Jag ber oftast till Jesus - den rollen hos Gud står mig närmast rent känslomässigt - men nästan lika ofta till Fadern - minst ofta till Anden vår Hjälpare. Jag lärde känna Gud som Jesus - i rollen som den som verkligen mötte mig när jag minsta anade att han ens skulle finnas.

Jag tror inte du behöver oroa dig för att Gud inte har tid - tid är det enda han har - för han är inte beroende utan står utanför tiden dvs har all tid i sin hand.

Jag ber till Fadern, i Jesu namn, just därför att jesus är vår garanti. Utan Jesus kommer vi till korta, och det ordentligt. Lukas evangelium talar om hur vi skall be. Till Gud ber väldigt många människor kanske för att det är enkelt och lätt att förstå men att blanda in Guds son då blir det myrornas krig i huvudet på folk, en del av detta beror på treenigheten, Guds ord säger ju att gud är en, och Jesus gick att döda summasummarum Jesus är inte Gud! I bibeln står det att Jesus dog för oss för att vi ska ha evigt liv och för att vi ska få våra synder förlåtna HAN ensam genom döden på korset är människans enda väg till evigt liv.

Gud bor i oss när vi säger att vi tror på Honom, Hans stora intresse är att få en nära relation med oss.

Jag ber till vår Fader, och till Jesus. Jag brukar tacka Jesus för allt som han har gjort för mig, dig, oss. Att han dog på korset, tog våra synder med sig så att vi ska få ett evigt liv. Tänk han dog för oss, så mycket älskar han oss människor. Gud är fantastisk.

Gud välsigne er.

Jag ber alltid till Gud, för det är ju han som hör bön som bibeln säger. Sen är det i "Jesu namn" som jag ber för att Gud skall lyssna på den. Sen kan man tacka Gud för allt gott, för att han gav sin son till oss och att hans som även gick med på att offra sitt liv för oss … =) Bara man ber till Gud så brukar allt ge sig, skippa treenigheten, det är bara ett ont påhitt som inte har med Bibeln att göra =)

#4 Treenigheten är inget ont påhitt som det står i bibeln om. Gud, Jesus och den Helige ande. Dessa tre personer är ett. Gud skapade jorden och allt därpå. Jesus var tänkt från början och föddes och dog för mänsklighetens skull. Tänk dig att vårat skuldebrev inför en dommare rivs sönder. du är frikänd. Jesus tog straffet på sig. Frikänd för vadå, att inte tro på honom, istället ville Gud att vi skulle leva ett fridfullt liv med honom. Den Heliga ande sände Gud till oss på pingstdagen som vår hjälpare. Den Heliga ande fanns oxå med från början men blev verksam i oss (människorna) på pingstdagen.

Sen får vi givetvis be hur vi vill. till Gud, Jesus eller Heliga ande.

Gud ser jag som min pappa, Jesus som min broder och den Helige ande som min hjälpare som bor i mig.

Var väldignade i era böner.

#5 Då tror vi på lite olika sätt =)

Jag tror att treenigheten är ett påhitt som prästerna införde vid mötet i Nicea. Historieböcker visar att dom som gick emot att införa treenigheten blev mördade… Inte så kristeligt med mord, vilken för mig även styrker att treenighete inte är något som hör hemma i Bibeln =)

#5

Här kan du läa lite om hur Arianismen blev utfryst och utsatt för kätteri av "sina egna" det näms inte om vilka som mördades … Men jag skall googla lite i kväll o se om jag kan hitta fram det. Många av Kyrkans trosuppfattningar har ett mörkt svarr förflutet med mycket utgjutet blod bakom sig - Helt i strid mot bibeln! Så oxå dessa läror…

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_konciliet_i_Nicaea

När jag ber Fader vår innan jag somnar så riktar jag bönen till Fadern och sedan tackar jag honom för dagen, och för all den mat och dryck som Gud har gett mig.  Sedan ber jag honom att välsigna min sömn i Jesu Kristi namn.  Då det kommer till Jesus så talar jag ofta till honom i mitt inre, jag brukar väldigt ofta somna till min konversation med honom. 

Jag måste säga att Jesus faschinerar mig på alla sätt. Tänk att Jesus levde på den här jorden för 2000 år sedan. Han andades samma luft som vi, han åt, drack, sov, blev ledsen, han blev glad, han blev arg, han älskade, och han undervisade, han utförde mirakler, han blev korsfäst död och begraven, för att sedan uppstå från dem döda på den tredje dagen.  Han var med andra ord helt mänsklig, samtidigt som han var och är Gud.

Det finns många Gudstroende som anser att Gud är för helig för att kunna bli människa, och självklart är han Helig, men tanken på att Gud blev människa - som en av oss, gör att Gud blir så mycket mer personlig. Jesus frestades i allt, men han begick inte en enda synd. Han vet hur vi har det när vi känner oss frestade, eftersom han själv blev det, men aldrig syndade.

Den levande Guden som Bibeln talar om är verkligen en Gud som har bevisat att han älskar världen. Gud Fadern sände sin Son. Sonen som uppenbarar den Osynliga Guden som ingen annan människa kan se då dem lever. Jesus är och var Guds synliga sida därför tror jag att det var därför som han sade: "Den som har sett mig har sett Fadern"

Det har snart gått 2000 år sedan Jesus blev korsfäst, död och begraven, för att sedan uppstå från de döda. Och än i denna dag så finns det människor som tror på honom och som tror på hans lärljungar - att de verkligen såg han uppstånden från de döda. Än i denna dag så finns det människor som försöker komma förbi denna tanke på att Jesus faktiskt uppstog. De kommer med infallsvinklar - Lärljungarna hallucenerade, Jesus överlevde korsfästelsen, Jesus hade barn med Maria, Jesus flydde till Egyptien, Jesus överlevde korsfästelsen men upptogs till himlen. Vissa går till och med lite längre genom att säga - Jesus har aldrig funnits, Han är en myt.  Men då återstår frågan: Hur kommer det sig att världen talar om Jesus än i denna dag? Varför föll han inte bort i glömska som alla de andra gudarna som sägs ha uppstått från de döda och som ansågs vara "gudssöner"? Jag tror att det beror på detta: Kristendomen är den äkta varan, och de andra religionerna plagierade ifrån Kristendomen och inte tvärtom. Den äkta varan överlevde, medans de plagierade religionerna dog ut med tiden.

Men än en gång måste jag säga, Jesus faschinerar mig på alla sätt. Och jag talar ofta om detta med honom! =) Om jag kom lite offtopic nu, så ber jag så hemskt mycket om ursäkt. Men oftast när jag talar om Jesus så rinner allting av mig!:D

Guds kärlek, frid och glädje till er alla! :D

#0 Hur ser ditt förhållande till den helige Anden ut? Det står att Anden vittnar om Jesus (Joh 15:26). Jag upplever själv att när jag bjuder in den helige Anden i mitt liv och i min bön så blir det som ett självtryck i mig som vill be till Jesus och vända mig till honom. Det är den helige Anden som bekräftar att jag ska be till Jesus och som ger mig en kärlek till honom. Anden upphöjer aldrig sig själv - bara Jesus. Så känner jag det.

Ibland till Gud direkt… Men ibland tycker jag om att prata med Maria… Som en kvinna till en annan

På samma sätt som jag pratade med min mamma om vissa saker som barn, och med pappa om andra…

Jag har som sagt lite problem med detta. Anden känns lite flyktig. Jag har nog inte ett särskilt förhållande med just anden.

När jag ber så får han "hänga med" så att säga på ett hörn.

#11 Jo, men är inte det för att "anden" blir så otroligt abstrakt? Vi kan alla försetälla oss Jesus eftersom han tog mänsklig form här på jorden. Och sedan Gud som fadern, då vi på ett eller annat sätt har någon form av fadersgestalt. Men anden… Vi har ingen relation till detta och får därmed svårt att associera till det.

Hos mig får han inte ens "hänga med på ett hörn" jag glömmer honom totalt…

#11 :) Det låter ganska trevligt ändå. Du kan ju prova att säga "välkommen helige Ande, vill du visa dig för mig så varsågod"?? :D

#12 Anden är ju på ett sätt abstrakt, men Han gör sig ju också "känd" i NT. När han kommer på pingstdagen händer vissa saker som inte hänt tidigare t ex. Andens manifestation leder till vissa konkreta saker ibland.

Jesus bad ju Fadern att sända Anden som en kompensation för honom (Jesus) själv då han skulle fara upp till himlen. När Jesus lämnar kommer Anden istället. Det är ju genom Anden vi har gemenskap med Gud i den här tiden. Även om vi inte är så medvetna om det så kan vi inte ha en relation med Gud utan Anden… så på vissa sätt är ju Anden väldigt konkret! Det är Han som bor i oss. :)

#11 Det tror jag att du har, inom frikyrkan är ju Anden väldigt viktig, och det pratas mycket om andedop, och andens gåvor etc. I mer högkyrkliga sammanhang finns det en lite annorlunda syn på den Helige Ande och man förhåller sig lite annorlunda.

Jag har en fosterfamilj som jag delvis växte upp hos, där pappan är präst i Svenska Kyrkan. Samtidigt som jag bodde hos dom gick jag på en pingstfolkhögskola. Vi i familjen spenderade många underbara kvällar med att samtala om Gud, Jesus, Anden , Svenska Kyrkan vs Pingströrelsen osv. Och egentligen skiljer det inte så mycket, mer än uttrycksformerna.

Min upplevelse av Svenska Kyrkan är att man är övertygad om att alla kristna har den helige Anden inom sig, och att Han leder en. Men man separerar inte Anden från dom andra i treenigheten lika mycket, och jag kan tycka det är ganska befriande.

Frikyrkan kan i mitt tycke vara lite för pushande, att det är så viktigt att man tagit emot anden och blir andedöpt och profeterar, talar i tungor etc.

Har lite svårt att få fram vad jag egentligen vill säga, men du älskar Gud och har en relation med Honom genom Jesus, därför har du också Anden. När du ber till Gud ber du också till Jesus och Anden, eftersom dom är ett.

När jag ber blandar jag hejvilt i min bön "vem"  i treenigheten jag talar med. Tror inte det är så viktigt. tror det enda viktiga är att vi avslutar våra böner i Jesu namn för det uppmanade Han oss till.

#14 Jag blandar också hejvilt! :D Känns bra så!

#14 Bra förklaring. Jag är så nöjd med mitt förhållande till Gud och Jesus att jag inte känner något större behov av att ändra detta.

Jag vet på något sätt att anden är inblandad i alla fall