# Varfor ar bekannande Kristna radda for att bli konfronterade? Author: Gatu-och-Hatpredikanten Jag har stott pa manga bekanande Kristna som ar radda for att bli konfronterade och som ar radda for att samtala om amnen som beror den Kristna tron och det Kristna livet. Vad kan detta bero pa? Varfor tror du att bekannande Kristna ar radda for att bli konfronterade? Har inte dessa bekannande Kristna blivit undervisade gallande vad man skall gora med morkrets ofruktbara garningar? Skall man som Kristen vara konfliktradd och feg for att man vill bli alskad av varlden, accepterad av varlden och respekterad av varlden o.s.v.? Har denna feghet och konfliktradsla med pengar att gora? Var Jesus Kristus radd for sina egna fiernder och motstandare? Manniskofruktan fanns hos Jesus? Konfliktradsla fanns hos Jesus? ## Comment 1 Author: Woodland Du ställer viktiga frågor. Jesus var naturligtvis inte rädd för sina fiender eller motståndare. Han var inte alls rädd för människor och inte heller för att säga ifrån. Det kan finnas flera orsaker till varför vi, hans efterföljare, inte ger oss in i en konfrontation. Ett exempel kan vara att en troende uppfattar att personen som vill diskutera egentligen bara vill mucka gräl och inte alls är intresserad av sanningen om Gud eller tron och då låter den troende frågan vara. De kristna kanske inte heller har tillräckligt med kunskap om ett ämne och därför väljer att inte delta med argument för eller emot. Det är hårt arbete att lära sig. Vi bör dra oss för att inte berätta sanningen för att vi hellre vill bli älskade av världen. Däremot har vi flera exempel i NT där Gud värnar om försiktighet, till exempel Jesu ord (talesätt) om att inte kasta pärlor för svin. Det är inte så att vi per automatik alltid ska sätta igång en diskussion. Visdom och urskiljning är Guds gåvor. ## Comment 2 Author: Lona En reflektion från en icke kristen (men som vuxit upp med diverse kyrkliga aktiviteter): kan det vara så "enkelt" att många överlag drar sig för lite djupare diskussioner och konfrontationer? Det finns andra saker och ämnen som är oerhört viktiga för mig men som jag oftast inte diskuterar med andra om de har en avvikande åsikt. Jag klarar inte att ta den konfrontationen helt enkelt och jag är ganska övertygad om att det hade varit samma sak om jag hade varit övertygad kristen. En ärligt menad fråga: kan man vara en sann bekännande kristen även om man inte tar "fighten"/diskussionen när man blir ifrågasatt? Spelar det i så fall roll om det är gentemot en annan kristen (alla har ju inte samma åsikter och tolkningar även om de är kristna och har samma grundläggande värderingar) eller mot en icke troende/av annan religion? Jag tycker att sånt här är ganska intressant, så länge man för en diskussion baserad på ömsesidig respekt och lyhördhet. 🙂