Inspiration

Gamla Testamentet

2010-07-17 18:36 #0 av: Orestes

Hur ska vi egentligen förhålla oss till denna skrift -- där gud uppmanar oss att stena folk till döds om vi jobbar på sabbaten? Där det är fullständigt godtyckligt för oss att köpa barn till invandrare och ha som slavar? Och döda homosexuella?

Detta testamente där gud framstår som oändligt hatiskt och uppmanar till folkmord och allehanda otrevligheter. Han framstår ju helt enkelt som en fruktansvärd gestalt.

Gäller inte dessa lagar inte längre? Vissar brukar tala om att Jesus har upphävdt dem? Hur har han gjort det? Och vart står det att läsa om?

Kort sagt: hur ser ni på de mer barbariska uppmaningarna i Gamla Testamentet? Varför ska vi inte längre leva ut dem?

Många talar ju idag om gud som god, förlåtande och kärleksfull. Dessa ord är nog de SISTA ord jag skulle använda för att beskriva den gud som framträder i Gamla Testamentet.

Anmäl
2010-07-17 20:45 #1 av: OlgaMaria

En gammal kompis som kommit tillbaka?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-07-22 23:57 #3 av: Woodland

Hej Hallifax!  Flört

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2011-04-05 21:15 #4 av: Emmyjane

Jag lägger mig lite i här. Gt,s Gud verkar sträng men det finns ju annat man kan focusera på som att hitta alla trevliga profetior om Jesus, ett rent deckar arbete man kan ha som en livskamrat har jag nyligen insett. Han ger oss några starka löften om vi håller oss till honom, men vi är kanske inte de lojalaste, men han håller fast vid sin del av avtalet. Det är åsså ganska häftigt att se att man får gräla med honom och han lyssnar när de ber honom att skona hans aviga folk so egentligen är ganska gnälliga och olydiga. Min tolkning av Gt.

Anmäl
2011-04-06 00:19 #5 av: ekorren

Som jag har förstått det gäller dessa lagar fortfarande, bla för judar. Men för kristna behövs dom inte följas längre pga Jesus och "nya förbundet". Så har jag förstått det i alla fall. Stämmer det?

Anmäl
2011-04-06 00:20 #6 av: ekorren

Nu är det som tur är inte många troende judar som följer dessa..

Anmäl
2011-04-12 21:57 #7 av: Emmyjane

Jag har börjat läsa Första mosebok från början. Har nu kommit till Abraham.

någon som vill följas åt?

 

Anmäl
2011-04-13 08:45 #8 av: OlgaMaria

#7 Nja... men hojta gärna till om du undrar något längs vägen. :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2011-04-13 09:58 #9 av: Emmyjane

1 mos 5:24

Någon som funderat på detta. Tycker det är spännande att han inte dog utan försvann.

Anmäl
2011-04-13 11:18 #10 av: OlgaMaria

Det står om honom i Heb 11:5 också.

Ja, det är spännande.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2011-04-13 21:09 #11 av: Emmyjane

Aha, det måste jag ju nosa på lite. Tack för tips

 

Anmäl
2011-04-14 11:11 #12 av: Emmyjane

Ja han verkar vara en rättfärdig, kan man kalla han syndfri? Han skyddas från de syndiga msk så de inte ska förvirra hans sinne.?

Anmäl
2011-04-14 11:40 #13 av: OlgaMaria

Han upptogs till himlen utan att möta döden. Dvs han dog inte som vi dör utan han fick komma direkt till Gud. Jag tror att hans liv var ett exempel som visade på Jesus - den fullkomligt rättfärdige som också togs upp till himlen utan att möta döden (efter att han dött, uppstått och besegrat döden). I och med detta kan vi alla komma till Gud på samma sätt, fast vi måste först dö för att sedan ska alla i Herren ryckas upp till Gud samtidigt (men de som lever då kommer inte alls att möta döden utan ryckas upp precis som Enoch).

1 Tess 4:16 Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. 17 Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2011-04-14 18:55 #14 av: Woodland

Enoch och Elia är i himmlen.

Under det att de nu gingo och talade, syntes plötsligt en vagn eld, med hästar av eld, och skilde de båda från varandra; och Elia for i stormvinden upp till himmelen. 2 Kon 2:11

I Upp. 11: 3-12 nämns två profeter  - är de Enoch och Eli som kommer till jorden igen?

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2011-08-31 10:08 #15 av: pullan

gud framstår väll inte som en hatsisk gud elller? Obestämd

Anmäl
2011-08-31 10:50 #16 av: Emmyjane

Var det en uppmanan till debatt eller en filosofik fundering bara?

Jag anser att vi ser honom genom våra ögon med våra ryggsäckar å då blir han personlig. Om vi har lätt att hata eller se hat då kanske Vår gud blir hatisk?

Anmäl
2011-08-31 14:12 #17 av: Woodland

# 15

Varför hatar du Honom?

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2011-08-31 15:43 #18 av: scout

#5 Ekorren skrev:

Som jag har förstått det gäller dessa lagar fortfarande, bla för judar. Men för kristna behövs dom inte följas längre pga Jesus och "nya förbundet". Så har jag förstått det i alla fall. Stämmer det?

Som inom ramen för alla stora religioner, så finns det ingen total enighet bland människor kring hur Bibeln ska läsas, vilket måste vara en stor sorg för Gud... Men såhär ser jag på förhållandet mellan det gamla och det nya förbundet.

För att kunna förstå sig på Lagen i gamla testamentet måste man först få hjälp med att sätta sig in i Lagens syfte i det större perspektivet, som (extremt kortfattat) framförallt kom till för att skapa en förutsättning för att kunna sända Jesus till jorden som ett försoningsoffer för mänskligheten.

Man behöver också få hjälp med att få uppenbarelse kring hur Lagens innehåll står i förhållande till allt elände och all synd som redan, (genom människornas uppror emot Gud i Eden och ondskans intrång i världen), hade gjort det svårt för människor att leva i världen överhuvudtaget. Idag kan vi ha svårt att förstå råheten i den tiden, och ens sätta oss in i hur livet såg ut för människor då, världen över, för vi föds in i nådens tid, vare sig vi är kristna eller inte. Och det gör att vi har det, trots allt elände som även finns i vår värld, lättare än människorna som levde innan vare sig lagens eller nådens tid... (Nådens tid är all tid efter Jesu uppståndelse).

Det tredje man behöver förstå är att genom Jesus försoningsoffer kan människan få en relation med Gud på ett nytt sätt där Lagen enligt Jesus omfattas och fullbordas helt inom ramen för Kärleksbudet, som alla kristna vet innebär att älska sin nästa såsom sig själv, eller såsom Jesus älskat människan. Dvs genom att leva osjälviskt och vara beredd att offra sig för andra och inte såsom upproret mot Gud bjöd - att leva för sin egen skull och sitt egenbestämmande.

Förstår man inte de tre grundläggande sakerna kring Lagen, så är det lätt att gå vilse i den genom att plocka ut enskilda lagtexter, lyfta de ur sin konext och läsa in dem i nutida förhållanden och låta sig bli upprörd över allt möjligt som man då kan hitta på att Gud är för eller emot, eller som rimmar illa mot vad lagar och regler just nu, där man bor och lever säger.

Om man istället sätter varje del av lagens text i förhållande till portalparagrafen i Guds nya testamente - Du ska älska din nästa såsom Jesus älskat människan, så kan man få insikt om att Lagen inte bara uppfylls genom kärleksbudet utan också faktiskt har skärpts.

Dvs om en lagtext i GT tex har reglerat under vilka förhållanden som judarna tilläts hålla sig med trälar, (ett exempel som ofta lyfts fram och som lätt kan uppröra många idag, sett i perspektivet av nutidens lagar och regler i västvärlden), så kan man igenom kärleksbudets ljus förstå att om man ska älska sin nästa, så måste man välja att sätta varje träl fri. För annars sätter man sina egna behov före den personens och är inte beredd att offra sig för sin nästa såsom Jesus offrade sig för alla människor. Och då blir att hålla sig med en träl till en synd i det nya förbundet, trots att det under vissa förhållanden tillåtits judarna i det gamla förbundet.

Efter Jesu uppståndelse och inträdandet av nådens tid och det nya testamentet, så blir det alltså omöjligt att hålla sig med trälar öht om man ska kunna hålla kärleksbudet. Det behövs inte längre ens någon specifik text som reglerar just det, utan det inbegrips i att man i det nya förbundet i praktiken alltid ska sätta sin nästa före sig själv. Inte under sig. Inte i beroendeställning till sig, utan före sig själv.

(Som utvikning kan man se hur nya testamentet vittnar om den principen hela tiden genom sina apostlar. Det fanns tex ingen tydlig ledare i den första kristna församlingen som apostlarna startade. (När Jesus medan han fortfarande gick på jorden liknade Petrus vid en klippa på vilken han önskade bygga sin församling, (Matt 16:18), så menade han inte att orsaken var att Petrus bevisat sig som en fantastisk ledargestalt enligt våra nutida mått mätt. Han menade istället att Petrus blivit en klippa genom sin totala underkastelse till Jesus. Dvs Jesus kunde from då lita på att Petrus likt en klippa inte skulle kunna rubbas utan skulle kunna hålla fast vid kärleksbudet och därmed skulle kunna bli en grund för den nya församlingen. En församling som genom att hålla budet om att älska sin nästa skulle låta sig ledas av Ordet och den Helige Anden och inte av enskilda ledare som sökte makt.

Istället kan man se i Apostlagärningarna hur beslut i den första församlingen fattades genom gemensamma böner och den Helige Andens ledning.

Paulus påpekar också flera gånger i sina brev tex för församlingarna i Korint om hur han kom till dem i svaghet, inte i styrka och tufft ledarskap utan i ödmjukhet. Gud strävar alltså efter en helt annan typ av ledarskap än den sortens hierarkier som människor bygger upp överallt idag inom (tyvärr) både kyrkor, företag och politiska strukturer).

Nya testamentets bud innebär alltså i praktiken, trots sin korta formulering, en kraftig skärpning av Lagen. Men det poängteras i Bibeln samtidigt att det inte innebär att Lagen då den kom, i förhållande till de omständigheter som rådde i världen då, var ond eller fel. Det var en Lag som då kunde urskilja åt Gud ett folk och möjliggöra Jesu försoningsoffer. Men när vi läser Lagen idag så ska den läsas igenom nådens bud. Och rimmar en lagtext inte perfekt med kärleksbudet, så är det nådens bud, kärleksbudet som tar över, eller som Bibeln uttrycker det, fullbordar den gamla lagtexten.

Lagen fullbordas alltså genom det nya förbundet. Men det betyder inte heller, som Jesus poängterar i sin Bergspredikan i (Matt: 5), att Lagen förgås. Utan det innebär att den skärps i riktning mot det som Gud alltid sätter först, nämligen kärleken. Jesus tydliggör just det bla i sin bergspredikan flera gånger, men tydligast i (Matt 5:43-45), där han säger:

"Ni har hört att det är sagt: 'Du ska älska din nästa och hata din ovän'. Men jag säger till er: älska era ovänner och be för dem som förföljer er och var så er himmelske Faders barn; Han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga"

Det är en tydlig skärpning av delar i Gamla testamentet. Lagen fullbordas alltså när den läses genom kärleksbudet och då skärps många lagar och får ett nytt ljus och en ny betydelse, utan att för den skull förgås.

 

 

Anmäl
2011-09-01 07:27 #19 av: Woodland

# 18

Intressant inlägg.  Med tanke på de som läser vill jag bara klargöra lite ang.

Matt 16

15 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?»

16 Simon Petrus svarade och sade: »Du är Messias, den levande Gudens Son.»

17 Då svarade Jesus och sade till honom: »Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.

18Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga.

Det var inte Petrus som församlingen skulle byggas på utan på den bekännelse som Petrus yttrade:  Du är Messias, den levande Gudens Son.

Grammatiskt sett talar Jesus (jag- första person) till Petrus (du- andra person) om klippan (den). Det var detta (v. 17)  Denna uppenbarelse var en ynnest från Fadern -salig är du-.  Fokuset i berättelsen är Jesus Kristus och bekännelsen om Honom.

Inte någon av kyrkofäderna tolkade bara Petrus som klippan (Origen, Chrysostom, Hilary, Augustine, Cyril, eller Theodoret). 

Detta är ett stycke som RKK använder för att stödja påvlig auktoritet och jag vill bara klargöra hur de kristna lärare jag läser har förklarat det hela.

mvh

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2011-09-01 10:46 #20 av: scout

#19

För att klargöra det jag menade angående stycket om Petrus, om det på något sätt blivit oklart nu, så menar jag nog att texten faktiskt liknar Petrus vid just en klippa. Och Jesus menar att han, Petrus, blivit en klippa genom sin tro. Dvs genom att han helt och hållet underkastat sig Jesus som Messias på ett sätt som gör honom orubblig i sin tro. Och att det var på den grunden, alltså att kyrkan skulle byggas på orubblig tro, inte tex på karismatiska eller maktfullkomliga ledare, som Jesus ville bygga sin kyrka. Sen får var och en ha sin uppfattning, men så att det inte blir oklart hur ordet uppenbarats för mig.

Mer utvecklat menar jag att texten faktiskt betonar att det är Petrus som person som åsyftas. Det visas av att på grekiska betyder Petros just en stor sten, (så stor som Gibraltar, står det i en del gamla översättningar av ordet Petros), eller en klippa. Och på den klippan, (grekiska petra), ville Jesus bygga sin församling.

Petrus hette ju från början Simon. Jesus betonar också just det här i den här bibeltexten från Matteus 16 och den förändring som Simon, Jonas son, (i vers 17), har genomgått i det att han vunnit seger över sin själ (sitt ego, sina tankar och känslor och vilja och sina tvivel) och blivit Petrus (i vers 18), den orubbliga klippan i tro som älskar Jesus över allt. Det är Jesus som betonar förändringen och säger: "du är Petrus (alltså klippan, min anm), och på denna klippa skall jag bygga min församling...osv"

Jesus har egentligen gett honom hans nya namn redan tidigare i deras vandring tillsammans på jorden, vilket i sig kan ses som en symbol för hur tron, såsom Jesus lärde den fungerar. Dvs det vi ber om är oss redan givet av vår Herre, när vi ber i tro. Petrus fick därför sitt namn av Jesus redan innan han växt i kostymen och innebörden av det. Men nu får han också se hur hans nya namn blir en bekräftelse på förändringen av hans relation till Jesus som möjliggjort att Gud nu kan ge honom hans orubbliga tro.

Texten visar han gått ifrån att vara en lärjunge som kunde tvivla och förneka Jesus innan korsfästelsen till att nu till slut faktiskt bli orubblig och trofast i sin tro och kärleksrelation till Jesus och Gud - en klippa i tro. Den form av klippfast tro och kärlek som Jesus ansåg att det skulle gå att bygga en fungerande församling kring. Inte som ledare för församligen eller kyrkan utan som ledstjärna för vad som skulle utgöra grunden för innehållet i församlingen. Det är en vägledning till vilken resa Jesus vill att var och en av oss ska göra för att, som Petrus senare också uttrycker det i ett av sina brev, (1 Pet 1:22):

"Rena era själar, i lydnad för sanningen, till oskrymtad broderlig kärlek, och älska varandra av hjärtat med uthållig kärlek".

Jesus visar vad reningen består i genom berättleserna om den resa som Simon, Jonas son gör till att bli Petrus. Reningen består i att gå ifrån att vara Simon, Jonas son, eller Bettan Larsson eller Kalle Johansson till att bli Petrus - en klippa i tro och kärlek. Och det är en resa som Jesus vill att vi alla ska göra. För när människor förenas i den sortens tro och kärlek i sin relation till Jesus och varandra, så kan församlingen få kraft och liv ifrån Gud.

Så som jag läser och förstår texten, så använder Jesus alltså Petrus som ett exempel på vilken sorts tro och vilken sorts kärleksrelation som Han vill ha till sitt folk. Och på det sättet så har Petrus i sig som person betydelse i sammanhanget. Man kan s a s bekänna Jesus på väldigt olika sätt, vilket mångfalden av kyrkor och församlingar som finns idag inte minst visar.

Men Jesus bjöd att hans kyrka skulle vila på en klippfast tro och en relation med honom, Jesus. Och Petrus visade upp en sådan tro, efter mycket kamp med sig själv. Och gick ifrån att vara Simon, som likt många kristna idag, faktiskt både många gånger bekände Jesus, men också var benägen att svika,bli otrogen och vackla i sin tro, till att bli orubblige trofasta Petrus, vars tro Gud därmed kunde låta växa så stark att Jesus använde den som exempel för på vilken grund han ville bygga sin församling.

Men än idag har ju faktiskt inte kyrkan i någon form egentligen, som jag ser det, (mer än i alldeles i början och senare möjligen i väldigt små sammanhang), lyckats bygga en församling som verkligen fungerar så som Jesus lärde sina lärjungar att han ville att en församling skulle se ut. Istället är de flesta kyrkor och samfund uppbyggda kring traditionellt mänskliga eller världsliga maktstrukturer. Därför blir inte jag så förvånad om det är så att ingen av de sk kyrkofäderna läste in betydelsen av Petrus som personifierad blev ett exempel på den klippfasta (Petrus)-tro och personliga kärleksrelation som Jesus ville att hans församling skulle byggas på. För skulle de det, så skulle ju kyrkorna och samfunden ha sett väldigt annorlunda ut och då skulle nog inte den kristna världen varit så splittrad som den ju ledsamt nog är idag.

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.