Kyrkan

Falsk frälsning?

2010-11-05 09:11 #0 av: Internettan

Jag stötte på en video där Paul Washer talar om den moderna kyrkan. Han tar upp tio punkter där han menar att kyrkan är helt fel ute. En av dem handlar om frälsning och Washer kritiserar idén om att det räcker att be en frälsningsbön en gång och sedan är man frälst. Han menar att det inte räcker på långa vägar, man måste bli pånyttfödd och vända sig bort från synden. Vilja vända sig bort från synden. Lever man som man gjorde innan man blev frälst - och som de flesta människor i samhället - så är man inte pånyttfödd - och då är man heller inte frälst. Han går så långt att han säger att predikanterna medverkar till att folk hamnar i helvetet eftersom de ger en falsk försäkring om att de är frälsta. Ungefär så.

Han rör verkligen om. Videon är nästan två timmar lång - men för mig var den värd varenda minut. Den gav mig en tankeställare och bekräftade mycket som jag själv funderat över. 

Många säger att själva beslutet om att vara kristen räcker för att vara frälst. Men måste vi inte också bli pånyttfödda? Och jag har mycket svårt att tro att man kan vara pånyttfödd utan att märka det. Kan man vara frälst utan att vara säker på det? Nu tror jag inte det längre.

Är det någon som känner till Paul Washer? 

   

Anmäl
2010-11-05 13:35 #1 av: Highness82

Ja jag känner också till honom. Och tycker att han är bra. jag tror att han har rätt i mycket av det som han säger. Den predikan som du såg, hette den: "Tio anklagelser mot den moderna kyrkan"?

 

Jag rekommenderar även denna predikning med honom, som handlar om Kristus och korset.

 

Jag länkar även till en sida där de bland annat har predikningar av Paul Washer, men också en annan intressant predikan som heter: "Helvetets mest bevarade hemlighet" och den är jättebra! Jag rekommenderar dig/er att se på alla dem filmerna där!

http://vimeo.com/8002617

Anmäl
2010-11-05 15:50 #2 av: OlgaMaria

Jag vet inte särskilt mycket om Paul Washer, tittade bara en liten stund på det klipp du la in Internettan, och har läst lite på nätet.

Som jag förstår det ifrågasätter Paul Washer den enkla frälsningen och menar att du kan inte bli frälst om du inte omvänder dig från synd. (??)

Jag tror för det första att Gud rest upp några förkunnare i USA för att skaka liv i "namnkristna", många människor som bett en frälsningsbön men som lever ett värdsligt liv och inte tar sin tro på särskilt mycket allvar, även om man kanske tror och förväntar sig att man ska komma till himlen.

Jag tror att denna förkunnelse inte har samma angelägenhet i Sverige, samt att vi i vår kultur riskerar att tolka det hela fel. Vi har vår jantelag, vi har väldigt lätt för att tänka att vi inte duger, medan amerikaner kanske har lättare för att tänka att de minsann visst duger. Förstår ni hur budskap kan tolkas lite olika?

Det som är viktigt att komma ihåg är dock att vi inte kan göra något för att åstadkomma frälsning. Våra goda gärningar kommer aldrig någonsin att räcka till. Vi är inte kapabla att göra gott hela tiden. Paulus blev ovän med Barnabas vid ett tillfälle, det står att deras tvist var skarp (apg 15). Om en viss nivå av synd är förståelig/tillåten, hur ska vi veta vad gränsen går? Jag tror att ingen av oss helt enkelt kan leva upp till ett tillräckligt syndfritt liv. Vi behöver verkligen det Jesus gjorde för oss.

Ett heligt liv är inte något som åstadkommer frälsning - det är en följd av frälsningen.

Ett heligt liv är en FRUKT, av att vi ÄR frälsta, att vi har anden. Läs om Andens FRUKTER i Gal 5. Så det som människor VERKLIGEN behöver är inte omvändelse, utan helig Ande, så att de får KRAFT till omvändelse! Helig Ande får vi genom frälsningen.

 

Ef 1:13 I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill.

Bibeln gör det ibland väldigt enkelt:

1 Joh 4:2 Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, 3 och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud.

Jag tror att det säkert kan förekomma att människor ber en frälsningsbön, men om den bekännelsen inte finns kvar sen, om den personen är luddig angående vem som är Herre finns det nog en risk att den personen aldrig blivit frälst. Men en människa som säger att Jesus är Herre, att frälsningen finns hos honom, skulle jag aldrig våga säga att inte kommer bli räddad, nästan oavsett hur den personen lever.

Paul Washer har kanske något att säga, men låt det inte svänga för långt över åt det hållet.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-05 17:01 #3 av: Camillhe

Tack Theresia för dina ord. Jag instämmer verkligen. har själv ganska nyligen sett Hells best kept secret  och funderade mkt.

Men de predikar inte enligt hur NT undervisar. Jag hittade en väldigt bra sida där man gått igenom filmen steg för steg, länkar till den längst ner i inlägget.

Ett av de största problemen med ovanstående riktning är att de tror att när det står "lagen" i NT menas de 10 budorden men det gör det inte. "Lagen" syftar nästan alltid på hela GT, eller tex i Psalm 19:7 där David syftar på allt Gud uppenbarat hitills.

Tittar man på hur apostlarna spred evangeliet så handlade det absolut inte om att de konfronterade folk med de tio budorden.

Lagen eller de tio budorden ger ingen frälsning, frälsningen är av nåd och ingenting annat. Den kan aldrig förtjänas och den kan aldrig köpas.

Länk

Anmäl
2010-11-05 21:15 #4 av: Internettan

#1:

Den predikan som du såg, hette den: "Tio anklagelser mot den moderna kyrkan"?

Ja, det gjorde den.

Tack för tipsen om de andra filmerna. Dem ska jag se.

#2:

Jag fattar det inte alls som att Washer anser att vi av oss själva kan leva på ett sätt som gör oss frälsta - absolut inte. Det han säger är mera att om vi fortsätter att gilla synd och fortsätter att leva på ett ganska syndigt/världsligt vis så är det tecken på att vi inte är pånyttfödda - och då är vi heller inte frälsta. Han säger själv att han inte menar sådana tillfällen där vi tillfälligtvis faller för frestelsen, det kan alla göra - även äkta kristna. Utan han menar i vardagen.

Jag är inte säker på att jag håller med om att det Washer säger inte gäller i Sverige också. Kanske problemet inte är lika omfattande här, det vet jag inte, men jag tror ändå att det finns rätt många ljumma kristna som behöver skakas om ordentligt.

Men en människa som säger att Jesus är Herre, att frälsningen finns hos honom, skulle jag aldrig våga säga att inte kommer bli räddad, nästan oavsett hur den personen lever.

Fast kan man verkligen säga att Jesus är Herre (och mena det) och samtidigt leva på ett sätt som Jesus aldrig hade godkänt? Är det ändå inte ett val vi gör när vi väljer "den breda vägen"? Hur kan vi bli pånyttfödda och ta emot den helige Ande som hjälpare och ändå misslyckas att leva som en kristen? Går det?

#3:

Jag har inte sett Hells best kept secret ännu men när jag gjort det ska jag kolla in din länk. Ska bli intressant.

Anmäl
2010-11-05 22:32 #5 av: Internettan

#3:

Det stämmer nog att de tio budorden inte är det man ska konfrontera människor med innan evangeliet. Annars tycker jag att videon var bra eftersom den poängterar hur viktigt det är att få fram rätt skäl för frälsning. Precis det säger också Paul Washer (och Lennart Jareteg) - att den gamla väckelserörelsen handlade om att först "bryta ner" människor till förkrosselse innan en äkta omvändelse kunde ske.

Theresia:

När det gäller Paul Washers 10 anklagelser mot kyrkan riktar han sig inte i första hand till människorna utan till predikanterna. Det är de som får kritiken. (Själva föreläsningen ges just till predikanter.) Och då tänker jag att hans undervisning behövs även i Sverige - för jag har då aldrig i en kyrka av en präst/pastor fått höra det jag hade behövt om synd. Eller om Gud. Washer säger bl a också att ett av de stora felen är att vi inte känner Gud och Hans natur. Vi koncentrerar oss bara på vissa delar av Guds egenskaper och hoppar i stort sett över de tuffare sidorna. Och eftersom präster och pastorer har en roll som förmedlare av Gud och Hans vilja så behöver de skakas om och sluta vara så ljumma, världsliga och politiskt korrekta. (I alla fall gäller det i hög grad Svenska kyrkans präster. Det är rent ut sagt tråkigt att gå på deras gudstjänster med sina träiga ritualer. Jag förstår verkligen att folk flyr kyrkan.)

Anmäl
2010-11-06 10:58 #6 av: Highness82

#5 Jag rekommenderar undervisningen med Paul Washer som heter De största orden i hela Bibeln som du kan se på den länken som jag länkade i kommentar 1.  Där talar Washer om evangeliet, och får en att förstå vad otroligt stort evangeliet faktiskt är.

 

Jag tänkte att jag länkar ett klipp från den undervisningen.

Anmäl
2010-11-07 01:01 #7 av: Internettan

#6:

Tack! Jag har faktiskt börjat se den "filmen" och hunnit med ungefär hälften hittills. Jätteintressant! Precis vad jag behöver för att komma vidare, tror jag. Har under en period fastnat och börjat tvivla lite på kristendomen. Vet inte varför. Hösten har varit lite jobbig av någon anledning och jag kom bort lite från det kristna livet. Började t.o.m. fundera lite mer kring nyandliga aspekter (som jag trodde på förut) och ja... Så lätt är det att halka tillbaka i gamla hjulspår. Speciellt när det gäller en sådan som jag - som ännu inte fått en personlig relation till Jesus. Har inte blivit pånyttfödd utan tror enbart med hjärnan. (Kanske inte helt och hållet förstås. Min längtan och mitt sökande härstammar nog trots allt från Gud. Och den glädje jag ibland känner när jag tänker på att jag vill vara kristen.)

Hur som helst får jag ny "kraft" av sådana som Paul Washer. Det han säger "går in" och gör det kristna budskapet verkligt och levande.

Anmäl
2010-11-07 01:17 #8 av: Woodland

# 1

The Cross of Christ videon

från 40 min.  GladGråterGladGlad

Tack Highness!!!

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-07 10:12 #9 av: Highness82

#8 varsegod Woodland!:)  Har inte riktigt sett hela, men sett början och tycker att undervisningen är såå bra.  Paul lyfter liksom fram Jesus på ett sådant ärofyllt sätt. :)

 

#7 Kan känna igen mig i det som du säger. Har några gånger svalnat i tron, men sedan fått tillbaka den brinnande tron igen.  Vet inte riktigt varför det händer.  Jag tror att Gud har gett dig trons nådegåva, just därför att du tror.

 

Eftersom du gillar lite mer radikala undervisningar som jag gör, vill jag sända dig/er en video med Richard Ravenhill.  Tycker att den undervisningen också känns väldigt rätt och på något sätt tagande. Den får en att tänka till!:)

Anmäl
2010-11-07 10:25 #10 av: Internettan

#9:

Skönt med någon som känner igen sig. Tack för tipset om Ravenhill, ser fram emot att se den videon. (Nu har jag att göra ett tag framöver med alla intressanta videos. :)

Anmäl
2010-11-07 11:16 #11 av: Highness82

#10 Ja nu har du lite att se igenom!:) Jag tror nog att det är så för många, ibland hamnar man i tvivel, men sedan kommer tron tillbaks igen!:) Tack Gode Gud för det!:)

Anmäl
2010-11-07 17:17 #12 av: Woodland

# 9

Den du, den sved!  Gråter

David Wilkerson (You Tube) 9:17 min. talar om olika Manifestationer.  Intressant.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-07 19:23 #13 av: Highness82

#12 Det gör den för mig också, men samtidigt så tror jag att Ravenhill har rätt i detta. Många Kristna (även jag) kan vara lite för världsbunden, men jag hoppas att Gud hjälper mig med detta, och att han även hjälper dem som är som jag.  Jag vill att Gud och hans Kyrka skall vara nummet 1 i mitt hjärta. Men många gånger känns det som att pengar, mina begär och matriella saker kommer före Gud och Kyrkan, även om jag kanske inte känner så i mitt inre - i mitt hjärta, men mina handlingar pekar många gånger åt det hållet. Och det skulle jag vilja förändra med Guds hjälp.  Be för mig Woodland?:)

 

Tack för länken, skall kolla in den nu!:)

Anmäl
2010-11-07 21:01 #14 av: OlgaMaria

Internettan sa:

Fast kan man verkligen säga att Jesus är Herre (och mena det) och samtidigt leva på ett sätt som Jesus aldrig hade godkänt? Är det ändå inte ett val vi gör när vi väljer "den breda vägen"? Hur kan vi bli pånyttfödda och ta emot den helige Ande som hjälpare och ändå misslyckas att leva som en kristen? Går det?

Jag tror att vi riskerar att hamna i omöjliga gränsdragningar med det resonemanget. Hur mycket synd kan vi "komma undan med" och inte förlora frälsningen? Hur mycket synd får bägaren att tippa över, så att frälsningen försvinner från oss? För ingen av oss är helt fri från synd.

För några år sen kände jag en man som var väldigt beroende av alkohol och droger. Hans liv var (och jag tror att det också är) förfärligt. Han hade dock fått mycket undervisning om Jesus i sitt liv och många gånger bett och lämnat sitt liv till Jesus. Han hade en tro och han ville bli räddad, men drogerna hade ett så starkt grepp om honom att han inte kunde börja leva ett annat liv. Jag minns ett tillfälle då han var ganska nykter och kom med till kyrkan, det var ett bönemöte. Han blev väldigt starkt berörd av Gud, grät och grät, bad och sökte Gud. Det var som att hela han lyste upp. All smuts liksom försvann för ett tag. När kvällen led mot sitt slut ville han inte lämna kyrkan. Det var bara mig han kände sen innan den kvällen. Folk försvann och jag stod med honom utanför och han grät över att han inte ville att det skulle ta slut, han ville inte ut i världen igen. På något sätt visste jag att han behövde någon som tog hand om honom från den punkten, för att han inte skulle ta till drogerna igen, men ingen fanns som kunde göra det. Kanske borde jag ha tagit hem honom till mig, trots att jag var ensam tjej, men jag tyckte det skulle varit fel och min pastor hade dessutom sagt till mig samma kväll att inte umgås alltför nära med honom för att det skulle inte göra det enklare för honom. Jag var tvungen att släppa honom.. och det dröjde inte många timmar innan han började dricka, utan kyrkan var han helt försvarslös mot dessa droger.

Jag vet inte hur det kommer gå för honom i evigheten men jag tror att det står i Guds makt att rädda honom om det är så att hans önskan att vara ett Guds barn lever och är ärlig.

Ingen människa kan helt och fullt bekämpa sin syndiga natur i det här livet. Och vi har alla helt olika förutsättningar. Vissa är födda i miljöer helt fulla av synd och misär och blir bundna av olika synder. Omvändelse kan vara mycket svårare för dem än för någon som är uppvuxen inom kyrkan, men deras längtan efter Gud ibland kanske är större än hos den som har goda förutsättningar att leva ett gott liv.

Frälsningen är något ingen kan berömma sig av. Det är nåd. Frälsningen sker delvis i det här livet men den blir inte fullständig förrän efter döden då vår syndiga natur till slut blir utplånad och vi får bli en ny skapelse. Vår biljett till den frälsningen är inte goda gärningar, utan vår tro och vår ande som är ett sigill för förlossningens dag. Anden är nyckeln och anden kommer av vår tro på Jesus. Gud lägger ner sin Ande i oss, dels för att den ska hjälpa oss, men också för att vara ett tecken på att vi kvalificerar oss till räddning.

Anden är en rik skatt som vi får gräva ur. Vi kan leva i Anden, ta emot av Andens gåvor och om och om igen låta oss uppfyllas av Anden. Men om vi hela tiden misslyckas med detta så kan Anden ändå finnas där, som ett sigill för frälsning, fast vi fick inte så jättemycket hjälp av den under vårt jordeliv.

Tycker för övrigt det är bra att förstå allvaret i synd och jag håller med om att det tråkigt nog är sällsynt med bra undervisning om detta i Sverige (fast jag är lyckligt lottad som har fått mycket bra undervisning i Sverige). Men våra tankar om synd kan ibland leda oss fel, inte för att vi förstått synden, utan för att det är så svårt för oss att verkligen förstå vad synd är och hur vidrig den är. Synden är som en djävulsk smitta som plågsamt leder till död hos dina barn. Du vill göra allt för att skydda dem och lära dem hur de kan bekämpa den därför att du vet allt om dess konsekvenser.

Men vi har så lätt att tänka godkänd, icke godkänd.

Men då Gud dödade flera tusen ur sitt folk i GT för att de var syndare var det inte för att de inte var godkända, utan för att de bar på en smitta som han ville skydda sitt folk ifrån. Det var bättre att dessa tusen dog, än att smittan skulle leva kvar och riskera att drabba ännu fler. Det var bättre att Gud dödade Ananias och Safira (Apg) än att smittan av lögn kom in i den första församlingen. Vi får leva med vår synd så länge räddning är möjlig, men ibland, vid vissa tillfällen, finns en gräns där denna smitta måste utplånas för att rädda resten och för att Guds plan ska kunna gå vidare.

Men straffet för synd är större än fysisk död. Det straffet har Jesus burit. Som Guds barn är det inte straffet för synd vi behöver vara rädda för, utan syndens konsekvenser för oss, för kyrkan och för människor omkring oss. Därför ska vi bekämpa synd till varje pris, inte för att vi kan rädda oss själva genom det, men för att möjligen rädda andra.

Finns så mycket att skriva om detta... nu punkt. :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-08 00:47 #15 av: Woodland

#13

Ja, och be du för mig!  Glad

Och när det gäller You Tube klippen får vi inte glömma 1 Joh 4:1  Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna, huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen.

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-08 08:01 #16 av: Highness82

#15 Det har jag gjort n!:)

 

Håller helt med. Vi får inte glömma det bibelordet!

Anmäl
2010-11-08 08:15 #17 av: Internettan

#14:

Hmmmm.. Usch, vad svårt. När du beskriver det på det viset kan jag inte annat än hålla med dig.

Men vad handlar t ex Paulus uppmaningar till församlingarna om? Om att leva rätt? Hur viktigt är det att försöka leva rätt - om det nu inte är nödvändigt för frälsningen?

Nutänker jag lite på det där bibelstället som säger något om att var och en ska lönas efter sina gärningar. Alltså är det viktigt hur man lever även om inte frälsningen är beroende av det.

Handlar frälsningen om viljan? Om en människa vill följa Jesus men inte kan (som den drogberoende mannen i ditt exempel) - då kanske "det inte gör något"? Men en person som egentligen kan men ändå inte försöker ändra sitt sätt att leva - är det okej? Är det okej att inte göra sitt bästa? Eller är det att vägra följa Jesus när man inte försöker tillräckligt? Och blir man frälst när man någonstans inte vill följa Jesus i allt?

Fast, som du säger, var går gränsen? Bara Gud vet. Vi vet ju inte vad som försiggår i en människas inre och vad som gör att en människa klarar av att ändra sitt liv och vad som gör att hon inte klarar det. Drogberoende är ju en tydlig sak, men det kan ju finnas annat som inte syns.

Hur är det med alla saker Jesus säger om att "om du inte är sådan eller om du inte gör så kommer du inte in till himmelriket." Vad innebär det? Ibland verkar det ju som om det krävs något för att få komma till himlen och att omvändelsen och pånyttfödelsen kommer att innebära att vi får vissa egenskaper som gör att vi kan komma till himmelriket. Då känns det konstigt att säga att man är frälst men ändå inte lever på ett bättre sätt än vad man gjorde innan man blev frälst. Hur är det t ex med de tecken på att anden är verksam som finns: ödmjukhet, tålmodighet osv. Borde man inte se någon förändring hos varje människa som är frälst? Eller det kanske man gör?

Vad rörigt det känns.

Anmäl
2010-11-08 10:24 #18 av: OlgaMaria

#17 Jag känner igen din vånda. Jag har gått igenom den och tror att det är något som väldigt många kristna behöver ta sig igenom. Det är så svårt att förstå Frälsningen i relation till Guds lag.

Det som lagt bitarna på plats för mig är insikten att Anden är mitt sigill för förlossningens dag (Ef 4:30). Gud kommer att frälsa dem som har hans Ande. Det tog dock lång tid innan jag kom till en vila i att jag har Guds Ande, men nu när jag vet det, kan jag också se att Gud gav den till mig när jag var ett litet barn.

 

Rom 8
1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. 2 Ty livets Andes lag* har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. 4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Guds barns liv i Anden
9 Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 10 Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. 11 Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. 14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. 15 Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba!* Fader!" 16 Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. 17 Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom, för att också bli förhärligade med honom.


Gal 5
1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.

Det fanns några som hävdade att man inte kunde bli räddad om man inte lät omskära sig, men Paulus menar att om det är så att vi fastnar vid en gärning och tror att den är nödvändig för frälsningen så accepterar vi inte Guds nåd, vi tror att vi kan rädda oss själva, och då kan vi bara bli frälsta om vi håller Hela Lagen. Så Paulus säger att det är antingen Lagen eller Nåden, vi kan inte kombinera båda. Det vi behöver dock är en tro och denna tro behöver leda till någon form av frukt i våra liv och det Anden ger är kärlek till Gud och människor. Men det är inte på gärningarna det hänger. Det hänger på om vi har verklig tro, en tro som kommer från Gud. Den ÄR verksam i kärlek. Det är inte Lag, det är Ande och Nåd.

Anden leder till någon form av frukt i oss. Om den inte gör det är vår tro död. Men vi kan inte åstadkomma ande eller frälsning genom att i egen kraft göra goda gärningar. Det är bara pga att Gud genom sin nåd flyttar in i oss och ger oss kraften att göra goda gärningar. Men allt beror på honom, inte oss. Om du gör en god gärning tillhör äran Gud. Om äran skulle tillhöra dig själv skulle din goda gärning ändå inte tjäna något till.

 

Vi kan bli nervösa över att släppa på vår vilja att leva heliga liv, men Anden gör så att vi vill leva heliga liv. Men om vårt fokus är Jesus och om vi ber om hjälp och helig Ande så får vi frid. Vi försöker att leva rätt därför att vi älskar Gud så mycket och förstår att hans väg är så mycket bättre än alla andra vägar. Vi är Guds barn, inte hans slavar. Vi förlorar inte vår arvsrätt för att vi klantar oss ibland. Familj byggs av kärlek och relationer. Att vi gör gott mot varandra är en bonus.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-08 17:37 #19 av: Woodland

Internettan!

Theresia lade upp dina frågor i hennes inlägg och dina frågor är något jag känner igen för egen del.  Jag har gått med samma funderingar fast det var ett tag sen dess.
Volymer har skrivits genom tiderna gällande dessa tre frågor.  Om jag skall svara måste jag fundera - Var står det skrivet?  Vad säger Ordet?

Fråga 1 - Fast kan man verkligen säga att Jesus är Herre (och mena det) och samtidigt leva på ett sätt som Jesus aldrig hade godkänt?

Egentligen, ja – för en tid.  Låt mig förklara!
Liknelsen om de fyra jordmånerna för säden (Guds ord) finns i tre av de fyra evangelierna.  Matt. 13, Markus 4 och  Luk 8.   Tre av fyra är en viktig ledtråd – Gud har något att säga oss.  Lägg märke till att Jesus själv ger tolkningen och upplyser oss att människor kommer att reagera olika till evangelium. 

Det har alltid varit fyra grupper av åhörare av Ordet i världen – de som förkastar ordet (vägkanten), tillfälliga bekännare som snart vänder sig bort (stengrunden) , de som inte har tid för Gud (törnet)  och de som tar emot av Guds nåd (goda jorden). Matt 13
Jesus säger att (Luk 8:13 t.ex.) när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de.
Men där Guds ord får fäste växer det och det bär frukt i ståndaktighet (Luk 8:15) 30, 60 eller 100 ggr sådden.  Vad är det som gör skillnad på jordmånen?  Jesus förklarar i t.ex. Matt 13:11- 16

Fråga 2 - Är det ändå inte ett val vi gör när vi väljer "den breda vägen"?

På ett sätt -nej.
Ordet säger att pga Adams uppror är människan död i synder och överträdelser   . . . inte skadad men död.  Så har han ock gjort eder levande, eder som voren döda genom de överträdelser och synder Ef 2:1   Martin Luther sade att vi syndar därför att vi är syndare.  Inget rättfärdig finns; inte en enda! Rom 3:10  Så alla är på den breda vägen från födelsen.  Alla människor föddes i arvsynden förutom Adam som skapades syndfri och Jesus Kristus som är Gud/människan.

Fråga 3 - Hur kan vi bli pånyttfödda och ta emot den helige Ande som hjälpare och ändå misslyckas att leva som en kristen? Går det?

Jag ser det inte så (att det  går).. En människa kan intet taga, om det icke bliver henne givet från himmelen. Joh 3:27    En person som har blivit berörd av Gud upplever att allt har blivit nytt. Man upplever en sinnesförändring.  Man är frälst av nåd och nådens verk ger frukt i den troendes liv.   (Jes. 66:9)  Guds hand är inte svag när det gäller frälsning HERREN, din Gud, bor i dig en hjälte som kan frälsa. Sef. 3:17b

Frälsning är Guds verk -
Gud den Helig Ande föder oss på nytt och DÅ ser vi Guds rike (John 3:3).  Innan det är vi blinda och döda utan någon dragning till Herren.  Att uppleva dragningskraften till biblens Gud är ett verk av den Helige Ande.
Fadern gav de utkorade till Jesus (Ef. 1:1-14,  Joh 6:37), Jesus frälsar och bevarar dem - det är Faderns vilja. v. 38.
Jesus är en fullkomlig Frälsare (v39) och skall inte låta någon enda gå förlorade av dem som Fadern har givit Honom.  Och enligt Faderns vilja: var och en som ser Sonen och tror på honom får evigt liv och löften om uppståndelse. (v 40)  Detta är den Helige Andes verk och den som inte har Kristi Ande han hör inte honom till (Rom 8:9). 

Den troende faller och blir agad av Gud (först och främst genom ordet t.ex. predikan) Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär. Heb 12:6.   Sonen i fråga återvänder till Herren därför att Gud kan inte misslyckas.  Rom 8:37-39

Frälsningens gyllene kedja - Rom 8

28Men vi veta att för dem som älska Gud samverkar allt till det bästa, för dem som äro kallade efter hans rådslut.

29Ty dem som förut hava blivit kända av honom, dem har han ock förut bestämt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, så att denne skulle bliva den förstfödde bland många bröder.

30Och dem som han har förut bestämt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rättfärdiggör han ock, och dem som han har rättfärdiggjort, dem förhärligar han ock.

Sola gloria Deo!

MVH

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-09 06:54 #20 av: Internettan

Theresia

Du har både övertygat mig och inte. Jag har klart för mig att vi inte kan komma till Gud genom egna gärningar. Och försöker vi hela tiden eftersträva att göra goda gärningar så är det som att vi är förmätna och tror att det kommer att komma oss till godo. Ja, det blir ju som att vi tror att gärningarna faktiskt påverkar frälsningen. Och det gör det inte eftersom hur mycket vi än försöker vara goda så kommer det aldriga att uppväga vår onda natur. Vi blir räddade enbart av Guds nåd och då ska vi också lita på det och inte fastna i våra goda gärningar, som om det inte gick att lita på Gud. Dessutom är det den helige Ande som hjälper oss att vara goda och inte vi själva.

Men med det resonemanget blir det också konstigt. För då är det nästan som att säga: "låt bli att försöka vara god! Litar du inte på Guds nåd?" eller "om inte anden får dig att vara god automatiskt så följ dina begär!"

Jag fastnade lite i de bibelverser du citerade - men inte i de fetstilta utan i de andra:

4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Eftersom Paulus hela tiden uppmanar församlingarna att inte leva efter köttet - då borde det innebära att trots att vi har fått Anden så kan vi fortfarande välja att följa köttet. Och De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Där låter det ändå som att vi själva måste "skärpa till oss" och träna oss till att lyda Gud. För det verkar inte komma automatiskt. T.o.m. Paulus sa väl något i stil med att "det jag vill göra det gör jag inte och det jag inte vill det gör jag". Ungefär. Men att han i detta uppmanar oss att verkligen göra det rätta. Det verkar vara viktigt.

Eller (och nu gör jag en helomvändning) så är det så att har vi fått viljan att följa Jesus så är det nog. Paulus sa ju själv att han hade viljan men inte alltid förmågan att göra det rätta. Har man viljan så är Anden verksam. Punkt. Sen får vi vara så duktiga eller icke-duktiga som vi kan - vi är ändå frälsta så länge vi tror och har viljan. Då finns Anden i oss.

Paul Washer är kanske FÖR radikal när han antar att alla människor som är svaga och lever lite "sådär" inte har Anden och inte är frälsta.

I en annan video pratar Washer om just synden och hur vi människor skulle vara om Gud inte drog oss till sig. (Möjligen FÖR radikalt igen?) Han menar att vi människor av oss själva hatar Gud. Det skulle inte finnas en enda person som skulle ta emot erbjudandet om frälsning om inte Gud hade verkat i oss. Vi skulle alla ha sagt "nej tack!!!" och gått raka vägen ner till helvetet och pangat igen dörren. Vår natur gör att vi hatar Gud. Och om Washers syn på det hela skulle stämma så är det faktum att vi vill följa Gud och har en tro något som visar att vi faktiskt har fått Anden. Eller åtminstone är bearbetade av Gud så att vi KAN tro.

Woodland

Ja, jag får nog ge mig. Nu blev det ännu tydligare. Fast det skapar förstås nya frågor. Är jag en av de utvalda? Kan en utvald falla från tron trots att det står att: Jesus är en fullkomlig Frälsare (v39) och skall inte låta någon enda gå förlorade av dem som Fadern har givit Honom. 

Men Matt 24:24 säger:

Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.

Fast det är ju en helt annan fråga. Och jag tror att jag ändå har fått svar på mina frågor så att jag känner mig nöjd.

Tack för era utförliga svar, Theresia och Woodland! De hjälper verkligen.

Anmäl
2010-11-09 10:09 #21 av: OlgaMaria

Hej igen Internettan.

Jag förstår att du fastnade vid de verserna, så låt mig förtydliga lite till..

Paulus skrev Romarbrevet till församlingen i Rom innan han någonsin varit där, men han planerade att komma dit senare. Ändå säger han... i 8:9

Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er.

Han kan komma med detta påstående trots att han inte känner dem som han riktar detta till personligen. Men han vet att de är kristna, och det räcker.

4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Alltså beskriver Paulus skillnaden mellan kristna och inte kristna här. Kristna lever efter Anden, punkt. Okristna lever efter köttet, punkt. Påståendet fungerar också omvänt - en person som lever efter Anden är kristen, en lärjunge som Gud håller på att leda rätt.

Jag tror dock att vi har en möjlighet att slänga bort vår frälsning. Jesus berättar en liknelse om tjänare som fick talenter att förvalta. En person fick en talent och han grävde ner denna istället för att t ex sätta in den på banken och få ränta. Denne man fick INGEN frukt på det han fått från Gud och han blev heller inte räddad. Men bara det att vi vill tillhöra Gud är i sig en frukt av Anden.

Så länge det finns en chans att vi ska förlora vår frälsning så kanske denna nervositet över gärningar m.m. följer med oss. Så var det i alla fall för mig. Jag kom till en punkt i livet där jag insåg att jag hade pendlat mellan tro och tvivel på Gud utifrån omständigheterna i livet, om de talade för Gud eller inte. Bön, fasta och Joh 20:24-29 fick mig att inse att Gud ville ha en helt annan typ av tro från mig. Han påminde mig om alla hans bevis som han i nåd gett mig men nu ville han att min tro skulle gå från att vara styrd av omständigheter till att bli fast. Jag anade att jag borde bestämma mig för att tro, oavsett vad, för resten av mitt liv (och blev lite chockad över att jag inte tagit det beslutet på riktigt ännu). Jag insåg också att jag skulle kunna fatta ett sådant beslut, för även om jag skulle ha fel skulle den eventuella förlusten, av att leva ett liv i lögn, i tro på en Gud som inte finns, väga lätt mot chansen att han är sann och att alla hans löften är sanna.

Jag förklarade högtidligt för Gud att från och med den dagen bestämde jag mig för att tro på honom och följa honom, för resten av mitt liv, precis varenda dag, exakt oavsett vad som än skulle hända. Stora ord, men jag var redo att tala ut dem och det beslutet har varit så otroligt välsignande för mig. Under en månad efter det badade jag i glädje från Gud och efter det har jag verkligen varit glad till sinnes. Under 10 år före det kämpade jag med svåra depressioner, ångest och panikattacker. Jag trodde att denna glädje var som en Guds-upplevelse, en härlig sådan, men jag har insett nu, ett antal år efter, att Gud verkligen helade mig från min depressiva benägenhet. Jag vet ju från mitt eget liv och också från andras att det inte är särskilt svårt att hamna i en depressiv period, även om den är kort. Men under de här åren är det som att det bara har varit omöjligt för mig att hamna där, det går bara inte. Och jag har gått igenom en lång tid av väldigt tuff fysisk sjukdom, en hjärtsjukdom som går i min släkt. Men jag har varit glad. Och jag inser att detta hade inte gått om inte Gud helade mitt psyke där för 5 år sen.

Så det finns inte längre någon chans att jag ska sluta vara Guds barn, för jag har lovat honom och tagit ett beslut som jag aldrig kommer ompröva, och friden är så stor.

Vill uppmuntra dig med de orden från Jesus Internettan, saliga de som tror fast de inte ser. Du vet inte allt, vi kan inte veta allt, och vi kan faktiskt aldrig få tillräckligt stora bevis från Gud så att det blir omöjligt att hamna i tvivel igen. Vi är experter på att komma på anledningar till tvivel i rätt situation. Men det finns en väg förbi detta och Jesus ser med glädje på när vi riskerar att tro lite mer på honom än vi kanske tror att vi har belägg till. Och han älskar när vi fattar heliga beslut för honom. Gud har bestämt sig för att söka oss och han ändrar sig inte. Han längtar efter den punkt när han vet att inte heller vi ändrar oss.

Och sen... Gud älskar goda gärningar, så klart, han är ju upphovsmannen till allt som är gott. Ibland kanske vi gör en god gärning men det sliter lite i oss och det är som att vi måste pressa oss. Men vi gör det inte för att bli frälsta, vi gör det för att vi älskar och för att vi vill växa, och det är ett steg i tro. Gud gillar det!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-09 18:15 #22 av: Woodland
#20
Är jag en av de utvalda?

How Do I Know I am Elect by A.W. Pink
Hur kan jag veta att jag är utvald?  av A. W. Pink

"How may I know I'm elect? First, by the Word of God having come in divine power to the soul so that my self-complacency is shattered and my self-righteousness is renounced.

Hur kan jag veta att jag är utvald? -  Först, för att Guds Ord kom genom gudomlig kraft till min själ så att min egen tillräcklighet ödelades och min självrättfärdighet avsades.



Second, by the Holy Spirit convicting me of my woeful, guilty, and lost condition.

Andra, genom att den Helige Ande överbevisade mig av mitt sorgliga, skuldfyllda och förtappade tillstånd.



Third, by having had revealed to me the suitability and sufficiency of Christ to meet my desperate case and by a divinely given faith causing me to lay hold of and rest upon Him as my only hope.

Tredje, genom att jag fick uppenbarat  lämpligheten och tillräckligheten av Kristus för att bemöta mitt desperata tillstånd och genom en gudomligt given tro som föranledde mig att ta till mig Honom och vila på Honom som mitt enda hopp.



Fourth, by the marks of the new nature within me - a love for God; an appetite for spiritual things; a longing for holiness; a seeking after conformity to Christ.

Fjärde, genom tecknen av den nya naturen inom mig – en kärlek till Gud, en hunger för andliga ting, en längtan efter helgelse, en strävan att bli Kristus-lik.



Fifth, by the resistance which the new nature makes to the old, causing me to hate sin and loathe myself for it.

Femte, genom det motstånd som den nya naturen har till den gamla naturen, som orsakar mig att hata synd och avsky mig själv för den.



Sixth, by avoiding everything which is condemned by God's Word and by sincerely repenting of and humbly confessing every transgression. Failure at this point will surely bring a dark cloud over our assurance causing the Spirit to withhold His witness.

Sjätte, genom att undvika allting som är fördömt i Guds Ord och genom att ärligt ångra och bekänna i ödmjukhet varje överträdelse.  Underlåtenhet på denna punkt blir till ett mörkt moln över vår  tillförsikt  och orsakar att Anden undanhåller Hans bekräftelse.



Seventh, by giving all diligence to cultivate the Christian graces and using all diligence to this end. Thus the knowledge of election is cumulative."

Sjunde, genom att med flit  renodla  de kristna dygderna och att  använda all flit mot detta mål.

På detta viset är kunskapen av utvaldheten sammanställd.

Källa - A .W. Pink, The Doctrines of Election and Justification [Grand Rapids: Baker, 1974], pp. 140-41.


Kan en utvald falla från tron  . . ?

Tänk igen på liknelsen i inlägg # 19.  De som "faller ifrån" har aldrig varit Herrens fast de kanske har en bekännelse och "hänger med" för ett tag t. ex. i en församling av andra orsaker. 
Även i GT gav Herren en försäkran om Hans bevarande kraft inom det nya förbundet Han skulle sluta med sitt folk -

Jeremiah 32:38 -41

38Och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
39Och jag skall giva dem alla ett och samma hjärta och lära dem en och samma väg, så att de frukta mig beständigt; för att det må gå dem väl, och deras barn efter dem.
40Och jag skall sluta med dem ett evigt förbund, så att jag icke upp hör att följa dem och göra dem gott; och min fruktan skall jag ingiva i deras hjärtan, så att de icke vika av ifrån mig.
41Och jag skall hava min fröjd i att göra dem gott, och skall plantera dem i detta land med trofasthet, av allt mitt hjärta och all min själ.

Se också:
Joh. ev 5:24; 6:37; 10:28     Rom. 6:28    1 Joh. 2:19 m. fl.




Men Matt 24:24 säger:

Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.


Ja, titta på versen - om möjligt!

Vad säger Herren i v. 22? - Och om den tiden icke blev förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.



Det är inte någon nytta för mig att återupptäcka hjulet så en mycket utförlig studie om Guds bevarande kraft finns här.

MVH


Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-10 08:29 #23 av: Internettan

Theresia

Nu känns det som att jag förstår. Din egen berättelse uppskattar jag särskilt, det blev så tydligt. Jag har nog fastnat lite och behöver ta nästa steg i tro.

Woodland

Jag tycker att jag känner igen mig i många av punkterna men definitivt inte i alla. Och då kvarstår frågan - vad krävs för att jag ska vara frälst? Måste jag komma till en punkt där jag får ta emot den helige Ande (där jag verkligen själv vet att jag är pånyttfödd) eller räcker det att jag vill tro och känner en längtan efter Gud och gör så gott jag kan?

Men, för att koppla till Theresias inlägg, får jag kanske först börja lita på Gud och ta det där steget utan att fundera på om det räcker eller inte. För själva undrandet är ju ett steg i tvivel, det blir som en bromskloss. Sen kanske min tro kan utvecklas och jag kanske märker tydligare hur Gud verkar genom mig. Men jag måste nog slänga bort alla bromsklossar först.

Tack för länken. Ska med intresse läsa den texten. 

Anmäl
2010-11-10 10:08 #24 av: OlgaMaria

Luk 18:17
Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig ditin.

Gal 3:26
Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.

Rom 8:15-17
Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba!* Fader!"  Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar

 

:)

 

Matt 7:7
Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er.

Apg 2:21
Det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn
skall bli frälst.

 

Det är inte farligt att kasta sig själv och sitt liv på Gud genom Jesus. Han har lovat att ta emot oss om vi gör så. :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-10 18:55 #25 av: Woodland

Internettan,

Bibelverserna i # 24 är bra!

Man bli frälst genom TRO, utan egna gärningar Ef. 2:8-9

Ty av nåden ären I frälsta genom tro -- och det icke av eder själva, Guds gåva är det --

icke av gärningar, för att ingen skall berömma sig.

Att förstå är en del av växandets process. Vi vill förstå därför att vi har fått trons gåva och inte tvärtom.

Var vid gott mod!  Glad

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-10 22:28 #26 av: Camillhe

Jag tycker att det är bra att titta lite på vad för inriktning olika saker ingår i. Vilken teologi följs?

Vi kristna i världen har lite olika uppfattningar och tror på lite olika nyanser av doktriner. Med det menar jag inte att ngn är mindre kristen än någon annan utan att man personligen nog måste hitta vad man tror.

Det jag tycker är väldigt viktigt dock är diskussionen om frälsningen.

Det finns en trend som går nu, kanske lite pga förra trenden varit så oerhört karismatisk att nu kommer en ny strömning där det istället handlar om lag och lydnad. I den karismatiska strömningen var känslor oerhört i fokus, nu är trenden handlingar.

Jag tror det finns bra saker i de flesta trender men att det inte får gå i överdrift. Paul Washer, Ray Comfort m.fl är extrema och jag anser inte att det dom predikar är speciellt bibliskt eller bra. Det är klart att vi som kristna behöver ransaka oss själva ibland och tänka över hur vi lever, men lagen är inte för oss. Vi är fria från lagen genom Jesus.

Att tvivla på sin frälsning är mänskligt, och jag tror att man kan förlora frälsningen utan att det betyder att man aldrig varit frälst. Jag tror dock att det är ovanligt, att man kanske lämnar Gud för en period i sitt liv men man vänder tillbaka igen.

JAg tror att Gud vill att alla människor ska tillhöra Honom, dvs bli frälsta. Jag tror inte att Han utvalt bara ett fåtal och att bara de utvalda kan och vill ta emot Jesus. Jag vet att sista verserna i Matteus är omdiskuterade ang om de är ett tillägg eller ej men jag tror på de som Guds ord.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade:
"Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Matteus 28:18-20

 

 

Anmäl
2010-11-11 06:55 #27 av: Internettan

Theresia

Nä, jag får nog sluta vara så rädd.

Woodland

Att förstå är en del av växandets process. Vi vill förstå därför att vi har fått trons gåva och inte tvärtom.

Det där låter trösterikt och känns faktiskt sant. Får komma ihåg det.

Camillhe

Det du skriver ger lite mer perspektiv på det hela. Det är nog inte bra att snöa in på enskilda delar av Guds Ord eftersom man nog lätt kan glömma resten då.  

Jag måste erkänna att jag reagerade en aning när jag upptäckte att Washer aldrig nämnde kvinnor utan bara män i de videos jag såg. Även när det gällde hur "vi män" uppfostrar våra barn. (Har kvinnor ingenting att säga till om menar han, tro?) Och när det gäller barn verkar han ha en inställning där han ser på barn som i grunden onda och som ska tuktas till lydnad/godhet. Han menar att om en 7-månaders (eller nån liknande ålder) baby hade varit starkare så hade han hoppat på sin mamma för att få tag på leksaken hon undanhåller honom och dödat henne utan att blinka. Men det köper jag inte. Om ett litet barn skadar någon så är det helt enkelt för att de inte förstår vad de gör. Men visst behöver vi lära barn hur man beter sig genom att vara goda förebilder, men det blir ju något annat. Hans poäng var väl att visa att vi föds i synd, som onda varelser. Men han har nog en något snedvriden bild.

Jag tror inte att Han utvalt bara ett fåtal och att bara de utvalda kan och vill ta emot Jesus. 

Nej, det känns lite deprimerande att tänka att vissa kanske inte ens kan bli omvända och frälsta. Samtidigt står det ju "de utvalda" här och där i Bibeln. Vad ska man tro?

Anmäl
2010-11-11 12:03 #28 av: Camillhe

Utvalda i Bibeln handlar aldrig om att Gud utvalt endast vissa som kan få frälsning. Guds utvalda folk är judarna iNya Testamentet syftas oftast på när det står utvalda att de är utvalda till något speciellt.

Är det specifika verser du funderar på så skriv ner dom så kan vi titta på dem en och en.

Skulle Gud ge merparten av alla människor till djävulen? Och bara några få skulle vara kallade att tillhöra Gud?

Hela Bibeln motsäger det anser jag.

Anmäl
2010-11-11 19:26 #29 av: Highness82

Hejsan Camillhe!

 

Jag har en fråga om ang. Rom 11:7

 

"Det betyder att Israel inte har uppnått vad det strävar efter, bara de utvalda har uppnått det. De andra har blivit förstockade,"

 

Om alla människor är "de utvalda",  vilka är då de förstockade?

Anmäl
2010-11-11 22:20 #30 av: Camillhe

Hej vännen;

Detta handlar om varför inte alla judar sa ja till Jesus, det var en stor fundering, judarna var ju Guds utvalda folk.

Paulus fortsätter:

"Bröder, för att ni inte skall förlita er på ert eget förstånd vill jag att ni skall känna till denna hemlighet. En del av israeliterna är förstockade och skall förbli det tills hedningarna i fullt antal har nått målet. Men då skall hela Israel bli räddat, som det står skrivet: Från Sion skall befriaren komma och ta bort all synd från Jakob. Och detta mitt förbund med dem betyder att jag lyfter av dem deras synder. Rom 11:25-27

Så här syftas det då på de judar som levde på Paulus / Jesus tid men inte trodde på att Jesus var Messias.

 

Anmäl
2010-11-12 00:12 #31 av: Woodland

# 28

Utvalda i Bibeln handlar aldrig om att Gud utvalt endast vissa som kan få frälsning.

Diskussionen har pågått länge inom judedomen och kristendomen.  Vill du förklarar närmare hur du tänker i ljuset av verser liknande dessa som följer?

Kära vänner, Gud vår Far utvalde er för länge sedan och visste att ni skulle bli hans barn. Och den helige Ande har varit verksam i er så att ni lyder Jesus Kristus, som har renat er med sitt blod. Jag ber att Gud ska ge er all den nåd och frid som ni behöver. 1 Pet. 1:2

För länge sedan, redan innan han skapade världen, valde Gud ut oss till att bli hans egendom. Vi skulle tillhöra honom och vara hans egna. I hans ögon skulle vi vara heliga och utan minsta fel och leva omslutna av hans kärlek.

Det har ända från början varit hans bestämda avsikt att göra oss till medlemmar i sin egen familj genom att sända Jesus Kristus till oss för att han skulle dö för oss. Och han gav sitt liv därför att han själv ville det!

Ef. 1: 4,5

Det finns några få som blir frälsta som ett resultat av att Gud i sin godhet har valt ut dem.  Rom 11:5b


I Rom 11 - En del av israeliterna är förstockade och skall förbli det tills hedningarna i fullt antal har nått målet.

Vem har förstockat dem?

I Romarbrevet särskilt kap 9 försvarar Paulus Guds rätt att välja -

Och många år senare, när Isak hade växt upp och gift sig och hans hustru Rebecka skulle föda sina tvillingbarn, sa Gud åt henne att Esau, barnet som föddes först, skulle bli tjänare åt tvillingbrodern Jakob. Precis som Skrifterna säger: Jag valde att välsigna Jakob, men inte Esau. Och Gud sa detta redan innan barnen var födda, innan de hade gjort något, vare sig gott eller ont. Detta bevisar att Gud gjorde vad han hade bestämt sig för att göra från början. Det skedde inte på grund av vad barnen gjorde, utan på grund av vad Gud ville.

14Var Gud orättvis? Naturligtvis inte!

15För Gud hade sagt till Mose: Om jag vill vara god mot någon, så är jag det. Och jag ska förbarma mig över vem jag vill.

16Därför ges Guds välsignelser inte bara för att någon bestämmer sig för att få del av dem, eller arbetar intensivt för att få dem. De ges därför att Gud visar sin kärlek mot vem han vill.

17Egyptens kung Farao är ett exempel på detta. Gud sa till honom att han hade gett honom makt för att visa sin väldiga kraft genom honom, så att hela världen skulle höra om Guds härliga namn.

18Gud är alltså god mot somliga, bara därför att han vill vara det, och han gör så att somliga vägrar att lyssna till honom.

19Varför anklagar då Gud dem för att de inte lyssnar? Har de inte gjort just vad han lett dem till att göra?

20Nej, säg inte det! Vem är du som kritiserar Gud? Ska föremålet säga till den som har tillverkat det: Varför har du gjort mig så här?

21När en människa tillverkar en kruka av lera, har hon då inte rätt att av samma lera göra en vacker kruka att ställa blommor i och en annan att slänga skräp i?

22Har inte Gud all rätt att visa sin vrede och makt mot dessa som bara duger till att kastas bort och som han har haft tålamod med så länge?

23-24Och har han inte rätt att välja andra, sådana som oss, som är gjorda för att fyllas av hans härlighets rikedomar - vare sig vi är judar eller inte. Har han inte rätt att vara kärleksfull mot oss, så att alla kan se hur stor hans härlighet är?

25Gud säger ju genom profeten Hosea att han ska söka sig andra barn som inte kommer från den judiska familjen, och han ska älska dem, även om ingen har älskat dem förut.

26Om alla som inte är judar har han förut sagt: Ni är inte mitt folk. De ska nu kallas den levande Gudens söner.

27Profeten Jesaja utropade om judarna att även om de kunde räknas i miljoner, så skulle bara ett litet antal bli räddade.

Glad

 


 

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-12 11:37 #32 av: Highness82

Hej Camillhe och tack för ditt svar där! Glad

 

 

Anmäl
2010-11-13 12:17 #33 av: Internettan

Nu har jag läst ungefär hälfte av texten i Woodlands länk i #22. Allt tyder där på att om vi är pånyttfödda och har fått den helige Ande och lever i Kristus - då förlorar vi förmågan att leva i synd. Lever vi i synd så är vi inte pånyttfödda.

1 John 3:6 "No one who lives in him keeps on sinning. No one who continues to sin has either seen him or known him."

1John 3:9 "No one who is born of God will continue to sin, because God's seed remains ("meno") in him; he cannot go on sinning, because he has been born of God."

Luke 8:13 Those on the rock are the ones who receive the word with joy when they hear it, but they have no root. They believe for a while, but in the time of testing they fall away.

Their belief did not have savific merit from the start. Not just any quality of faith is acceptable to God. These were nominal Christians who had not yet been saved

Romans 8:9-10 "You, however, are controlled not by the sinful nature but by the Spirit, if the Spirit of God lives in you. And if anyone does not have the Spirit of Christ, he does not belong to Christ. But if Christ is in you, your body is dead because of sin, yet your spirit is alive because of righteousness."

    The basic resolution to the objections that both the Free Grace believers and Arminians have against Calvin's 5th point concerning the Perseverance of the Saints is to simply say that once born of God, a Christian loses the ability to chose to leave Christ and he loses the ability to chose to live a lifestyle of sin. If he does either of these, such is an indication that he had not yet been born of God. This is what the Bible teaches. Both the Free Grace believers and Arminians tend to object to this idea in that both groups believe that after being born of God, there is no change in your free will.
Anmäl
2010-11-13 12:26 #34 av: OlgaMaria

#33 Det som du framför här betyder ju dock inte att gärningar leder till frälsning, utan att frälsning leder till ett liv i helgelse.

Det stämmer att det sker något av en förvandling när en människa bli frälst, man börjar tänka annorlunda och göra annorlunda. Det är något helt nytt som flyttat in i oss, MEN om dessa bibelord skulle betyda att en kristen inte KAN synda, som i att det aldrig händer, så finns det ingen kristen på den här jorden. :-/

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-14 10:13 #35 av: Internettan

#34:

Det som du framför här betyder ju dock inte att gärningar leder till frälsning, utan att frälsning leder till ett liv i helgelse.

Nej, jag menade inte heller att gärningar leder till frälsning utan texterna visar vad som kännetecknar en frälst.

Kort sagt: Enligt texten är jag inte frälst. 

Nu ska jag inte börja om och "tjata" om samma sak igen. Men om bibelord står mot bibelord - vilka ska man välja att tro på?

Ska jag tro på Paul Washer eller ska jag tro på dig? Ni har båda stöd för det ni säger i Bibeln - även om texten i #33 just nu väger över för min del.

 

Anmäl
2010-11-14 14:44 #36 av: OlgaMaria

#35 Men har någonting förändrats i ditt liv sen du ville bli en kristen? Har du längtat mer efter Gud? Har du tänkt snällare tankar om människor omkring dig? Har det skett en förändring? :)

JAG vet ju att mycket har förändrats... du har lämnat väldigt mycket kunskap såsom new age bakom dig och börjat se Bibeln som en auktoritet i ditt liv. Du har lämnat saker och börjat anamma andra saker. Jag tror att det är Gud som verkar i dig!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-14 15:33 #37 av: Camillhe

Internettan, du ÄR frälst. Jag lovar dig. Det är just pga att Paul Washer och co väcker sådana här tvivel hos människor som jag tycker deras teologi och linje är så negativ. Vi är syndare, alla här inne, alla i hela världen. Men vi kristna är inte syndare inför GUD.  För Gud kan inte vara nära synden och det är ju precis därför Han sände Jesus så att vi genom Jesus är utan synd. Jesus verkar som ett filter inför Gud och därför kan vi återigen ha gemenskap med Honom utan en massa riter och offer.

Om vi rent krasst funderar på vem som vinner på att vi människor tvivlar på vår frälsning... En del börjar tvivla så mkt att de inte längre orkar vara kristna.

Tror du att Gud skulle inspirera predikanter att predika så att människor börjar tvivla?

Det tror inte jag. Absolut ska vi som kristna försöka leva bra liv, men om vi klarade att leva syndfritt så fanns ju inget behov av Kristu offer.

Vi förändras när vi möter Jesus, och vi kommer att fortsätta förändras till det bättre under hela våra liv här på jorden om vi låter Gud verka i oss. Men vi kommer inte att nå en nivå där vi inte syndar alls längre.

Jag väljer medvetet att inte skriva en massa bibelverser, för det kan alla "sidor" göra och vi kommer inte längre i resonemanget för det.

Gud ger inte skuldkänslor och mindervärdeskomplex. Han ger styrka och närvaro och kärlek och Han formar oss i sin takt och inte efter vad vi vill.

Hur mötte apostlarna människor? Hur vittnade de för dom? Läs gärna min länk i inlägg 3.

Sen är vi kristna här på sajten väldigt olika i våra tro. Några av oss är lite mer åt karismatiska hållet, några är kalvinister, andra är högkyrkliga osv osv. Och vi har ibland helt skild uppfattning om saker och ibland tycker och tror vi exakt likadant. Men trots våra skilda uppfattningar och tron på olika läror så är vi alla kristna och syskon i Gud.

Anmäl
2010-11-14 15:54 #38 av: Internettan

#36:

Nej, det har nog inte skett någon förändring. Att jag tänker snälla tankar om människor omkring mig började för många år sedan, när jag började läsa annan andlig litteratur (ej kristen). Jag har visserligen haft en period när jag velat bli kristen nu, men precis samma känsla hade jag förut när jag ville bli mer andlig på annat sätt. Det har alltid gått i perioder - fast nu har den kristna perioden hållt i sig i över ett år och jag tänker inte ge upp den här gången. Jag har lärt mig mycket som fått mig att välja kristendomen och jag har lärt mig mycket som fått mig att välja bort New Age.

Att jag lämnat mycket bakom mig känns mest som att det är resultatet av att jag med intellektet förstått mer och mer. Om jag råkar läsa något annat som är övertygande och som får kristendomen att bli mindre trovärdig på något sätt - då tror jag att jag lika gärna skulle gå åt det hållet. (Fast är inte helt säker ändå..)

Det enda jag har är viljan att bli kristen. Är dock trött på att gå till kyrkan och känna.. ingenting. Var är Gud? Jag hittar Gud i böckerna jag läser, i människors egna berättelser om hur de fann Gud. Slutade jag läsa så hade jag nog rätt snabbt kommit bort från Gud.

Jag har inte ens hittat sådana kristna människor i kyrkan som hjälper mig närmare Gud (eller hur man ska uttrycka det). De jag träffar är jättefina människor men det stannar vid gudstjänster där jag försöker märka av Gud och trivselgrejer där man pratar om allt annat än Gud.

Jag vet inte hur jag ska hitta Gud på rätt sätt. Be förmodar jag. Men till och med där känns det ibland som att jag bara pratar med mig själv. Jag VET att Gud hör mig men jag känner det inte.

Min hjärna är i vägen. Både i vardagen (är alldeles för medveten om mig själv och blir obekväm i många sociala situationer) och när det gäller det andliga.

Fast... visst kan det väl vara så att Gud har ett finger med i spelet, trots allt. När jag tror att det är jag själv som hittar svar på en massa frågor så är det kanske ändå Gud som visar mig svaren och leder mig dit. Så måste det nog vara när jag tänker efter. Och jag känner viljan att hitta ända fram till Honom. Jag är trött på mig själv och mina problem och jag är trött på att tänka ut hur allt är och ska vara. Det blir ändå bara fel. Jag vill veta vad Gud vill med mitt liv nu. Jag hoppas att jag en dag kan släppa den där kontrollen.

Anmäl
2010-11-14 16:24 #39 av: Internettan

#37:

Vi är syndare, alla här inne, alla i hela världen. Men vi kristna är inte syndare inför GUD.

Fast frågan är: "vilka är vi kristna"?

Tror du att Gud skulle inspirera predikanter att predika så att människor börjar tvivla?

Bara om det är sant det som Washer säger. Då är det ju bra att någon kommer med sanningen. Hellre bli rädd och må dåligt - för att kunna omvända sig än att invaggas i falsk säkerhet.

Absolut ska vi som kristna försöka leva bra liv, men om vi klarade att leva syndfritt så fanns ju inget behov av Kristu offer.

Fast det är ju ingen som säger att vi av oss själva kan leva syndfritt. Det är ju mer omvänt - att Jesu offer gjorde så att vi kunde ta emot den helige Ande och därmed bli fövandlade, och leva i alla fall på ett bättre sätt än vad vi kunde innan. 

Hur mötte apostlarna människor? Hur vittnade de för dom?

Jag vet inte, men jag tänker på mycket av det Jesus sa. Det var inte alltid så milda ord utan han spottade ur sig en hel del stränga anvisningar om hur man kommer till himmelriket och att man inte kommer till himmelriket om..

Gud ger inte skuldkänslor och mindervärdeskomplex. Han ger styrka och närvaro och kärlek och Han formar oss i sin takt och inte efter vad vi vill.

Fast jag skulle kunna tänka mig att de som inte är frälsta/pånyttfödda mår dåligt av sådana predikningar som Washer ger. De som är förvandlade känner ingen oro för de vet ju vilka de är.

Och hur är det med att följa Jesus till korset (eller hur man säger)? Att verkligen känna att man har skuld, att bli förkrossad för att sedan bli omvänd? Behöver man inte det?

Någonstans känns det som att om man inte vet om man är frälst eller inte så är man inte det. Det vore ju otroligt konstigt om man levde i Kristus, hade den helige Ande, hade ett personligt förhållande till Jesus - men inte märkte det själv. Jag tror inte att jag kan tro det.

Däremot kan jag nog tro att Gud jobbar med mig eftersom jag vill tro och har börjat gå den vägen. Så jag kanske är på väg att bli frälst och i och med att Gud "drar i mig" så är det kanske redan klart, på sätt och vis. Även om det inte riktigt har hänt ännu. 

Anmäl
2010-11-15 01:15 #40 av: Woodland

Internettan - Däremot kan jag nog tro att Gud jobbar med mig eftersom jag vill tro och har börjat gå den vägen. Så jag kanske är på väg att bli frälst och i och med att Gud "drar i mig" så är det kanske redan klart, på sätt och vis. Även om det inte riktigt har hänt ännu.

Den viljan kommer från Gud.  Jag håller med Theresia och Camilhe när det gäller vår position och tillväxt i Kristus.

När det gäller synd - Läran om arvsynden betyder inte att en människa är den värsta syndare som kan finnas (typ massmördare, våldsmän osv.) utan att syndens tendens finns i vår fallna natur.  Det finns inget område där synden inte påverkar.

När du blev frälst fick du den helige Ande och ett nytt hjärta. . . tendensen till synd bryts därmed  men det betyder inte att  du eller jag inte syndar.  Vi faller och behöver förlåtelse.  Helgelsen är den utverkan av Guds nåd där vi vill vara som Jesus osv.  Och ibland kan vi uppleva en riktig kamp mellan de två naturerna!  Den kampen pågår i tänkevärlden för de flesta.

Det jag får ut av Washer's predikningar om korset är att en människa som verkligen är Guds barn visar det i sina gärningar.  Men de är frälsta av tro. Ravenhill predikar om ett hjärta som brinner för Gud.  Jag tar det bästa ur dessa.   Predikanterna i gamla tider predikade för att spåra till frälsning och helgelse.

Som vi växer till i Gud blir vi avvanda från "mjölken" till mera fast föda.  Vi måste leva av tro och inte känslor och det är väldig svårt att lära sig.  Men Gud är med så det blir bra - Han sviker oss inte.

Tro är tillit - vi släpper kontrollen.  Egentligen har vi väldigt lite kontroll över någonting och Gud vill visa oss att vi behöver Honom varje sekund.  Jesus sade till sina barn att de inte kunde lägga till en centimeter på deras längd. . . känn inte oro.

Vad du upplever nu är växverk som alla Guds barn går igenom.  Growing pains! så att säga.  Been there Done that!

 

 

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-15 07:33 #41 av: Internettan

Okej, jag får väl lita på er. Ni har nog rätt, trots allt. Kanske det beror på att jag mår lite dåligt just nu som rädslan tar över. Det påverkar även hur jag tänker, märker jag.

Men just nu känns det som att ni har rätt ändå. Tack!

Anmäl
2010-11-15 20:44 #42 av: Woodland

Jag tänker på dig!   Gud hör bön.   Flört

Med vänlig hälsning,

Woodland - Sajtvärd på Jesus i Fokus.

Anmäl
2010-11-15 21:21 #43 av: Internettan

Glad 

Anmäl
2010-11-16 10:03 #44 av: OlgaMaria

:)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2010-11-17 02:45 #45 av: Camillhe

Jag är frälst. Jag gjorde ett val att tro på Gud och bli kristen. Det beslutet är taget och har ingenting med känslor att göra.

Jag tvivlar ofta, jag syndar, jag vill känslomässigt inte ha med Gud att göra från och till. Kanske för att jag är arg på Honom, ledsen eller besviken för att jag inte upplever Hans närvaro eller att Han svarar på mina böner.

Jag blir tjurskallig och vill inte ha med Gud att göra. Jag är i ett sådant tillstånd just nu då jag är ganska arg och besviken på Jesus för att min mamma dog ifrån mig, för allt hon tvingades gå igenom osv.

Det jag vill ha fram är att min frälsning är helt oberoende av mina känslotillstånd. Oftast kan jag kontrollera mina känslor och inte låta dom kontrollera mig, men inte alltid. Dock skiljer jag på mina känslor som pendlar enormt och på det val jag gjort.

Du Internettan, precis som jag valde Jesus och det valet är för alltid. Det förändras inte för att du tvivlar eller ifrågasätter. Tvärtom är det ett sätt att utvecklas. Så jag tror och ber för dig att du ska få den vissheten inom dig att oavsett vart dina känslor och tankar bär dig så står ditt beslut om att vara Guds barn fast.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.