Jag var ute med hundarna kanska tidigt på morgon…Det har rengnat o skogen var så ren o härlig.Solen hadde komit fram säker före oss..stigen som vi oftas går..har vi lämnat orört i våran del i dag..det är så många andra som går där också,att  alltid  är det nåt eller nån som blir nertrampat nånstans.

Ofta flyger mina tankar till backs till den tiden som ingen viste,att jag kommer också trampa där,lika lite som jag i dag vet hur många har gåt där före mig..länge..länge sen.Har kollar dom enorma träden..o önskat att dom kunde prata o brätta till mig om den gamla goda tiden..var den så go osv.

Hundarna har hållit,att tankar bryter sig ofta.Dom dra var sitt sin sidan o nusar..det var nåt extra i marken.att dom orkar varje dag samma saker o ändå inte..för deras dagar är inte heller likadana.Jaa..jaa..när jag går ut med dem är det deras tid helt o hållet tro jag o tro dom..fast så är det inte alltid…jag kan också dra…o så går vi raskt takt var  jag vill he-he-hee..

Det är rätt så trevligt,med hundar för då kommer jag också ut till en promenad(3 gången per dag..minst)I bland bästemmer vi att ta lata dagar o då får hundarna vara i hungården.Om jag inte hadde dom,har jag kanse inte upptäkt allt vackert ront om mig här som jag bor.För jag är inte mycke sån promenad mäniska i min natur..eller sån som bara vill gå o gå..men ingen kan bärä mig heller då måste jag ofra mig o ta en promenad eller gå om jag vill komma nånstans..heh-heh-hee jag är mer livs njutare…o lat mask eller bara lat..Vill gå sakta o bara kolla över allt,eller sitta nånstan o bara vara..som alltig skulle har stannat.

När man är ute i skogen då är det så  fasinerande,att se över allt Guds handvärk..Vilken konst värk hela skogen är.Naturen är så vacker..o efter rengnet det luktar nåt specielt..rent på nåt vis…Det är närig till naturen,att det rengnar.Önskar att den kunde skölja bort,allt som är inte bra i livet.

När man är ensam o sitter inne i skogen nånstans som är ens favorit plats då om inte innan märken man då hur liten kan även en stor människa vara.Så liten så liten i Guds stor skapelse värk.Hela kroppen o själen får näring där,man blir som nu mäniska..när man få träffa Gud i tysnaden.Bara fåglar,vinden som låter men dom stör ej.

I Stranden närä vattnet..oooooooooo man kan bara drungna i sina tankar.Det är så rogivande,att det nästan är ej sant.Älskar att simma o i vatnet är jag som säl eller nån annan valros..eller nåt liknande..men i vatnet är jag allafall så lätt o allt bara flyte fammåt..jaa kanse inte allt,men ändå

Hmyyy så fick du läsa lite mina irne funderingar eller tankar eller var man nu kan säga,att det har varit som jag har skrivit,men jag känner hur glädjen bara omfamnar mig,så mycke har jag tyckt om,att skriva o brätta till dig hur en dag kan var,eller en promenad..i Guds vägar,stigar…

O alla skriv fel det bjuder jag som vanligt.