# Borta bra, men hemma bäst
Author: Woodland

**Det goda och det bättre**

*För mig är livet Kristus och döden en vinst. Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja. Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre.* 
[Filipperbreveet 1:21-23](https://www.biblegateway.com/passage/?search=Filipperbrevet+1:21-23&version=SFB15)

Jonathan Edwards, vilken allmänt betraktas som den viktigaste teolog och filosof som Amerika någonsin har producerat, sade en gång att alltför många kristna lever som distraherade resenärer som stannar på ett hotell på väg till en destination men aldrig fortsätter till den plats de är på väg till. Hans poäng var att vi är så fästa vid vårt nuvarande liv och de nöjen vi njuter av i dag att vi utan att nödvändigtvis vilja det lever som om himlen inte existerade. Vi kan agera som de nygifta som sitter i lobbyn på sitt hotell i timmar och väntar på att bli skjutsade till flygplatsen för att hinna med flyget till sin smekmånad, och som sedan vägrar att gå in i taxin eftersom de hade så roligt medan de  väntade.
 
Vi kan bli så förälskade i det nuvarande livets bekvämligheter och glädjeämnen att vi har svårt att tro att himlen kommer att vara bättre än de mest utsökta nöjen som denna värld har att erbjuda. Detta är särskilt farligt för kristna i västvärlden med tanke på den rikedom som även de fattigaste bland oss åtnjuter. Materiellt välstånd och rikedomar är naturligtvis inte onda i sig själva. Gud välsignar ofta sina tjänare med rikedom.([5 Moseboken 28:1–14](https://www.biblegateway.com/passage/?search=5+Moseboken+28:1-14&version=SFB15). Men om vi inte är försiktiga, kan rikedomen distrahera oss från att se fram emot vårt himmelska hem. För att hjälpa oss att komma ihåg glädjen i himmelen behöver vi inte se längre än till aposteln Paulus, som inte var alltför fäst vid detta nuvarande liv.
 
I dagens text ser vi att aposteln kände till och såg fram emot himlens välsignade hopp. Det finns en spänning i Paulus' sinne som är uppenbar i denna text. Även om han njöt av att vara tillsammans med de kristna i Filippa och insåg att det var nödvändigt att han stannade kvar på jorden för att lära dem mer, var hans sanna önskan att få se Jesus. Paulus förstod att himlen är mycket bättre än det bästa som denna värld har att erbjuda. [(Filipperbrevet 1:23–24](https://www.biblegateway.com/passage/?search=Filipperbrevet+1:++23-24&version=SFB15)). Han klargör att döden inte är en slutlig tragedi för de troende. Att dö är faktiskt att vara i vår underbara Frälsares närvaro ([v. 21](https://www.biblegateway.com/passage/?search=Filipperbrevet+1:++21&version=SFB15)).

Här har vi en kontrast mellan det goda och det bättre. Vårt liv på jorden är inte endast fullt av fara, för "att leva är Kristus". Men himlen är mycket bättre. Det är bättre att se Jesus ansikte mot ansikte än att se honom genom tro på den här sidan himlen. Men även om himlen är bättre än vår nuvarande existens, är den inte den bästa. Det bästa är de nya himlarna och den nya jorden som vi skall få vid uppståndelsen, när Gud fullbordar vår härlighet ([Romarbrevet 6:5](https://www.biblegateway.com/passage/?search=Romarbrevet+6:5&version=SFB15); [Uppenbarelseboken 21](https://www.biblegateway.com/passage/?search=Uppenbarelseboken+21&version=SFB15)). Himlen är ett smakprov på det slutliga tillståndet, och när vi begrundar dess härligheter och den nya skapelsen, kommer vi att vara mycket mindre fästa vid de saker som distraherar oss från Kristus.


CORAM DEO *Att leva inför Guds ansikte*  
Hur starkt tror vi att himlen är mycket bättre än våra liv på den här sidan graven? Det är lätt att bli distraherad från det kommande livets välsignelser, så vi måste vara särskilt försiktiga med att inte glömma att så gott vårt liv än kan vara nu, så är livet i Guds omedelbara närvaro mycket bättre. De glädjeämnen vi upplever här och nu kan inte jämföras med vad som väntar oss som känner Jesus. Låt oss vara medvetna om detta i dag och alltid.