inga skamkänslor eller syndaregister om man inte kan kompromissa i vissa frågor med sin religion.

Jag klarar mig alldeles utmärkt utan någon övernaturlig tro på gudar/tomtar/UFON/vättar/ men man kan ju ändå ha förhållningsregler, etik och moral baserad på filosofi eller på sekulära åskådningar.

Anmäl
2009-01-05 11:29 #27 av: Maria

#26

Du får det som att låta, att som Kristen kan man inte se utan för sitt skal.

Jag tror givetvis på andra människor och deras förmågor. Förmågan att skapa och lösa problem. Jag tror givetvis också på mig själv.

Skam och skuld kan man känna oavsett om man är Kristen eller inte. 

/Maria

 

Anmäl
2009-01-06 02:13 #28 av: savedbygrace

Sukram: 

Du skriver att det finns mer saker att tro på än "gudar och religioner". Att religion för dig är ett koncept man köper och håller sig till. Du har rätt i din definition av "religion" - det innebär en mänsklig aktivitet, ett försök att genom olika metoder sträcka sig utanför sig själv och mot den Gud man tror existerar. Därför använder jag mig helst inte av begrepp som "religion" och "religiös" när det kommer till kristen tro, eftersom det inte ger en sann bild av vad det handlar om. 

Alla världens religioner är olika uttryck för människans sökande efter Gud, medan kristendomen ensam utgör Guds sökande efter människan. Därför är religion i ordets rätta bemärkelse (alltså människans strävan att genom olika riter, metoder, andliga övningar etc närma sig Gud, vinna evigt liv, nå nirvana, få bättre karma etc.) inte en beskrivning av kristendomen. Som kristen kan du aldrig själv kan ta åt dig äran, och du kan inte själv förtjäna din frälsning. Detta eftersom vi som (fallna) människor inte är kapabla att bli syndfria.

Vi kan inte ta oss till Gud. Istället kom han till oss.

Sann kristendom handlar aldrig om vad jag gör, utan vad Gud har gjort. Det handlar inte om att i egen kraft bli syndfri. Varför inte? Helt enkelt för att i det här livet kommer ingen att bli syndfri! Det vet Gud och därför har han låtit syndens konsekvenser gå ut över honom istället för över oss. Han har dött, för att vi inte ska göra det. Som människor sitter vi alltså alla i samma båt. Utan det Gud gjort är alla lika körda, och då spelar det ingen roll om någon (som du säger) följer ett "syndaregister" eller är religiös. Det finns ingen som i egen kraft kan göra någonting för att förtjäna sin frälsning. Hur from och religiös man än må vara är man inte ett dugg närmare Gud om det bara handlar om yttre förhållningsregler och god moral. Det var precis det här Jesus kritiserade hos många av de skriftlärda han mötte. De höll upp en yttre fasad, de var religiösa. Men Jesus såg till hjärtat och såg att de såg ned på andra samtidigt som de betraktade sig själva som syndfria. De trodde att de i egen kraft kunde förtjäna sin frälsning.

Att vara kristen är alltså inte att slaviskt följa regler - det är precis det vi blivit friköpta från.    

Det är dock inte samma sak som att säga att allt är okej och att "Gud ändå förlåter". Det är sant att Gud förlåter all synd, men att ta så lätt på det visar att man inte förstått det offer Gud gjort. Guds nåd är visserligen gratis för oss, men den är dyrbar för Gud. Därför är det inte ett rättvist gensvar på vad Gud har gjort att helt och hållet strunta i hans vilja. Nåd rättfärdigar syndaren, inte synden. Synden är alltså fortfarande lika fel för en kristen, men den kommer att te sig mindre attraktiv allteftersom Guds vilja får bli min vilja och jag låter mig förvandlas och bli mer lik honom. Som jag redan sagt: ingen kan lyckas med att bli syndfri i detta livet, men det går att låta sig bli mer och mer lik den "nya" människan som Bibeln talar om. Också det är dock enbart Guds förtjänst och inte vår. Därför kan man inte slå sig för bröstet och känna sig duktig, därför det handlar inte om att jag har lyckats. Hela den kristna tron bygger ju på insikten att jag inte är fullkomlig och självtillräcklig, och när jag blir mer och mer lik Jesus beror inte det på mig, utan på honom.

Varför skriver jag det här? Därför att jag ser att det är en enormt vanlig uppfattning att kristendomen handlar om religiösa aktiviteter, regler och ett komplett koncept att blint köpa och hålla sig till. Kristen tro är inte i första hand människans sökande efter Gud. Det är Guds sökande efter människan, för att återupprätta den brutna gemenskapen. Kristendomen är ingen religion, det är en relation! Och det är en väldig skillnad.

Anmäl
2009-01-06 15:25 #29 av: Margareta

#28

Varför skriver jag det här? Därför att jag ser att det är en enormt vanlig uppfattning att kristendomen handlar om religiösa aktiviteter, regler och ett komplett koncept att blint köpa och hålla sig till. Kristen tro är inte i första hand människans sökande efter Gud.

Det är Guds sökande efter människan, för att återupprätta den brutna gemenskapen. Kristendomen är ingen religion, det är en relation!

Och det är en väldig skillnad.

Vilken härlig sammanfattning!

Precis exakt så skulle jag också kunna beskriva det.

/Margareta, sajtvärd för http://kolhydrater.iFokus.se
Bloggar om LCHF för oss som har svårt att gå ner i vikt på
Vägen till 65

Ger tillsammans med Bo Zackrisson och Sten Sture Skaldeman
ut LCHF-magasinet.
http://www.lchfmagasinet.se

Anmäl
2009-01-06 16:17 #30 av: Sukram

#28, 29 men kristendomen innefattar väl allt det som är typiskt för en religion? I en realtion bygger man inte tempel åt varandra och tillber varandra (med undantag för maharadjan som byggde Taj Mahal till minne av sin fru, bygger man ett mindre tempel så är det väl religiös dyrkan av frugan).

Anmäl
2009-01-06 19:19 #31 av: savedbygrace

Vad menar du med att bygga tempel åt varandra och tillbe varandra? Det är bara Gud som ska tillbes, eftersom allt annat innebär att tillbe det skapade istället för skaparen.

Jag vet inte exakt vilka "typiska saker" du syftar på, men givetvis finns det sätt att uttrycka sin tro på inom kristendomen. Det är dock långt ifrån samma sak som att dessa saker är avgörande för frälsningen, att de behövs för att Gud ska ta emot oss. Frälsningen är enbart Guds förtjänst och aldrig människans, hur mycket hon än anstränger sig för att leva rätt och ägnar sig åt "religionen". Man kan anpassa sig efter en religiös subkultur och till det yttre verka hur kristen som helst, utan att ha Jesus i sitt hjärta. Man kan gå i kyrkan varenda söndag, sjunga med i sångerna och diskutera teologi men inte ha kärlek (som ju Jesus säger är det viktigaste budet!). Och Paulus skriver: "Om jag talar både änglars och människors språk men saknar kärlek är jag en skrällande cymbal. Om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting".

Inga tekniker, inga sånger, ceremonier, andliga övningar, ingen kunskap och inga gudstjänster kan är alltså i sig vara poängen. Det är vad jag menar när jag säger att kristendomen inte är en religion, utan en relation. Människan kan inte själv närma sig Gud genom något hon gör. Hon kan bara ta emot Gud. Gud tvingar sig aldrig på, men för den som vill ha med honom att göra och ärligt söker honom kommer han att visa sig. Gud är inte på något sätt beroende av religionen, han vill bara ha ett hjärta som längtar efter honom. Att vi sen kan utöva tron på olika sätt och inte minst be - kommunicera med Gud - är förstås viktigt för att relationen inte ska dö.

Jag kanske ska tillägga att detta förstås inte är representativt för all kristendom - det finns såklart sammanhang där "religionen" har tagit över och där människor fokuserar på de yttre attributen. Det de gör, tycker, säger och sättet att praktisera tron handlar om att visa upp en religiös fasad och kommer inte ur kärlek och en sann tro.

För att citera en bok jag precis läst:

Jesus var konsekvent inriktad på det centrala i människors inre: Rör de sig kring, och är på väg mot, det andliga livets centrum (kärleken till Gud och människor), eller är de på väg bort från det? Det var därför människor blev så chockerade när han påstod att många av de religiösa ledarna - som levde enligt alla vedertagna gränsmarkörer - i själva verket befann sig utanför Guds rike. De var i hög grad okänsliga och okunniga i fråga om kärlek. Det var därför Jesus kunde säga att "tullindrivare och horor" som befann sig ljusår från den religiösa subkulturen men som hade vänt om, bytt väg och orienterat sig mot Gud och kärleken, redan tillhörde riket.

Det var den stora och tragiska ironin på Jesus tid: De "rättfärdiga" var mer skadade av sin rättfärdighet än syndarna var skadade av sin synd.

Anmäl
2009-01-06 19:34 #32 av: Sukram

Jag har besökt en del stora katedraler i Europa och där verkar iaf bygnaden, utsmyckningen och allt förgyllt och juvelbestrött "bling bling" vara en viktig dela av religionsutövningen....

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.