2009-03-16 22:56 #0 av: Aldebaran

Med tanke på higness82 inlägg #75 i "Samme Jesus" om Guds ord så ville jag även släppa detta.. Sorry evrekaw att jag inte kunde hålla mitt ord och inte skriva mera saker på 10 metersnivåer...FlörtTyst

 

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och ordet var Gud.

"Ordet" motsvarar den skapande kraftens allra första rörelse. Ordet "GUD"  står här för den individualiserade Skaparen, dvs. skaparkraften av universum (Mulaprakriti) inte den opersonliga Guden utan begynnelse dvs det ABSOLUTA Parabrahm. Men varifrån kom då GUD = ORDET? Han, DET, uppstod ur det Absoluta Skapelsens ide fanns i begynnelsen hos Gud= Skaparkraften = Ordet, och denna Skaparkraft skapade världen av sitt eget ljus, ur sitt eget väsen, liksom spindeln skapar sitt nät.

Vetenskapen, som nu upptäckt att materia kan omvandlas till sitt ursprungliga element, som är energi eller ingenting mindre än ljus, bekräftar denna tanke. Ljus är materiens ursprungliga tillstånd. Gud sade: Varde Ljus - och sedan blev världen till.

"Ordet" denna kosmiska ide, är en verklig och beständig urbild eller prototyp av det Universum, varav det materiella universum är en "återspegling".Vad är det som kan existera inom människans medvetande? Jo, idéer som är besläktade med medvetandet. Det kan endast omfatta sådant som är av dess egen natur. Allt vi kan uppfatta är ingenting annat än en materialisation av det skapande, kosmiska medvetandet. Den Gudomliga energin är både den skapande kraft, som upprätthåller universum, liksom även alla varelsers ursprungliga livskraft.

Den har ingjutits i oss och den är villkoret för vår mentala och fysiska aktivitet. Denna livsström vibrerar likt ett ljusflöde genom det mänskliga nervsystemet. Kroppen rör sig tack vare den lånade livskraften, men tror felaktigt att den har ett eget liv. Men den skulle inte kunna göra någonting, inte ens existera om inte livsströmmen ifrån GUD dvs. skaparkraften verkade i dess hjärta. Kroppen förstår inte att det ljus som ger den liv, inte är dess eget, utan kommer från en källa bortom det personliga jaget.

Om människan inte blir född på nytt så kan hon inte få se Guds rike. Att födas på nytt, innebär en inre pånyttfödelse en förändring i det inre, att genomskåda illusionen och okunnigheten, att göra sig fri från åtföljande felaktiga tankar och känslor. Dom och straff är mänskliga föreställningar. Ödet är en opersonlig kraft. Sanningens ord attraherar den so har samma ideal. I det personliga jaget uttrycker vi endast en liten gnista av en väldig låga. De största människorna är de mest ödmjuka. De minsta är de högmodigaste.

Gud dvs. skaparkraften, är ljus. Det ljuset är Universums ursprungliga substans. När du finner ditt inre jag, så finner du detta ursprungliga ljus. Innan dess lever du bara till en del, i kroppen och i intellektet.

Det personliga Jag utplånas ej. Det finns kvar så länge du har en kropp. Men det blir ett verktyg, en kanal som Överjaget verkar genom, ett ombud för Överjaget och ett med Det. Du kan endast finna Överjaget genom att bli ett med Det, genom att var Det.  Jaget = Anden= Atman är Det som ser och kan inte vara Det som syns = personligheten. Du kan endast känna och förstå Överjaget genom att bli Det, genom att medvetet uppgå i Det och förenas med Det.