Jag kan inte mycket om den syrisk-ortodoxa kyrkan men google är bra:P

länk

#0 har vi "vanlig kristen tro i Sverige"????

Är inte den lutheranska protestantiska kyrkan egentligen ganska fjärran från den ursprungliga kristendomen då den har genomgått reformationer och en gång brutits ur katolska kyrkan?

Den syriskortodoxa är ju en av de österländska (orientaliska) kyrkorna som är 1000 år äldre än svenska kyrkan.

Syrianska, armeniskortodoxa och koptiska kyrkan är nog mer "normal" än någon senare version då de verkar ha behållit mycket av de ursprungliga traditionerna.

Du vet nog vad jag menar, utan att behöva komplicera till allt.

Min fråga är alltså hur skiljer sig syriskortodoxa tron i praktiken och teorin från lutheranskprotestantiska?

Ja jag tror nog man förstår vad du menar om man vill förstå.

Men läste du länken jag gav dig? Jag tror inte att ngn här kan ge dig svaret då jag inte känner till att ngn är syriskortodox.

ja jag har kollat länken, och andra länkar men inte hittat sådan information som jag vill ha. Kanske någon syrisk ortodox droppar in och kan ge mig lite svar :)

Jag har hittat något!

Sammanfattad av Trons bevarare, Hans Helighet Moran Mor Ignatius Zakka I Iwas, Patriark av Antiokia och hela Östern och Överhuvud för Syrisk Ortodoxa kyrkan i hela världen och efterträdare till aposteln Petrus, i följande elva punkter.

1. Gud är en i tre skilda personer, Fadern, Sonen och den Helige Ande, vilka i alla avseenden är jämbördiga.
2. Sonen steg ner från himmelen, vistades i jungfru Marias livmoder och fick av henne genom den Helige Ande en mänsklig kropp och blev inkarnerad Gud.
3. Jesus Kristus är fullkomlig Gud och fullkomlig människa, en person i två personer och en natur av två naturer, utan sammanblandning, förväxling eller förändring.
4. Den inkarnerade Guden korsfästes, dog och begravdes, men hans gudomlighet lämnade därvid varken hans själ eller hans kropp. Han uppstod på tredje dagen och räddade så mänskligheten från döden, djävulen och synden.
5. Han uppsteg till himmelen och skall komma tillbaka för att döma världen.
6. Den Helige Ande utgår endast av Fadern.
7. Maria föddes i arvsynd och renades genom att den Helige Ande nedsteg i henne. Guds ord bodde i hennes livmoder och föddes av henne. Därför betraktas hon som Guds Moder (thethokos).
8. Kyrkan tror på helgon, martyrer och rättfärdiga som medlare, vördar deras reliker och högtidlighåller deras dagar.
9. Kyrkan ber för de dödas räkning om Guds nåd och förlåtelse för deras synder.
10. Kyrkan erkänner sju heliga sakrament; dopet, den vigda oljan, nattvarden, bikten, smörjelsen av sjuka, äktenskapet och prästvigningen.
11. Kyrkan tror på kroppens och själens uppståndelse vid Jesu återkomst på den yttersta dagen, då alla skall dömas med rättvisa.

Trosbekännelsen

I läran om treenigheten har Syrisk-Ortodoxa Kyrkan samma ståndpunkt som den grekisk-ortodoxa tron och traditionen i allmänhet. Den håller sig fast vid Niceanska bekännelsen som fastställdes i Nicea år 325 och i Konstantinopel år 381. Den lyder så här vid direkt översättning.

"Vi tror på en enda Gud, Allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord och allt vad synligt och osynligt är. Och på en enda Herre Jesus Kristus, Guds enfödde son, född av Fadern före all tid; Ljus av Ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern; på honom genom vilken allting är skapat; Som för oss människor och för vår frälsnings skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom av Den Heliga ande och Jungfru Maria och blivit människa; Som och har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven, som på tredje dagen har uppstått efter skrifterna; Och stigit upp till himmelen och sitter på faderns högra sida; Därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda; på vilkens rike icke skall bli någon ände; Och på den Heliga Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern, som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras, och som har talat genom profeterna. Och på en, helig, allmännelig och apostolisk Kyrka. Och vi bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse. Och förväntar de dödas uppståndelse. Och den tillkommande världens liv. Amen"

Kyrkans mysterier

Syrisk-Ortodoxa Kyrkan har sju mysterier. Med beteckningen mysterium uttrycks att den nåd, som Gud ger dessa handlingar, är obegriplig för människan. Det är inte möjligt att förklara nattvardens under eller människans pånyttfödelse i dopet eller Guds handlande i de övriga mysterier. Men genom dess handlingar förs människan in i Guds värld och omskapas till att bli honom lik. De sju heliga mysterier som Syrisk-Ortodoxa Kyrkan håller fast vid är följande:

• Dopet
• Den vigda oljan (myrrasmörjelsen)
• Bikten
• Nattvarden
• Prästvigningen
• Äktenskapet
• Smörjelsen av sjuka

Mysterierna måste förrättas av en prästvigd, vilken skall vara fastande från all mat och dryck. Vid nödfall, om ingen tillgång till Präst finns kan dessa förrättas av en vigd ärkediakon.

Kyrkoåret

Nyårsdagen för syrianernas förfäder, araméerna, som bodde i Edessa omkring 306 fKr, började med första oktober. Det kristna kyrkoåret har växt fram kring påsken och dess händelser som än i dag bestämmer huvuddelen av Syrisk-Ortodoxa kyrkans kyrkoår som börjar på Kyrkans Helgelse dag (Kudosh'Ito) den 8:e söndagen före Juldagen. Julen, pingsten, fastetiderna och helgdagarna för olika helgon och martyrer är andra viktiga delar som präglar kyrkoåret.

Påsken

Påsken är en av kyrkans största högtider. Förberedelserna för påskfirandet börjar sju veckor före påsk, då fastan inleds. Påskfastan, 40-dagarsfastan avslutas med Stilla veckan, som är den allvarligaste tiden under hela fastan. Varje dag under denna sorgevecka firas mässa tre gånger, på morgonen, middagen och på eftermiddagen i kyrkan. I enlighet med apostlarnas fottvagning av Jesus, tvättar prästen tolv diakoners fötter i en särskild mässa på skärtorsdagen. Om biskopen sköter tvättningen, bör en av de 12 personerna vara en präst som symboliserar den ende gifte aposteln Simon.

På långfredagen korsfästes och dog Jesus. Därför begraver man symboliskt Jesus på denna dag genom att svepa in ett medelstort kors med bomull och rökelse som sedan läggs i en kista. Innan dess tvättar man korset vilken symboliserar handlingen då Josef och Nikodemos tvättade Jesus kropp före begravningen. Allt detta sker bakom stängt förhänge vid altaret. När "begravningen" slutförs ställs kistan med Kristi kropp upp vid kyrkans utgång. många av församlingsmedlemmarna deltar i denna ceremoni för att bringa den döde Jesus sin vördnad. Barn, män och kvinnor, unga, gamla, både friska och sjuka gör korstecknet och kysser Jesu "grav" medan de passerar och bugar sig under den.

Vattnet, som korset tvättas med, blandas med ättika och bitter ört, oftast med rossaft och delas efter begravningsceremonin ut till församlingsmedlemmarna. Man dricker detta vatten som är beskt till smaken, vilket avger de troendes symboliska deltagande i Jesu Kristi lidanden genom hans korsfästelse och begravning och genom att bli delaktig i hans välsignelse. Många tar med sig en del av detta vatten i små flaskor till familjemedlemmar som av olika orsaker inte kunnat närvara i gudstjänsten.

Tidigt på påskdagen firas Jesu uppståndelse med en särskild lång mässa i kyrkan. Alla är finklädda och har ett ljus i handen. Jesus grav och korset har burits undan. Jesu uppståndelse är nära. Prästen, som står bakom det stängda altarrummet, kommer ut och ropar "Kristus är uppstånden". Efter slutet av gudstjänsten hälsar kyrkobesökarna varandra "Kristus är uppstånden". Efter kyrkan önskar man varandra en Glad påsk och besöker varandra för att knäcka ägg som har färgats i olika färger.

Enligt beslut på kyrkomötet i Nicea år 325 skall påsken firas söndagen efter den fullmåne som följer på vårdagjämningen. Om fullmånen inträffar just på en söndag, skall påsken firas följande söndag. Denna händelse blev anledningen att kyrkan bestämde sig på 1500-talet att fira påsken enligt Julianska kalendern, första söndagen efter den fullmåne som inträffar den 21 mars eller därefter. Nästa påskdag enligt Den julianska kalendern kommer att äga rum den 30 april 2000.

Annandag påsk, "Thnahto", är också en stor helgdag "De dödas vilodag", tillägnad de bortgångna. Denna dag firas traditionellt som stor folkdag och symboliserar segern över döden. När Jesus begravdes på långfredagen besökte Han samtliga döda och ingav dem förhoppningar och barmhärtighet. Till följd av Jesus uppståndelse på påskdagen får de döda vila på annandagen som är allas döda minnesdag. Enligt Syrisk-Ortodoxa tron får såväl de onda som goda vila även döda i helvetet blir befriade från sina straff just på denna dag.

Efter den högtidliga gudstjänsten går man till kyrkogården för att besöka släktingarnas gravar. Man smyckar gravarna med färska blommor och levande ljus. Medan man väntar på prästen som går runt på kyrkogården, bjuder man andra gravbesökare på påskägg och bakverk av olika slag. Prästen håller en kort mässa framför önskad grav och en diakon ackompanjerar honom, i takt med att sjunga bönen, med att svänga rökelsekaret. Att besöka varandras gravar och be för de avlidna om Guds nåd är fortfarande en levande tradition. Både vuxna och barn leker denna dag med målade ägg i olika färger. "Picka ägg" är en sådan lek. Två personer håller var sitt kokt ägg i handen. en av dem slår sitt ägg mot motståndarens, så att äggens ändar träffar varandra. Den vars ägg går sönder har förlorat sitt ägg.

Fastan

Fastan har en stor betydelse inom Syrisk-Ortodoxa kyrkan. Under fastedagarna brukar man hålla sig enbart till vegetabilisk mat. Man får inte äta mat som gjorts av animalisk fett, kött, mjölk eller äggprodukter. Fisk får man däremot äta.. De fastande får varken dricka eller äta före klockan 12, inte heller får man hålla fester under fastemånaderna. I Syrisk-Ortodoxa traditionen brukar man fasta före varje kyrklig högtid, som anses andlig förberedelse för firandet av denna högtidliga fest. Följande fastedagar är gemensamma för alla syrianer världen över:

• Årets alla onsdagar och fredagar med undantag för femtio dagar efter påskdagen "Bröllopsgästerna fastar inte…så länge brudgummen är hos dem" (Luk 5:34). På onsdagen greps och dömdes Jesus, på fredagen korsfästes och dog Jesus. Därför är dessa två dagar sorgens dagar för kristna.
• Långfredagen före påsk är särskild sorgedag. Man får varken äta eller dricka före lunch. Överhuvudtaget får man inte äta mat som man kan njuta av.
• "Ninova fastan", är tre dagars fasta för staden Ninova och för minnet av profeten Jonas, som var tre dagar i valens buk. många som firar denna dag avhåller sig helt från att äta och dricka under dessa tre dagar. Man tror att man blir bönhörd och att ens önskemål går i uppfyllelse om man firar Ninova fastan. Den börjar sista dagen av 9:e veckan före påskdagen, tre veckor före 40-dagars fastan.
• 40-dagars fastan, den s k stora fastan, börjar sju veckor (50 dagar) före påskdagen. Under denna fasta får man inte äta eller dricka före klockan 12. Denna fasta förkortas ofta till två veckor, den första och den sista veckan av fastan. Fastan skulle omfatta fyrtio dagar, en tidrymd lika lång som Jesus fastade. P g a Jesus lidande fastar man även under Stilla veckan (Hasho). Då blir fastedagarna totalt femtio dagar. Torsdagen före denna fasta firades i folktradition som "den sista dagen då den världsliga lusten fick slut". På denna dag, som kallades "Hames al-Sakara", åt man storartat och festligt.
• 25-dagarsfasta, den s k lilla fastan, börjar 24 dagar före juldagen. Den 25:e dagen är juldagen. Denna fasta förkortas till 10-dagarsfasta med början den 15 december.
• 15-dagarsfasta före Guds moder Jungfru Maris himmelsfärd, den börjar den 1 augusti och avslutas den 15 augusti, då man firar jungfru Marias himmelsfärd.
• Apostlarnas fastetid är tre dagar med början av 26 juni.
• Man kan också själv bestämma fasta till minne av något helgon, för ett bestämt önskemål, eller också för att gottgöra en försyndelse. Det kan vara prästen som vid bikten ålägger den syndade fasta.

Källa : En kort introduktion av syrianerna/araméerna och Syrisk-Ortodoxa kyrkan", av Ishak Akan, 1995

Källa http://www.soku.org/index.asp?s=2

Tack så hemskt mycket!

Varsegod Marion69!=)

Min fråga är alltså hur skiljer sig syriskortodoxa tron i praktiken och teorin från lutheranskprotestantiska?

marion69

Kunde skriva volymer om detta.  De ortodoxa kyrkorna är nationella kyrkor; dvs. de är bundna till länder där de finns - grekiska, ryska, byzantiska, syriska, bulgariska, rumänska osv.  De erkänner olika överhuvuden.  Likheten med de protestantiska är att de inte erkänner den romerska kyrkans överhuvud - påven.  De ortodoxa har inte genomgått en reformation som den västliga kyrkan därför finns inga protestanter.  Kyrkan i väster är mer orienterad till skriften och dess studier.   Den romersk katolska kyrkan ser skriften och den kyrkliga tradtionen som Guds uppenbarelse för nåd.  De anser att kyrkan har tolkningsrätten av skriften genom tradition.  Protestanter anser att skriften står över tradition fast de inte negligerar den.  De ortodoxa anser att skriften och traditionen är en uppenbarelse och liturgiuns mysterium är grunden för frid med Gud.  För en protestant är frälsning -  genom tron på Jesus Kristus och Hans rättfärdighet genom nåd.

De ortodoxa tror också på theosis.